Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning. Andra faktorer som påverkade kommunikationen var organisationen och miljön, samarbete, stöd av avdelningssjuksköterska och kollegor, patienten och anhöriga och slutligen sågs relationen mellan patienten och sjuksköterska som en påverkande faktor. / More than 90 000 dies in Sweden every year and the nurse has a central role in the care of dying patients. Communication is an important part in the care of dying patients. The aim of this study was to find factors which have an influence on the communication between the nurse and the dying patient – from a nurse perspective. The method used was a literature review with a systematic approach. The results, based on ten scientific articles, showed that factors which influence communication was the nurses attitudes to communication, attitudes to death and religious believes, fear of upsetting the patient and make them loose hope, experience and education. Other factors found were the organization and environment, support from the head nurse and by colleges, the patient and the relatives and finally the relationship between the nurse and the patient.

Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad kommunikation. Metoden var en litteraturstudie som bygger på 9 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att empati, aktivt lyssnande och icke-verbal kommunikation är viktiga komponenter i sjuksköterskans patientkontakt. Vidare fann studien att empati är ett centralt begrepp i både icke-verbal och verbal kommunikation. Förståelse och kunskap hos sjuksköterskan gör att det knyts ett känslomässigt band mellan sjuksköterskan och patienten vilket utgör grunden för ett bra omvårdnadsarbete. / Communication between two people consists of both verbal- and nonverbal behaviour. The nonverbal communication can strenghten or contradict the verbal communication. In some situations nonverbal communication is much more important and sometimes, it can be a better way to reach a person, than verbal communication. The aim of this study was to reveal the nonverbal communication between nurse and patient and also show its importance. The questions the study answered were: What significance does nonverbal communication have in the nurse – patient relationship and how does the nurse use this knowledge? The theoretical frame of reference for the work was Hilde Eide’s och Tomas Eide’s view of nursing communication. The method was a litterature review which was based on nine scientific articles. The results indicated that empathy, active listening and nonverbal communication are important components in the nurse – patient relationship. The study also found that empathy is a central part of both nonverbal and verbal communication. Understanding and knowledge form an emotional bond between nurse and patient and they create a solid foundation for good health care.

Bakgrund: Icke-verbal kommunikation är ett samlingsnamn för all information där man inte använder ord, till exempel ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk, empati, ögonkontakt, beröring, aktivt lyssnande och tonfall. Forskning visar att den icke-verbala kommunikationen är svag i allvarliga vårdsituationer samt att patienten kan behöva mer icke-verbal kommunikation från sjuksköterskan. Det är nödvändigt för sjuksköterskan att kunna se olika patienter som unika individer och förstå att varje människa har sina egna omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av icke-verbal kommunikation med patienter. Metod: Nuvarande examensarbete är grundat på litteraturstudier med åtta artiklar. Resultaten är uppställda i fem kategorier. Resultat: Resultatet beskrivs i fem kategorier: Sjuksköterskans personlighetsfaktorer, bristfälligt förhållningssätt hos sjuksköterskan, extra svåra kommunikationssituationer, icke-verbala uttryck hos patienten samt icke-verbala sociala aktiviteter. Studien visar att kommunikation med patienter ses som god omvårdnadspraxis och som en viktig del av vården. För att kunna bygga en god vårdrelation bör vårdpersonalen se patienten som en individ och ha kunskap om icke-verbal kommunikation. Sjuksköterskans personlighet och förståelse har stor betydelse när den icke-verbala kommunikationen används i vården. Diskussion: De flesta sjuksköterskorna i studien saknar förmåga att uppfånga ickeverbala kommunikationstecken hos patienterna. Detta är något som behöver tränas mer och värdesättas bättre. / Background: Non-verbal communication is a collection name for all the information through wordless cues, such as facial expressions, gestures, body language, empathy, eye contact, touch, active listening and intonation. Research shows a weakness in non-verbal communication in serious health situations, and that the patient may need more nonverbal communication from the nurse. It is necessary for the nurse to be able to see the patient as a unique individual and understand that each person has their own care needs. Aim: The purpose of the study is to describe nurses’ experiences of non-verbal communication with patients. Method: This thesis is based on literature studies with eight articles. The results are tabulated in five categories. Results: The result is presented in five categories: the nurse's personality factors, inadequate attitude of the nurse, extra difficult communication situations, non-verbal expression of the patient as well as non-verbal social activities. The study shows that communication with patients is seen as good nursing practice and as an important part of the care. In order to build a good care relationship, the staff should see the patient as an individual and have knowledge of non-verbal communication. The nurse's personality and understanding are of great importance when non-verbal communication is used in health care. Discussion: Most nurses lack the ability to capture the non-verbal communication signs of the patient. This needs to be trained, put more value on and appreciated.

<p>Caring for children at hospital with palliative care needs arouses different reactions in nurses and depends on what prior knowledge and experience nurses have. To besides shift focus from to care children palliative to care curative is further a strain and an emotional changeover. The aim of this study was to illuminate nurse’s</p><p>perceptions about caring for children at hospital with palliative care needs, and how they shift focus of care between children with palliative care needs and children with curative care needs. The study has a qualitative approach and data were collected with interviews from two focus groups. The interviews were performed in two different hospitals in the middle of Sweden, and analyzed with a manifest content analysis. Five themes were created from the analysis: create confidence and individualized relations, difference in meeting of children with unlike care needs, acquired experience and ability to reflect, need of support, supervision and distance,</p><p>difficulties to enforce a balance in changing between different care need. The conclusion was that nurses who shift between caring for children with a palliative care or curative care needs are exposed to psychological strain which may lead to psychological ill- health. This is important to prevent through for example continuous supervision which may contribute to the possibility for nurses to obtain more time for reflection and regain new strength.</p> / <p>Sjuksköterskor som arbetar på en barnavdelning möter ofta barn med ett palliativt vårdbehov, vilket väcker olika reaktioner hos sjuksköterskorna beroende på tidigare kunskap och erfarenhet. Att dessutom skifta fokus från att vårda barn palliativt till att vårda kurativt är ytterligare en påfrestande och känslomässig omställning. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om hur det är att vårda barn på barnavdelning i sluten vård med palliativt vårdbehov samt hur det är att växelvis vårda barn med palliativt vårdbehov gentemot barn med kurativt vårdbehov. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer i två</p><p>fokusgrupper. Intervjuerna genomfördes på två olika sjukhus i mellersta Sverige och analyserades med manifest innehållsanalys. Utifrån analysen skapades fem teman: skapa förtroende och att individanpassa relationen, skillnader i bemötande av barn med olika vårdbehov, förvärvad erfarenhet och förmåga att reflektera, behov av stöd, handledning och distans, svårigheter att upprätthålla en balans i växlingen mellan olika vårdbehov. Slutsatser som drogs var att sjuksköterskor som växelvis vårdar barn med palliativt eller kurativt vårdbehov utsätts för psykiska påfrestningar, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Detta är viktigt att förebygga genom att sjuksköterskorna får till exempel kontinuerlig handledning vilket ger tid till reflektion och möjlighet att inhämta nya krafter.</p>

Caring for children at hospital with palliative care needs arouses different reactions in nurses and depends on what prior knowledge and experience nurses have. To besides shift focus from to care children palliative to care curative is further a strain and an emotional changeover. The aim of this study was to illuminate nurse’s perceptions about caring for children at hospital with palliative care needs, and how they shift focus of care between children with palliative care needs and children with curative care needs. The study has a qualitative approach and data were collected with interviews from two focus groups. The interviews were performed in two different hospitals in the middle of Sweden, and analyzed with a manifest content analysis. Five themes were created from the analysis: create confidence and individualized relations, difference in meeting of children with unlike care needs, acquired experience and ability to reflect, need of support, supervision and distance, difficulties to enforce a balance in changing between different care need. The conclusion was that nurses who shift between caring for children with a palliative care or curative care needs are exposed to psychological strain which may lead to psychological ill- health. This is important to prevent through for example continuous supervision which may contribute to the possibility for nurses to obtain more time for reflection and regain new strength. / Sjuksköterskor som arbetar på en barnavdelning möter ofta barn med ett palliativt vårdbehov, vilket väcker olika reaktioner hos sjuksköterskorna beroende på tidigare kunskap och erfarenhet. Att dessutom skifta fokus från att vårda barn palliativt till att vårda kurativt är ytterligare en påfrestande och känslomässig omställning. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om hur det är att vårda barn på barnavdelning i sluten vård med palliativt vårdbehov samt hur det är att växelvis vårda barn med palliativt vårdbehov gentemot barn med kurativt vårdbehov. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer i två fokusgrupper. Intervjuerna genomfördes på två olika sjukhus i mellersta Sverige och analyserades med manifest innehållsanalys. Utifrån analysen skapades fem teman: skapa förtroende och att individanpassa relationen, skillnader i bemötande av barn med olika vårdbehov, förvärvad erfarenhet och förmåga att reflektera, behov av stöd, handledning och distans, svårigheter att upprätthålla en balans i växlingen mellan olika vårdbehov. Slutsatser som drogs var att sjuksköterskor som växelvis vårdar barn med palliativt eller kurativt vårdbehov utsätts för psykiska påfrestningar, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Detta är viktigt att förebygga genom att sjuksköterskorna får till exempel kontinuerlig handledning vilket ger tid till reflektion och möjlighet att inhämta nya krafter.

Inom vård av personer med demenssjukdom är vårdarens bekräftelse av personens värdighet och välbefinnande grundläggande. Bekräftelsens effekt avgörs av vad och hur vårdaren väljer att bekräfta. Då den inte är anpassad riskerar personens värdighet och välbefinnande att reduceras, skadas eller gå förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Vårdarens synsätt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vårda samt innebörd av värdighet och välbefinnande antogs ha en betydande roll för vårdarens val att bekräfta. Metod: Tio informanter intervjuades kring sina uppfattningar av att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Analysen genomfördes utifrån fenomenografisk metod i fyra steg där informanternas uppfattningar presenterades i ett utfallsrum av beskrivningskategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet visade att bekräftelse uppkommer i ett samspel av faktorer, vilka kan påverka bekräftelsen både positivt och negativt. Vårdarnas bekräftelse skedde med utgångspunkt i vårdarens föreställningar via sekundära värden, mot övergripande värden, i en kontext av omgivningsfaktorer och utifrån ett kommunikativt feedbacksystem. Vårdarna hade såväl underlättande som hindrande förställningar vilka kopplades till tid och organisatoriska förutsättningar, till vårdtagarens förmågor, kommunikation och uttryck. Reflektion och klinisk implikation: Studien ger kunskap om hur vårdpersonal tänker kring värdighet och välbefinnande.  Skillnader i vårdens utförande kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och kan användas som underlag för utbildning, handledning och reflektion. / In caring for people with dementia confirmation of dignity and wellbeing is essential. How and in what way the nurse chooses to confirm determines the effect on the confirmation itself. If not individually adjusted to the person with dementia there’s a risk of dignity and wellbeing being reduced, damaged or lost. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing in people suffering from dementia. The nurses views on the person with dementia, personal beliefs on caring and on the meaning of dignity and wellbeing was predicted to have a significant role on the way he or she confirms the person. Method: Ten informants were interviewed on their personal experiences on confirming dignity and wellbeing. The narrations were analysed using a phenomenographic methodology in four different steps. The informants’ experiences were presented in an outcome space consisting sets of categories and subcategories of description. Result: Confirmation takes place within an interplay of factors with the potentiality to effect in a positively or negatively way. The nurses’ confirmation took place on the basis of their personal beliefs and constructs through secondary values, towards overall values, within a context of external factors and from a communicative system of feedback. The nurses had both enabling and hindering personal beliefs and constructs which were linked to time and organisational factors and to cognitive and physical abilities, communication and expression of the patient. Reflections and clinical implications: The study brings knowledge on nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing. The differences in nursing among the nurses can be further viewed and understood from a life-world perspective and contribute to nursing education, supervision and reflection.

Bakgrund: Humor som inslag i mänsklig kultur går att identifiera så långt tillbaka som det finns skriftliga källor. Humor påverkar social interaktion, används för att känna social samhörighet, skapa band människor emellan och stärka relationer. Traditionellt har sjuksköterskans roll haft begränsat medicinskt fokus. Rollen har breddats och innebär nu personligt relationsskapande präglat av engagemang och att se hela människan – en personcentrerad vård.   Syfte: Att beskriva hur humor används i vården och hur detta upplevs ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Ageline. Resultat: Sjuksköterskeperspektivet beskriver hur sjuksköterskor använder humor i vården för att främja en terapeutisk relation till patienten, bevara patientens identitet samt skapa trygghet och tillit och även som strategi för att klara av sjuksköterskearbetet och för att stärka teamarbetet. Patientperspektivet beskriver hur patienter avsiktligt använder humor för att få bättre vård och underlätta för sjuksköterskan. I vården är humorn oftast patientinitierad och används av patienten som skydd och för att lätta upp i svåra situationer. Både patienter och sjuksköterskor ansåg att det finns situationer då humor är opassande. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori och relateras till konsensusbegreppet hälsa. Humor spelar en central roll i vårdandet och tycks ha effekter på psykiskt välmående. Humorn är dock oftast patientinitierad och för att ge personcentrerad vård borde sjuksköterskor i högre grad använda humor som ett verktyg i den dagliga professionen. / Background: As far back as there are written sources there is possible to identify humour elements in human culture. Humour affects social interactions, is used to show appreciation, create feelings of social connectedness, form bonds between people and maintain and strengthen relationships. Traditionally the nurse’s role has been relatively limited and the focus has been strictly medical. The nurse’s role has expanded and involves personal relationship building characterized by commitment and to see the whole person – a person-centered care. Aim: To describe how humour is used in health care and how it is perceived, from a patient and nurse perspective. Method: A literature review of data collection from databases CINAHL Complete, PubMed and Ageline. Results: The Nurse Perspective describes how nurses use humour in healthcare to promote a therapeutic relationship with the patient and preserve the patients' identity and create a sense of security and trust. Further, humour was used as a strategy to cope with the heavy work the nurse carries out and to improve teamwork. The Patient Perspective describes how patients deliberately use humour to receive better care and to aid the nurse. Mostly, humour in health care was patient initiated and is also used by patients as protection and to lighten up difficult situations. Both patients and nurses believed that humour is inappropriate in some situations. Discussion: The results are discussed on the basis of Katie Eriksson nursing theory and was related to the consensus concept health. Humour plays a central role in nursing and to deepen the nurse-patient relationship. It seems to have effects on psychological well-being. Despite this, humour is usually patient initiated and in order to provide person-centered care nurses should make greater use of humour as a tool used in their profession.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter dagligen patienter som lider av depression. Det är ett allvarligt tillstånd och innebär ett svårt lidande för de som drabbas. Patienter med depression som går obehandlade under en längre tid riskerar en försämrad funktionsförmåga, långvarig och ihållande sjukdom samt återinsjuknande. Att hjälpa dessa patienter kan vara en stor utmaning för sjuksköterskan då goda kunskaper, egenskaper och erfarenheter krävs för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad för individen. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad till patienter med depression. Metod: En litteraturstudie som baseras på 18 vetenskapliga artiklar. Sökningar i Cinahl, PubMedoch PsycInfo har utförts, artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra kategorier framkom vilka beskriver den psykiatriska omvårdnaden. Dessa är: Sjuksköterskans personliga och professionella kvalitéer, Mellanmänskliga relationer, Sjuksköterskans bedömning av patientens tillstånd och Hälsofrämjande interventioner. Diskussion: För en god vård krävs att sjuksköterskan hade en vilja och en ambition att lindra lidande, främja återhämtning och återställa hälsa för dessa människor. Patienten ska alltid vara i fokus och deras upplevelse av sjukdom och omvårdnad bekräftade om tillfredställande omvårdnadsåtgärder hade utförts av vården och gett de resultat som eftersträvats. Slutsats: Sjuksköterskan har med sin expertis inom den psykiatriska omvårdnaden en betydelsefull roll som behöver värdesättas och prioriteras i framtidens sjukvård. / Background: The nurse meets patients suffering from depression daily. It is a serious condition and causes severe suffering for those affected. Patients with depression who go untreated for an extended period of time risk impairment, long-term and persistent illnessand re-illness. Assisting these patients can be a major challenge for the nurse as good knowledge, characteristics and experiences are required to provide a person-centered care for the individual. Aim: Describe nurses' experiences of nursing for patients with depression. Method: A literature study based on 18 scientific articles. Searches in Cinahl, PubMed and PsycInfo have been carried out, the articles have been quality checked, analyzed and compiled. Result: Four categories emerged that describe psychiatric nursing. These are: "Nurse's personal and professional qualities", "Interpersonal relationships", "Nurse's assessment of the patient's condition" and "Health promotion interventions". Discussion: For good care, the nurse must have a will and ambition to relieve suffering, promote recovery and restore health for these people. The patient should always be in focus and their experience of illness and the caregiver confirms whether satisfactory nursing measures have been performed by the healthcare system and given the results that are sought. Conclusion: The nurse, with her expertise in psychiatric nursing, has an important role that needs to be valued and prioritized in future healthcare. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>

Bakgrund: Relationen till patienter inom den psykiatriska vården utgjorde grunden i psykiatrisk omvårdnad. Patienter med schizofreni upplevde att relationen kunde förbättras. Sjuksköterskor upplevde det svårt att få utrymme för att skapa relation. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt med 19 granskade vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet sammanställdes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde förutsättningar, hinder och betydelse för relation. Förutsättningar var att skapa tillit, att mötas på samma nivå, att förstå helheten samt att inge hopp. Hinder var brist på kompetens, sjukdomsbilden samt organisatoriska brister. Betydelse var att vara trygg i sin roll och att vara ett stöd. Diskussion: De olika delarna som framkom i resultatet var beroende av varandra på olika sätt. Genom att relationen förbättrades kunde patienters livsproblem synliggöras och främja den psykiska hälsan. Slutsats: Kunskap om relationens betydelse ökade och sjuksköterskan fick ytterligare verktyg för att förbättra relationen till patienter med schizofreni. / Background: The relationship with patients in psychiatric care was the basis of psychiatric nursing. Patients with schizophrenia felt that the relationship could be improved. Nurses found it difficult to get space to create a relationship. Purpose: To elucidate nurses' experiences of the relationship with patients with schizophrenia. Method: A literature review with 19 original scientific articles reviewed. Literature search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was compiled with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurses experienced different factors in possibilities, obstacles and significance for the relationship. The possibilities were to create trust, to meet at the same level, to understand the whole and to give hope. Obstacles were a lack of skills, the disease picture and organizational deficiencies. Significance was being confident in their role and being a support. Discussion: The different parts that emerged in the result depended on each other in different ways. By improving the relationship, patients' life problems could be made visible and promoted mental health. Conclusion: Knowledge about the importance of the relationship increased and the nurse was given additional tools to improve the relationship with patients with schizophrenia. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>

Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i kapp med en åldrande befolkning och kraven på sjuksköterskornas kompetens ökar därefter. Den palliativa vården bedrivs bäst i samråd med patienter och anhöriga och anses vara mångsidig och komplex. Sjuksköterskan beskrivs ha en avgörande roll för hur den palliativa vården bedrivs och upplevs, där kommunikation är ett av de viktigaste verktygen. Samtidigt rapporteras det om sjuksköterskors bristande kunskap inom ämnet.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med patienter och anhöriga inom palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med hjälp av ett strukturerat sökschema i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskning. Efter kvalitetsgranskning återstod 12 artiklar som analyserades med en innehållsanalys och sedan utgjorde resultatet. Resultat: Tre huvudteman framkom efter gjord innehållsanalys, Kommunikationens deltagare, Kommunikationens kontext samt Organisatoriska faktorer.Konklusion: Kommunikation upplevs av sjuksköterskor som ett komplicerat och känslomässigt krävande område där det råder kunskapsluckor. Upplevelserna påverkas av utbildning, erfarenhet, arbetsplats och vilka som deltar i kommunikationen. Sjuksköterskor behöver erbjudas mer stöd och utbildning för att känna sig trygga i sin kommunikation och därmed kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden. / Background: The need for palliative care increases in line with an aging population and the demands on nurses' skills increase accordingly. Palliative care is best conducted in consultation with patients and relatives and is considered to be versatile and complex. The nurse's role regarding how palliative care is practiced and experienced is described as crucial, where communication is one of the most important tools. However, at the same time, nurses' lack of knowledge on the subject is reported.Aim: The purpose of this literature study was to investigate nurses' experience of communicating with patients and relatives in palliative care.Method: The study is a literature review with a qualitative approach. The data collection was done using a structured search schedule in the PubMed and Cinahl databases. The articles were reviewed using the SBU's review template for qualitative research. After quality review, 12 articles remained which were then analyzed with a content analysis and formed the result.Results: Three main themes emerged from the content analysis, The communication participants, Context and type of communication and Organizational factors.Conclusion: Communication is perceived by nurses as a complicated and emotionally demanding area where there is a gap in knowledge. The experiences are affected by education, work and personal experiences, workplace and the communications participants. Nurses need more support and training to feel confident in their communicative abilities and thus be able to offer the best possible care.