Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i kapp med en åldrande befolkning och kraven på sjuksköterskornas kompetens ökar därefter. Den palliativa vården bedrivs bäst i samråd med patienter och anhöriga och anses vara mångsidig och komplex. Sjuksköterskan beskrivs ha en avgörande roll för hur den palliativa vården bedrivs och upplevs, där kommunikation är ett av de viktigaste verktygen. Samtidigt rapporteras det om sjuksköterskors bristande kunskap inom ämnet.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med patienter och anhöriga inom palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med hjälp av ett strukturerat sökschema i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskning. Efter kvalitetsgranskning återstod 12 artiklar som analyserades med en innehållsanalys och sedan utgjorde resultatet. Resultat: Tre huvudteman framkom efter gjord innehållsanalys, Kommunikationens deltagare, Kommunikationens kontext samt Organisatoriska faktorer.Konklusion: Kommunikation upplevs av sjuksköterskor som ett komplicerat och känslomässigt krävande område där det råder kunskapsluckor. Upplevelserna påverkas av utbildning, erfarenhet, arbetsplats och vilka som deltar i kommunikationen. Sjuksköterskor behöver erbjudas mer stöd och utbildning för att känna sig trygga i sin kommunikation och därmed kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden. / Background: The need for palliative care increases in line with an aging population and the demands on nurses' skills increase accordingly. Palliative care is best conducted in consultation with patients and relatives and is considered to be versatile and complex. The nurse's role regarding how palliative care is practiced and experienced is described as crucial, where communication is one of the most important tools. However, at the same time, nurses' lack of knowledge on the subject is reported.Aim: The purpose of this literature study was to investigate nurses' experience of communicating with patients and relatives in palliative care.Method: The study is a literature review with a qualitative approach. The data collection was done using a structured search schedule in the PubMed and Cinahl databases. The articles were reviewed using the SBU's review template for qualitative research. After quality review, 12 articles remained which were then analyzed with a content analysis and formed the result.Results: Three main themes emerged from the content analysis, The communication participants, Context and type of communication and Organizational factors.Conclusion: Communication is perceived by nurses as a complicated and emotionally demanding area where there is a gap in knowledge. The experiences are affected by education, work and personal experiences, workplace and the communications participants. Nurses need more support and training to feel confident in their communicative abilities and thus be able to offer the best possible care.

Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt. Trots detta ökar patientklagomålen inom den svenska akutsjukvården. Syftet med denna studien är att belysa patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor på akutmottagningar. Uppsatsen är en litteraturöversikt som har sin grund i kvantitativa samt kvalitativa artiklar. Tretton artiklar valdes ut till resultatet. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras med hjälp av sex teman. Dessa teman är, att bli sedd som person, att känna sig bortprioriterad, att bli lyssnad på, att erhålla tillräckligt med tid, att erhålla information samt sjuksköterskans yrkesskicklighet. I diskussionen diskuteras resultatet framförallt utifrån patienters upplevelser av att känna sig sedda. De vårdvetenskapliga begreppen vårdrelation, vårdande samtal, livslidande, sjukdomslidande samt vårdlidande lyfts fram. Studiens resultat styrks även i diskussionen med hjälp av primärkällor samt fyra vårdvetenskapliga artiklar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige drabbas ca 35000 människor av stroke varje år, av dem får 8000 afasi. Afasi ger talsvårigheter både i att förstå andra och att uttrycka sig. I vården möter sjuksköterskan ofta patienter med afasi och kommunikationen blir då inte lika självklar. Sjuksköterskans uppgift är att ha en kommunikation där de kan förstå varandra. Vårdrelationen är nödvändig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig. Syftet är att beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska och patient med afasi samt patientens delaktighet i vårdandet. Uppsatsen är en litteraturstudie och ansatsen är kvalitativ då syftet var att lyfta fram mänskliga erfarenheter och upplevelser. I innehållsanalysen framkom subteman och teman som sammanställts till ett nytt resultat.Samverkan, Igenkännande, Värdighet och självförtroende, Trygghet och förtroende, Beröring och kroppsspråk och Tidsaspekten var de subteman som framkom ur analysen och som skapade de två temana, Ömsesidig relation och Ickeverbal förmedling. Detta har visat sig vara det centrala i kommunikationen med en patient som har afasi. Resultatet visar att kommunikationen i vårdrelationen är grunden för allt vårdande, och förmodligen är det ännu viktigare för en patient med afasi. En vårdande relation behövs för att patienten ska känna förtroende och tillit till sjuksköterskan. Att få stöd som ger ökat självförtroende och att vara delaktig i sin vård är nödvändigt för att kunna kommunicera och förstå varandra. Att känna igen och att ha tillit till sjuksköterskan underlättar i vårdrelationen och kommunikationen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Individualiserad omvårdnad är något både patienter och sjukvårdspersonal strävar efter. För att legitimera individualiserad omvårdnad som eftersträvansvärd krävs dock en förankring av begreppet i omvårdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte är att utifrån omvårdnadsvetenskaplig litteratur undersöka: • Vad individualiserad omvårdnad är • Hur denna individualiserade omvårdnad beskrivs i omvårdnadsteoretisk litteratur • Hur individualiserad omvårdnad kan uppnås • Hur omvårdnad kan se ut när den inte är individualiserad Datamaterialet består av omvårdnadsteoretisk litteratur från sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvårdnad är grunden för god omvårdnad. Denna goda och individualiserade omvårdnad skapas i en jämbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation där sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar. Resultatet har bidragit till påvisande av ett antal attribut, vilka är: Relation, inlevelse, delaktighet och helhet. Dessa bildar en förståelse av det sammansatta begreppet individualiserad omvårdnad. / Individualized care is something both patients and healthcare personnel strive for. To legitimate individualized care as something to strive for an abutment to nursing care theories is necessary. The aim of this study is to investigate: • What individualized care is • How it is described in scientific nursing care literature • How individualized care can be obtained • What the caring process can look like when it is not individualized The data consists of scientific nursing literature from late 19thcentury to present time and the result shows that individualized care is the foundation that good care is built upon. Good and individualized care is created in an equal relationship between nurse and patient, a relationship where the nurse listens and communicates a good and individualized care is created. The study has contributed to point out a number of attributes including: relation, empathy, participation and entirety. These attributes constitute to an understanding of the compounded concept individualized care.

I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation. / In the daily work of a nurse, talking to patients is part of the nursing care. Communication can be very difficult, and some conversations are harder than others. To make it easier for inexperienced nurses to relate and handle these conversations it’s important to establish what conversations nurses consider difficult and what the most challenging aspects are, and this was the aim of this study. Only a few previous studies describe what nurses consider difficult communication, and none of them focus on what the nurses perceive as the most challenging aspects. A qualitative method was chosen and content analysis was used as an analyze method. The study comprises interviews with six nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis show six main categories which contain six nurses’ descriptions of what they consider to be the most difficult communication. The categories are: communication when the personal chemistry don’t match, hopeful communication when delivering negative notification, communicating with angry patients, sensitive communication, conciliating communication with relatives, and being presence in communication under stress. What all nurses found most challenging was, to be present in the conversation to keep the patients hope and help the patient accept their situation.

No description available.

No description available.

Abstrakt Introduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner människor i världen som hade av någon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns år 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vård och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad på de svenska nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvårdnaden för personer med diabetes typ 2. Omvårdnaden skulle även leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskors omvårdnad vid diabetes typ 2. Metod: Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design granskades och kvalitetsbedömdes för att sedan sammanställas till en litteraturöversikt.  Resultat: Fem teman framkom: Upplevelser av att kunna bestämma själv, bli sedd som person, få stöd av sjuksköterskor, få- och ta till sig kunskap av sjuksköterskor, samt bemötande av sjuksköterskor. Diskussion: Patienter ville vara delaktiga i sin egenvård och ville bli accepterade för sina egna mål.  De ville även erhålla trygghet genom att få individuellt stöd av sjuksköterskor. Det fanns behov av att få individanpassad kunskap av sjuksköterskor. Slutsats: Personer som har Diabetes Mellitus typ 2 ville vara delaktiga i sin vård och hade mer eller mindre olika behov av att få stöd och kunskaper från sjuksköterskor. Personer med DMT2 såg sjuksköterskors omvårdnad som tillfredställande när den baserades på individuellt anpassat stöd och karaktäriserades av ett holistisk synsätt.

<p>I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation.</p> / <p>In the daily work of a nurse, talking to patients is part of the nursing care. Communication can be very difficult, and some conversations are harder than others. To make it easier for inexperienced nurses to relate and handle these conversations it’s important to establish what conversations nurses consider difficult and what the most challenging aspects are, and this was the aim of this study. Only a few previous studies describe what nurses consider difficult communication, and none of them focus on what the nurses perceive as the most challenging aspects. A qualitative method was chosen and content analysis was used as an analyze method. The study comprises interviews with six nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis show six main categories which contain six nurses’ descriptions of what they consider to be the most difficult communication. The categories are: communication when the personal chemistry don’t match, hopeful communication when delivering negative notification, communicating with angry patients, sensitive communication, conciliating communication with relatives, and being presence in communication under stress. What all nurses found most challenging was, to be present in the conversation to keep the patients hope and help the patient accept their situation.</p>

<p>Individualiserad omvårdnad är något både patienter och sjukvårdspersonal strävar efter. För att legitimera individualiserad omvårdnad som eftersträvansvärd krävs dock en förankring av begreppet i omvårdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte är att utifrån omvårdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:</p><p>• Vad individualiserad omvårdnad är</p><p>• Hur denna individualiserade omvårdnad beskrivs i omvårdnadsteoretisk litteratur</p><p>• Hur individualiserad omvårdnad kan uppnås</p><p>• Hur omvårdnad kan se ut när den inte är individualiserad</p><p>Datamaterialet består av omvårdnadsteoretisk litteratur från sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvårdnad är grunden för god omvårdnad. Denna goda och individualiserade omvårdnad skapas i en jämbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation där sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar. Resultatet har bidragit till påvisande av ett antal attribut, vilka är: Relation, inlevelse, delaktighet och helhet. Dessa bildar en förståelse av det sammansatta begreppet individualiserad omvårdnad.</p> / <p>Individualized care is something both patients and healthcare personnel strive for. To legitimate individualized care as something to strive for an abutment to nursing care theories is necessary. The aim of this study is to investigate:</p><p>• What individualized care is</p><p>• How it is described in scientific nursing care literature</p><p>• How individualized care can be obtained</p><p>• What the caring process can look like when it is not individualized</p><p>The data consists of scientific nursing literature from late 19thcentury to present time and the result shows that individualized care is the foundation that good care is built upon. Good and individualized care is created in an equal relationship between nurse and patient, a relationship where the nurse listens and communicates a good and individualized care is created. The study has contributed to point out a number of attributes including: relation, empathy, participation and entirety. These attributes constitute to an understanding of the compounded concept individualized care.</p>