<p>I denna uppsats behandlas ohälsans regionala utveckling och syftet är att analysera vad som påverkar den svenska ohälsan. Teori angående hushållens val mellan fritid och arbete används för att analysera resultaten från den empiriska undersökningen. Bakgrunden till denna uppsats bottnar i utvecklingen av ohälsotalen som har ökat med 5,1 dagar mellan åren 2000 och 2004. De empiriska resultaten påvisar att arbetslösheten har ett positivt samband med ohälsa och att kvinnor tenderar att vara mer sjuka än män. Vidare bekräftar resultaten att inkomsten har ett negativt samband med ohälsa och detta är även sant för stora företag. Följaktligen har små företag en positiv inverkan på ohälsotalen och en analys av kommuner belägna i den norra delen av Sverige påvisar ett högre ohälsotal än övriga kommuner. Vidare är individernas ålder en faktor som kan förklara utvecklingen av öhälsotalen. Dessa resultat bekräftar att arbetslöshet, kön, inkomst, företagsstorlek, ålder och kommuner belägna i den norra delen är faktorer som kan förklara ohälsotalens utveckling, men även andra faktorer är av betydelse.</p> / <p>This thesis examines the regional development of ill-health and the purpose is to analyse factors that tend to influence the Swedish ill-health. Theory of household choice between work and leisure is used when analysing the results of the empirical study. The background for this thesis is derived from the development of ill-health that has increased with 5.1 days between the years 2000 and 2004. The empirical findings show that unemployment has a positive relationship with ill-health and that women tend to be more ill than men. Furthermore, the results confirm that income has a negative relationship with ill-health and this is also true for large companies. Consequently, small companies have positive influence on ill-health and an analysis of the municipalities in the northern part of Sweden points out a higher number of ill-health than the other municipalities. Moreover, the individuals’ age is also a factor that can explain the development of ill-health. These findings confirm that unemployment, gender, income, size of company, age, and the municipalities in the north-ern part are factors that can explain the development of ill-health. However, other factors are important in the process as well.</p>

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.</p><p><strong>Syfte och avgränsningar: </strong>Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända</p><p><strong>Metod: </strong>Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket.</p><p>Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?</p>

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband. Separata regressionsanalyser för respektive kön kommer att genomföras för att undersöka om sambandet mellan klass och hälsa skiljer sig mellan män och kvinnor. Denna undersökning utgår från LNU-datamaterialet (2000). Resultaten påvisar att det finns ett icke-linjärt samband mellan klass och hälsa. När de yrkesrelaterade variablerna läggs till, blir sambandet mellan klass och hälsa svagare, vilket innebär att krav, kontroll och stöd i arbetet minskar antalet dagar i sjukfrånvaro. När sjuknärvaro läggs till blir sambandet mellan klass och hälsa något svagare för mellantjänstemän, samtidigt som sambandet blir starkare för högre tjänstemän. Kvinnor anger högre sjukfrånvaro jämfört med män. De utvalda variablerna förklarar en relativt liten del av sambandet mellan klass och hälsa, vilket innebär att det finns andra faktorer än arbetsrelaterade villkor och sjuknärvaro som påverkar sambandet.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag. Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS. Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag. / Purpose: The purpose of this paper is to study and map out to what extent the use of management control systems vary between small and large companies in their ambition to decrease sick leave. Method: To fulfill the purpose of this study, we have used a deductive approach. We have conducted telephone interviews with 60 randomly selected consultancy companies within the accounting and legal field. The data has been analyzed using the computer software SPSS. Conclusion: We have come to the conclusion that the use of management control systems vary between small and large companies in three of four aspects, namely, the use of KPI’s, costs accounting and preventive measures.

Syftet med denna studie var att analysera anmälda arbetsolyckor inom sjöfarten utefter frekvens och konsekvens och således kunna dra slutsatser om vilka arbetsolyckor som är allvarligast. Studiens syfte var också att finna eventuella samband mellan dessa olyckor. Efter kontakt med Sjöfartens arbetsmiljönämnd beställdes statistik från Arbetsmiljöverket. Denna statistik bearbetades på olika vis, bland annat genom att stora avgränsningar gjordes gällande typ av befattning ombord. Efter att ha studerat hur förutsättningarna för anmälan av arbetsskada förändrats valdes relevanta år. Resultatet av studien visar att när en person snubblar, halkar, trampar snett eller går tungt leder det i många fall till lång sjukfrånvaro. Det är också denna typ av olyckor som sker oftast. Att en person förlorar kontroll över föremål eller utrustning för förflyttning av material är också något som sker ofta och leder till lång sjukfrånvaro. Det enda riktiga samband som hittats är att den yttre faktorn tross (förtöjningslina/grovt tågvirke) förekommer i flera arbetsolyckor med olika konsekvens och orsak. / The purpose of this thesis was to analyse the reported work-related accidents in shipping by using frequency combined with consequence. Thereafter the purpose was to reach conclusions regarding which work-related accident was the most serious. The thesis also aimed to find if there were any connections between these accidents. Statistics were ordered from the Swedish Work Environment Authority. These statistics were processed in several ways, for instance demarcations regarding position onboard was made. Since the conditions of reporting workrelated accidents had changed during time, relevant years was chosen after consideration. The result of the study shows that when a person experiences an accident where he or she stumbles, trips, slips or treads heavily, the person is more likely to have a long sick-leave. These types of accidents are also the most common ones. To lose control of equipment or to lose control of equipment used to move material is also a common accident leading to a long sickleave. The only connection found is that the external factor hawser is present at several accidents with different consequences and cause.

This thesis project has been carried out in the Bachelors of engineering program, Innovation, Production and Logistics at Mälardalen University in the spring of 2018. The assigning company is GKN Driveline in Köping. In the company's efforts to develop its value base, it has been agreed that the employees' work environment is one of their most important values. This has led to the desire to create good ergonomic conditions in their production, which in turn has raised questions about what good ergonomics can actually result in, as substantial investments may be required to create these conditions. As a result of that, this project with the object of finding and proving whether there is a correlation between ergonomics and sickness absence, aswell as ergonomics and quality outcomes, emerged. The study consists of a case study that contains data collections made through observations, interviews and vast amounts of secondary data. In order to answer the study's purpose of finding a possible correlation, mathematical models have been used. The models used include correlation calculations, linear regression and scatter plots, all of which have been critical to clarify and calculate collected data. In order to carry out the calculations, the authors have had to produce measurement values that in this study consist of three variables, those are statistics of sickness absence, ergonomics and quality data. The sickness absence statistics have been obtained from the company, and by contact with the human resource department and other personnel who have knowledge in the field, the data could be analyzed. Using the ergonomic tool RAMP, developed by researchers at the Royal Institute of Technology, the ergonomics of selected departments within the company have been analyzed, and data on ergonomics could be obtained. In the use and assessment of the analyzes made by the data obtained through the use of the ergonomic tool, an ergonomist from the occupational health services has been involved in ensuring that the assessments have been properly performed. The quality data included in the study have two different parts, one for manufacturing and one for the assembly lines. In manufacturing, rejects are used to support quality monitoring while the assembly lines are using the first time through method. Our studies indicate that there is a correlation between ergonomics and sickness absence. Regarding the calculations between ergonomics and quality outcomes, a correlation model couldn’t be used as the company measures these parameters in different ways. Even though the conclusion of this study is that there are indications that there is correlation between ergonomics and sickness absence, further studies with more measurement values are required to prove this. / Detta examensarbete är utfört inom högskoleingenjörsprogrammet Innovation, Produktion och Logistik på Mälardalens högskola under vårterminen 2018. Uppdragsgivare är GKN Driveline i Köping. I företagets arbete med att ta fram sin värdegrund har det enats om att medarbetarnas arbetsmiljö är en av deras viktigaste värderingar. Detta har lett till att företaget vill satsa på att skapa goda ergonomiska förutsättningar inom produktionen vilket i sin tur har väckt frågeställningar om vad god ergonomi faktiskt kan resultera i då det kan komma att krävas avsevärda investeringar för att skapa dessa förutsättningar. Det har medfört att detta uppdrag som går ut på att finna och bevisa eventuellt samband mellan ergonomi och sjukfrånvaro samt ergonomi och kvalitetsutfall utformats. Studien består av en fallstudie som innehåller datainsamlingar som är gjorda genom observationer, intervjuer och litteraturstudier samt varit bestående av stora delar av sekundär data och korrelationsberäkningar. För att besvara studiens syfte att finna ett eventuellt samband har matematiska modeller använts. De modeller som använts innefattar korrelationsberäkningar, linjär regression och spridningsdiagram som alla har varit kritiska för att tydliggöra och beräkna insamlad data. För att utföra beräkningarna har författarna behövt ta fram mätvärden som i denna studie består av statistik på sjukfrånvaro, ergonomi och kvalitetsdata. Sjukfrånvarostatistiken har erhållits från företaget, och genom kontakt med personal-avdelningen och annan personal som har kunskap inom området har datan kunnat analyseras. Genom användning av ergonomiverktyget RAMP som är framtaget av forskare på Kungliga tekniska högskolan har ergonomin på utvalda avdelningar inom företaget analyserats varpå data på ergonomin kunnat erhållas. I användningen och bedömningen av de analyser som görs av den data som erhållits genom användandet av ergonomiverktyget har en ergonom från företagshälsovården varit deltagande för säkerställa att bedömningarna blivit korrekt utförda. Den data på kvalitetsutfall som studien innefattar har två olika delar, en för tillverkningen och en för monteringen. På tillverkningen används kassationer som stöd för uppföljning av kvalité medan monteringen använder metoden first time through. Våra studier indikerar att samband finns mellan ergonomi och sjukfrånvaro. Gällande samband mellan ergonomi och kvalitetsutfall kan vi inte ställa upp korrelationsmodeller då företaget mäter dessa parametrar på olika sätt. Slutsatsen av denna studie är att det finns indikationer på att samband råder mellan ergonomi och sjukfrånvaro finns, men ytterligare studier med fler mätvärden krävs för att kunna bevisa detta.

Studien syftar till att undersöka den upplevda arbetsglädjen hos anställda inom Piteå kommun samt om det finns förbättringsområden som kommunen kan arbeta med för att öka arbetsglädjen. Dessutom undersöks om det finns några skillnader i arbetsglädje mellan olika grupper inom Piteå kommun. Förutom detta undersöks om det finns något samband mellan den upplevda arbetsglädjen hos den anställde och den anställdes attityd till sjukfrånvaro. Även skillnader i attityder till sjukfrånvaro mellan olika grupper studeras. Data samlades in med en enkät. Totalt deltog 865 anställda.Arbetsglädjen inom Piteå kommun är överlag hög. Vissa skillnader finns i arbetsglädje mellan förvaltningar, yrken och befattningar. Även vissa skillnader i attityder till sjukfrånvaro finns mellan yrken, heltid respektive deltid och mellan befattningar. Inget samband mellan total arbetsglädje och attityd till sjukfrånvaro hittades. Däremot framkom en svag negativ korrelation mellan arbetsglädje och sjukanmälan vid nekad ledighet, vilket innebär att om arbetsglädjen ökar så anses det som mindre okej att sjukanmäla sig. Vidare, en svag positiv korrelation framkom mellan arbetsglädje och sjukanmälan vid förkylning och låg feber, detta betyder att om arbetsglädjen ökar så ökar även attityden att det är okej att sjukskriva sig. / This study aims at investigating employees of Piteå municipality’s perceived happiness at work and possible areas of improvement to help increase perceived happiness. In addition, it investigates whether there are any differences in perceived happiness between different groups within the municipality of Piteå. In addition to this, it investigates if there is any correlation between the experienced happiness of the employee and the employee’s attitude towards sickness absence. Additionally, it explores attitudes towards sickness absence between groups. Data was collected with a survey. A total of 865 employees participated. The perceived happiness at work within Piteå municipality is overall high. There are some differences in happiness between different administrations, occupations and positions. There are also some differences in attitudes towards sickness absence between occupations, part- and full-time employment and between positions. No relation was found between overall happiness at work and the total score for attitudes towards sickness absence.It did however show a weak negative correlation between happiness at work and reporting sick when denied leave, which means that if the perceived happiness at work increases, the attitude towards reporting sick decreases. Further, a weak positive correlation was found between happiness at work and reporting sick with a mild cold and low fever, which means that if perceived happiness at work increases so will the attitude towards reporting sick.

Bakgrund: Sjukfrånvaro är ett kostsamt problem för det svenska samhället och dess arbetsgivare. Psykisk ohälsa blir alltmer utbrett inom organisationer och är således ett växande problem för arbetsgivare. Tillverkningsindustrin anses vara en bransch där medarbetare har en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Krav- kontroll- stödmodellen och KASAM är två teorier som kan användas till att analysera medarbetarens psykiska hälsa. På arbetsplatser kan det finnas riskfaktorer för psykisk ohälsa, men även friskfaktorer för psykisk hälsa. Tidigare forskning visar på att höga krav och låg kontroll kan öka risken för psykisk ohälsa. Ledare som ger stöd till medarbetarna kan sedermera enligt tidigare forskning vara en friskfaktor för psykisk hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur arbetsgivare inom den svenska tillverkningsindustrin kan motverka arbetsrelaterad psykisk ohälsa och skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa på arbetsplatsen. Metod: För att besvara studiens syfte har det genomförts kvalitativa intervjuer med medarbetare från två organisationer inom den svenska tillverkningsindustrin och externa konsulter med kunskap kring området psykisk ohälsa. Från de två organisationerna har även dokument samlats in. Slutsats: Studiens resultat är att medarbetare inom den svenska tillverkningsindustrin ofta kan anses uppleva låg kontroll och höga krav i sitt arbete. För att kunna motverka psykisk ohälsa är stöd på arbetsplatsen en betydande aspekt. Aktiviteter och kompetensförsörjning kan främja medarbetares psykiska hälsa.

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är idag ett växande folkhälsoproblem och en orsak till att långtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebär en stor samhällsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, där fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa upplevdes och via bakomliggande faktorer väcka reflektioner över preventiva insatser i samhället. I resultatet framkom tydligt att organisationsförändringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes på livsbejakande känslor genom en maktlöshet och brist på återhämtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krävs en utökad forskning inom sjukfrånvaro och intervention. Folkhälsopolitiken måste lyftas fram och folkhälsomålen måste implementeras på alla samhällsnivåer för att öka förståelsen för folkhälsa som ett välfärdsmål.

<p>Tidningstjänst i Karlstad med omnejd har till uppgift att distribuera ut morgontidningar till prenumeranter vilket utförs av 98 ordinarie anställda tidningsbud. I den här uppsatsen är det just intresset för buden och deras arbetssituation som undersökningen handlar om. Utgångspunkten för studien, vilken genomfördes senhösten 2004 var ett stort antal teorier inom skilda områden så som arbetsvillkor och sömn. Med hjälp av teorierna skapades några av de kategorier och frågor som ställdes i de olika metoder vilka användes för att kunna besvara undersökningens frågeställning med tillhörande delfrågor. Metoder vilka tillämpades var observation, intervju och enkät vilka gav möjlighet att uppfylla syftet med studien. Syftet var att försöka uppleva, beskriva, förklara och förstå tidningsbudens arbetssituation samt lämna förslag på konkreta åtgärder för att försöka få rätsida på eventuella brister i tidningsbudens arbetssituation.</p><p>Undersökningens resultat visade bl.a. att budens sociala nätverk bidragit till en anställning påbörjats liksom ekonomiska incitament. Även om flertalet värderar arbetstiden högt tycks det vara allt för jobbigt i längden att också behöva arbeta på lördagarna vilket återspeglar sig i personalomsättningen som uppgår till 19 procent. Bland de förslag respondenterna lämnar för att reducera denna siffra kan nämnas att en förbättrad introduktion måste till och att personalen uppmuntras för sin arbetsinsats i större grad. En stor del av arbetstiden arbetar buden i ensamhet. Detta då 66 procent har en social kontakt från noll till fem procent av arbetstiden. Denna ensamhet verkar dock en klar majoritet (96 %) uppleva som positiv. Arbetet som bud tycks även gå att kombinera med det övriga livet. Framförallt verkar kvinnor ha väl utarbetade strategier för att exempelvis ekvationen arbete/familj ska få sin lösning. Det verkar även som om buden har en utarbetad sömnstrategi. Detta då sju av tio bud sover två gånger per dygn. Dock sover fyra av tio bud under sex timmar per dygn vilket påverkar hälsan negativt, exempelvis har denna grupp koncentrationssvårigheter.</p><p>Arbetsvillkoren utmärks av höga krav, hög egenkontroll och ett högt socialt stöd vilket gör att majoriteten av buden har de bästa jobben, kollektivt aktivt arbete (33 %) medan 13 procent har de sämsta jobben, isolerat högstressarbete. Tidningsbudens fysiska hälsa talar om att ryggbesvär är vanligast (73 %). Oavsett värkproblem besväras 93 procent av värk. Den psykiska hälsan tycks vara något bättre då 89 procent uppvisar psykosomatiska besvär exempelvis huvudvärk. En del av tidningsbudens ohälsa, framförallt de fysiska besvären kan avhjälpas med de arbetshjälpmedel som erbjuds. Dock visar resultatet att som bäst 57 procent använder sig av handskar i arbetet. Att hjälpmedlen används i begränsad omfattning syns också i siffror över sjukfrånvaron. Detta då 21 procent av buden varit sjukfrånvarande minst två gånger under det senaste året vilket bl.a. kan ha orsakats av ryggbesvär (80 %). Samtidigt kan det konstateras att 46 procent av buden varit sjuknärvarande under motsvarande tidsperiod. Vanligen går man till arbetet trots psykosomatiska besvär (92 %). Resultaten visar också att mer än vart fjärde bud (26 %) har varit utsatt för hot och våld. En möjlighet för att minska risken skulle kunna vara dubbelbemanning samt att utbildning gavs om hur man hanterar hot och våldssituationer. Av de vilka drabbats är det vanligt att man efter händelsen i första hand fått hjälp från arbetsledningen (63 %) samt arbetskamraterna (38 %). Dock visar det sig att över hälften (56 %) inte fått någon hjälp alls. I denna grupp hade 20 procent sömnsvårigheter. För dem vilka fick hjälp hade ingen sömnsvårigheter.</p><p>Utifrån resultaten vilka gäller för tidningsbuden i Karlstad med omnejd kunde undersökningens frågeställning besvaras. Detta resulterade i att undersökningens syfte kund uppfyllas. Sammantaget ger uppsatsen en röst åt dem vilka arbetar som tidningsbud och hur de förstår sin arbetssituation samt livstillvaro.</p>