Sjukfrånvaro innebär en kostnad för både arbetsgivare och arbetstagare. För en anonym fullgrossist är detta ett problem på en av deras lagerlokaler, där sjukfrånvaron är hög. Uppsatsen syftar till att identifiera intressanta mönster över tid som leder till sjukfrånvaro genom att analysera data från företagets lönesystem och tidssystem. Datamaterialet är longitudinellt och för att upptäcka mönster som leder till sjukfrånvaro används sekvensanalys. För att generera de sekventiella mönstren används algoritmen cSPADE då den möjliggör att tidsbegränsningar kan anges för sekvenserna. Relevansen hos de genererade sekvenserna utvärderas med tre intressemått: support, konfidens och lift. Tre separata analyser genomförs där olika antal variabler används, beroende på om de förändras över tid eller har ett konstant värde, och för dessa analyser aggregeras data veckovis. De vanligaste händelserna som leder till sjukfrånvaro hos expeditörer är olika anställningstider, kön och födelseår. Några dagars sjukfrånvaro under en vecka, det vill säga mellan 8 och 40 timmar, är mer förekommande bland expeditörerna jämfört med kortare respektive längre sjukfrånvaro. Det går att konstatera att mönster med tidigare sjukfrånvaro ofta leder till fortsatt sjukfrånvaro. Uppsatsen belyser även de problem som uppstår inom sekvensanalys, till exempel att konstanta variabler överskuggar de icke-konstanta variablerna i de genererade sekvenserna. Detta händer när variabler som förändras över tiden används i kombination med variabler som har konstanta värden, något som kan förekomma i longitudinella datamaterial. / Absence due to sickness results in a cost to both employers and employees. For an unnamed wholesaler this is a problem at one of their warehouses, where the rate of sick leave is high. The aim of this thesis is to identify interesting patterns over time that lead to sick leave by analyzing data from the company's payroll system and their attendance system. The data is longitudinal and to detect the patterns that lead to sick leave, sequence analysis is used. To generate the sequential patterns the algorithm cSPADE is used since it allows time constraints to be specified for the sequences. The relevance of the generated sequences is evaluated with three interest measures: support, confidence and lift. Three separate analyses are performed where different variables are used, depending on whether they change over time or have a constant value, and for these analyses the data is aggregated weekly. The most common events that lead to sick leave for the employees are different duration of employment, gender and birth year. A few days sick leave during a week, namely between 8 and 40 hours, is more common among the employees compared to shorter and longer sick leave. It can be noted that the pattern of previous sick leave usually leads to continued sick leave. The thesis also highlights the problems that arise in sequence analysis, for example that the constant variables overshadow the non-constant variables in the resulting sequences. This happens when variables that change over time are used in combination with variables that have a constant value, which may occur in longitudinal data.

Bakgrund: Äldreomsorgen riktar in sig på de äldre och sårbara individerna i samhället som, av olika anledningar, är helt eller delvis beroende av hjälp och stöd från andra för att klara av sin vardag. Vilket starkt kan kopplas till den offentliga förvaltningen av flera skäl, dels eftersom det offentliga i stort sett står för finansieringen inom äldreomsorgen, och dels för uppbyggnaden av det svenska välfärdssystemens betydelse när det kommer till att vårda och ta hand om äldre människor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa de faktorer som leder till sjukfrånvaron bland undersköterskorna inom hemtjänsten samt belysa de åtgärder som undersköterskorna anser kan minska sjukfrånvaron. Metoden: Studiens empiri omfattar sex semistukturade intervjuer med undersköterkor som arbetar i en offentlig hemtjänst inom Borås kommun. Urvalet i studien består av snöbollsurval. Resultat: I studiens resultat framgår det två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om faktorer som bidrar till sjukfrånvaro. Utifrån svar från respondenterna framkom det att de upplever att det är svårt att uppfylla arbetskraven, bristande uppföljning, stöd från chefer och personalbrist gör att arbetsbelastningen blir högre. Den andra temat handlar om åtgärder för att minska sjukfrånvaro där respondenterna gav förbättringsförslag såsom stödjande arbetsmiljö, förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö samt arbetstider och schema. De upplevde dessa tre som viktigaste förbättringar för att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Slutsats: Det framkom olika faktorer som bidrar till sjukfrånvaro, vilka var hälsorelaterade problem som ökas på grund av höga krav och mindre kontroll samt brist på personal och stöd. Men för att åtgärda sjukfrånvaron angavs det förslag som ett välplanerat schema med tid för återkoppling, en stödjande enhetschef och en hälsofrämjande arbetsmiljö.

I och med de restriktioner som Covid-19-pandemin medförde blev hemarbete ett nytt arbetssätt för många arbetstagare i Sverige. Forskning som vi tagit del av beskriver att sjukfrånvaro i organisationer minskar samtidigt som mörkertalet gällande sjuknärvaro är stort, vilket skapade intresset för denna studie. Forskning kring sjuknärvaro fokuserar på den fysiska arbetsplatsen och inte vid hemarbete som nu är ett vedertaget arbetssätt i Sverige. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur arbetstagare upplever sjuknärvaro vid hemarbete samt hur den upplevda arbetskvaliteten påverkar valet att sjuknärvara. Samtliga arbetstagare inom en organisation som tillhandahåller både produkter och tjänster inom den privata sektorn ombads besvara en enkät och åtta respondenter har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer har tematiserats och analyserats vilket har lett fram till resultatet av denna studie. Resultatet visar att sjuknärvaro i hemarbete förekommer i hög grad och tillgängligheten som arbetssättet innebär ökar anställdas val att sjuknärvara. Valet att sjuknärvara tas speciellt då arbetstagarna upplever hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt arbetsgivare och ur ekonomiska aspekter. Arbetstagare upplever att sjuknärvaron har en negativ påverkan på effektiviteten då arbetstempot inte sker i samma takt, samt fler pauser behövs för att klara av att arbeta sjuk vid hemarbete. Genom att arbeta med arbetskvalitet och tillgodose de behov arbetstagare har för att uppleva en god arbetskvalitet menar författarna av denna studie att sjuknärvaro kan förebyggas. / With the restrictions imposed by Covid-19-pandemic, work from home (WFH) became a new method of working for many employees in Sweden. The research we have found describes that sickness absence in organizations is decreasing, but the prevalence of sickness presenteeism is still unknown, which created the interest for our study. Research on sickness presenteeism focuses on the traditional physical workplace and not WFH, which is now an established method in Sweden as a result of the Covid-19-pandemic. This study aims to understand how workers experience sickness presenteeism when working from home and how the perceived quality of work affects the decision to choose such presenteeism. A survey was sent out to all workers in an organization in the private sector, which provides both products and services and eight respondents were interviewed in semi-structured interviews. All the interviews were then thematized and analyzed, leading to the results of this study. The results show that sickness presenteeism in WFH occurs to a high degree, and is perceived by workers as common due to the accessibility of the working method. The choice to work with sickness presenteeism is made especially when employees experience high workload, loyalty to colleagues and employers and from economic aspects. Employees feel that sickness presenteeism has a negative effect on efficiency as they do not work at the same pace, and need to take more breaks to cope with working from home while sick. By working on quality of work and meeting employees' needs to experience good quality of work,the authors of this study argue that sickness presenteeism can be prevented.

En del i organisationers personalarbete är arbetet med sjukfrånvaro. HR-avdelningen tar vanligen fram processer för arbetet, medan linjechefer ofta är de som genomför arbetet i praktiken. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var därför att dels skapa förståelse för hur linjechefer upplever genomförandet av sjukfrånvaroarbetet utifrån de styrdokument som HR-avdelningen tar fram, dels att undersöka hur linjechefer upplever sin egen förmåga (self-efficacy) i arbetet. Sex avdelningschefer på en tillverkningsindustri intervjuades och datan analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna följer processerna som HR tagit fram rörande sjukfrånvaroarbetet, och att de anger tydligt vad som ska göras. Däremot förklarades HR och avdelningschefer ha olika syn på hur arbetet bör utföras. Cheferna vill arbeta flexibelt och individanpassat, medan HR sades fokusera på att arbetet ska utföras efter standardiserade riktlinjer. Generellt upplevde avdelningscheferna god självförmåga i sjukfrånvaroarbetet. När den egna förmågan upplevdes sämre var det i sjukfrånvaroärenden som inte når ett avslut

While recent publications indicate that employees in human service professions have higher risk of sickness absence and mental ill-health, little is known about the association with other health outcomes and possible mechanisms behind the differential risk. This study investigates differences in burnout, self-rated health and sickness absence between those in human service professions and other professions and examines whether differences in psychosocial and organizational work environment can explain possible variations. Data were derived from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH), an approximately representative sample of the Swedish working population (n=4486). Results from binary logistic regressions suggested that those in human service professions had higher odds of burnout and sickness absence those in other professions. Differences in burnout were explained by background variables while differences in sickness absence were explained by psychosocial and organizational work factors. Employees in human service professions had lower odds of suboptimal self-rated health than others in the fully adjusted model. Women were at higher risk of burnout, sickness absence, and all adverse psychosocial and organizational work environment factors except social support. Future studies should investigate the most crucial psychosocial and organizational work factors in human service professions with the objective to improve employee health.

Vårt intresse för äldreomsorgen och psykisk ohälsa i samhället grundar idén till denna uppsats. Uppsatsen riktar sig till sjukfrånvaron och vilka faktorer som är hälsofrämjande på en arbetsplats inom äldreomsorgen. För att få fram ett rikt resultat valde vi etnografi och semistrukturerade intervjuer som forskningsmetoder. Urvalet gjordes efter att statistik jämfördes på olika enheter inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Vi genomförde observationer, enligt etnografisk metod, samt intervjuer på den valda enheten. Vi har valt att använda nya begrepp, osjuk och ofrisk eftersom de förklarar gråzonen mellan att vara sjuk och frisk och begreppen kan vara en del i att öka förståelsen för sjukfrånvaron inom äldreomsorgen. Studien visar att den mest betydande friskfaktorn på vår valda arbetsplats är trivsel i arbetsgruppen, samhörighet, teamkänsla samt de nya rutiner som införts angående sjukanmälan. Ledarskap som tidigare forskning visar är en stor bidragande del till sjukfrånvaro på en arbetsplats, visade sig inte vara lika betydelsefull som vi först trodde efter vår analys av vår studies resultat. / The idea for this bachelor thesis was founded by our interest in elderly care and psychiatric illness in the community. This paper addresses absenteeism and the factors that are health promoting in the workplace in elderly care. To obtain representative results, ethnography and semi-structured interviews were selected as research methods. The selection was made after we compered the statistics from different units within elderly care in the municipality. We made observations based on ethnographic methods and semi-structured interviews within the selected unit. We have chosen to introduce two new terms, ”unsick” and ”unhealthy”, because they both explain the grey area between being sick and being healthy and can be used for increasing the understanding of absenteeism in elderly care. The study shows that the most significant health determinants was appreciation of the work group, solidarity, team spirit along with new routines regarding reported sickness. Leadership, that previous research shows is a major contributing part of absenteeism in the workplace, proved in this study, not to be as significant as above mentioned factors.

<p>Every year many individuals became sick listed, it could be for a long time, or a short time but irrespective there will be</p><p>effects on the individuals life and on the society. The aim of this study was to describe some relevant psychosocial relationships in the workplace that effect that women become sick listed. The method of the study was a literary study which was based on a number of scientific articles. The result of the study showed that many different factors effects the risk of becoming sick listed. Factors that causes sick leave where many and individual, but lack of social support, bullying, unstructured work environment and the</p><p>workplaces management, imbalance between demands and control and the women's situation were factors that had a big influence. Women had the greatest number of sick leave, and for a better answer to why it is mostly women who are sick listed more</p><p>research is needed. The answer we found was that it was not about the sex, it was more about where you work or in which profession</p><p>you are. To reduce the number of sick listed, big achievements are needed from the individual, the employer and the society. More research on how to reduce the number of people on sick leave is also needed.</p>

Every year many individuals became sick listed, it could be for a long time, or a short time but irrespective there will be effects on the individuals life and on the society. The aim of this study was to describe some relevant psychosocial relationships in the workplace that effect that women become sick listed. The method of the study was a literary study which was based on a number of scientific articles. The result of the study showed that many different factors effects the risk of becoming sick listed. Factors that causes sick leave where many and individual, but lack of social support, bullying, unstructured work environment and the workplaces management, imbalance between demands and control and the women's situation were factors that had a big influence. Women had the greatest number of sick leave, and for a better answer to why it is mostly women who are sick listed more research is needed. The answer we found was that it was not about the sex, it was more about where you work or in which profession you are. To reduce the number of sick listed, big achievements are needed from the individual, the employer and the society. More research on how to reduce the number of people on sick leave is also needed.

Background: The recent increase in long-term sickness absence both in Sweden and many other countries has been met with various attempts to intensify the use of rehabilitation measures in order to prevent people from remaining long-term sickness absent. Several actors, among them professionals in healthcare, occupational health services, and social insurance are involved in handling issues related to the sick leave of an individual, and in providing measures to promote return to work (RTW). Identification of the factors that are related to RTW of the individual is a multifaceted task; therefore to meet the individual in this process is an essential challenge for many actors involved. Knowledge is needed about factors that might promote RTW in order to facilitate future research aimed at designing effective rehabilitation programs. Such information is of great importance to improve the work situations of the professionals, to decrease the cost for society, and to improve the situations for people on sick leave by facilitating RTW. Objectives: The overall aim of the work underlying this thesis was to ascertain whether contacts between professionals and sickness absentees might a factor that can promote RTW, and also to identify different aspects of how such positive encounters are experienced by those who are sick listed. Material and methods: Five investigations were conducted using different study designs, data, and methods of data analyses. The first two (papers I and II) concerned interviews with people on sick leave about positive experiences of their encounters with professionals. The third study (paper III) was based on four questions about encounters, which were included in a questionnaire that was administrated to people who were on sick leave. The fourth study (paper IV) used a broad questionnaire to examine experiences of positive encounters, and the final study (paper V) proposed a model of possible effects of the encounters on RTW. Results: In paper I and II different aspects of sick-listed person’s experiences of positive encounters were identified. For example, it seemed that important qualities included being treated with respect, feeling supported, establishing a personal relationship, and participating in decisions regarding RTW measures. Several of the interviewees stated that RTW might be promoted by positive encounters. Paper III showed that perceptions of interactions varied with the type of professionals, as well as with demographics. The respondents perceived their encounters with professionals within healthcare as most positive, followed by social insurance, and lastly occupational health services. In general, females, people born in Sweden, and those who were older, or had a higher education rated their encounters with professionals as more positive. The main finding reported in paper IV was that the majority of the participants had experienced being positive encountered by professionals. Three aspects of such encounters were stressed, namely being treated with ”competence”, ”personal attention”, and ”competence and trust”. The results related in paper V indicated that theories about empowerment and on social emotions could be successfully applied in this area, after they were specifically adapted to some unique features of the contacts between sickness absentees and rehabilitation professionals. Conclusions: This thesis emphasizes that being positively encountered by professionals can have a beneficial impact on RTW after a period of sickness absence. More research is required to elucidate the interaction between sick-listed persons and professionals who are involved in their cases. Further studies should focus on how methods for professionals can be provided to increase sick-listed persons’ own ability to mobilize and develop their resources. Moreover, additional knowledge is needed to extend professional treatment strategies that enhance self-confidence and empowerment of individuals during sickness absence.

Kvinnors sjukfrånvaro i Sverige är högre än hos män, vilket ökar kraven hos arbetsgivare att få kunskap om möjliga sjukdomsframkallande faktorer för kvinnor. De vanligaste orsakerna till kvinnors sjukskrivning är led- och muskelvärk samt psykisk ohälsa. Studier visar att sjukskrivningen kan orsakas av faktorer i arbetsmiljön, men även att livssituationen måste tas i beaktning när sjukfrånvaron på arbetsplatser ska kartläggas. Syfte: Denna studie gjordes med syftet att kartlägga faktorer i arbetet och i individens livssituation som kan påverka/bidra till att kvinnor är/blir långtidssjukskrivna vid en tillverkningsindustri i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Totalt intervjuades nio arbetstagare från en tillverkningsindustri. Urvalet bestod av kvinnor med diagnosen led- och muskel eller/och psykisk diagnos som var eller hade varit långtidssjukskrivna. Resultat: Faktorer som medverkade till sjukskrivning, var en ökande arbetsmängd och ett högre arbetstempo. Majoriteten rapporterade om en bullrig arbetsmiljö och obekväma arbetstider med skiftarbete som bidragande orsak till sjukfrånvaron. En annan bidragande orsak till sjukskrivning var otrygghet i relation till arbetsledningen och otydliga direktiv från arbetsorganisationen såsom oklara förväntningar på arbetsinsats, obestämda arbetsroller, otillräcklig handledning och mentorskap, samt oklarheter rörande arbetsplatsens hållning vid mobbning. Flertalet av kvinnorna hade haft en kritisk händelse i privatlivet, ingen tyckte dock att detta föranlett sjukskrivningen. Slutsats: Kvinnlig sjukfrånvaro inom en tillverkningsindustri påverkas av arbetsorganisatoriska faktorer och arbetsmiljöfaktorer samt kvinnornas livssituation. Resultatet av denna studie bör fördjupas med ytterligare forskning inom aktuell tillverkningsindustri. / In Sweden, the rate of sick absenteeism is higher for women than for men, which can put increasing demands of employers to gain insight into this problem. The most common causes of women's sick leave are joint- and muscle pain as well as mental illness. Studies show that sick leave may be caused by factors from the work environment, but also the life situation must be taken into consideration when absenteeism in the workplace is mapped. Purpose: This study was done to identify factors that may affect / contribute to women long-term sickness in a manufacturing industry in Sweden, with the focus on the working conditions and the individual's total life situation. Method: The study was conducted as a qualitative study with abductive approach. The interviews were transcribed and analysed using directed content analysis. A total of nine female employees from a manufacturing industry were interviewed. The sample consisted of women, diagnosed with joint and muscle and / or psychiatric diagnosis who were or had been long-term sick. Results: All participants found factors such as increasing workload and a higher work rate contributing to disease. A majority reported a working environment with noise, vibration and shock and work schedules with shift work as contributing to absenteeism. Another problem was insecurity in the management and unclear directives from the organization such as vague expectations on job performance, unclear job roles, inadequate supervision and mentoring, as well as uncertainties regarding the workplace attitude to bullying. Most of the women had had a critical event in their private life, however, no one thought it caused disease. Conclusion: Female absenteeism within a manufacturing industry is affected by work organizational factors and environmental factors as well as women's life situation. The results of this study should be deepened by further research in the present manufacturing industry.