Bakgrund: När en patient drabbas av hjärtstopp är sjuksköterskans främsta uppgift att omedelbart vidta åtgärder för att rädda liv. Enligt etiska riktlinjer har närstående rättighet att närvara vid HLR. Tidigare studier visade dock att närståendes rättighet att närvara inte efterlevs av sjuksköterskorna. Vidare forskning visade att sjuksköterskan kunde känna svårigheter med att agera samt utföra HLR och samtidigt stödja närståendes situation vilket kunde leda till att närstående inte får erbjudande att närvara. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att närstående närvarar vid hjärt- och lungräddning inom sjukhusmiljö. Metod: Designen var litteraturstudie. Litteratursökningar genomfördes i databaserna Cinahl samt PubMed. Nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier: Förhållningssätt, Emotionell påverkan samt Följa riktlinjer och ge stöd. Sjuksköterskorna hade positiva, negativa och neutrala förhållningssätt. De kände sig emotionellt påverkade under närvaron som både underlättade och hindrade mötet med närstående. Bristen av fastställda och tydliga riktlinjer skapade en osäkerhet i sjuksköterskans förhållningssätt till att närstående erbjuds att närvara vid HLR. Slutsats: Att vidareutveckla riktlinjer eller tydliggöra riktlinjer som finns var en slutsats som framkom utifrån sjuksköterskornas erfarenheter, för att de ska kunna bli etiskt förberedda och genom implementering av riktlinjer med etiskt perspektiv känna sig säkra till närvaron.

Bakgrund: Kronisk njursjukdom (KNS) anses vara ett världshälsoproblem som kännetecknas av en smygande och irreversibel försämring i njurarnas funktion att rena blodet från avfallsämnen. Det krävs ofta en radikal livsstilsförändring hos patienten med KNS och associeras bland annat med en stress och förlorad frihet. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med kroniskt njursjuka patienter syftar till att lindra lidande och motverka progression. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med kronisk njursjukdom. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats. Litteratursökningen av originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed (Medline). Totalt inkluderades 15 artiklar till resultatet efter de analyserats. Resultat: Resultat presenterades under tre huvudkategorier; Relationen mellan sjuksköterskan och patienten, Eftersträva en hög följsamhet och Förutsättningar för god omvårdnad. Huvudkategorierna mynnade sedan ut i åtta subkategorier. Diskussion: Erfarenheter från sjuksköterskor som arbetar med kroniskt njursjuka patienter visade sig bland annat vara påfrestande och i vissa fall omfattande. Deras erfarenheter visade även att en god relation var till deras fördel. Med Roys adaptionsmodell kan sjuksköterskorna se patienterna från ett helhetsperspektiv och en föränderlig miljö kunde till fördel skapa balans i tillvaron. Slutsats: Omvårdnadsarbetet med patienter med KNS var omfattande och i vissa fall kunde emotionella känslor uppträda. En god relation var till fördel för omvårdnadsarbetet och förbättrade följsamheten i den givna omvårdnaden / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och cirka 25000 individer insjuknar årligen. Alzheimers sjukdom brukar benämnas “de anhörigas sjukdom” eftersom det ofta är dem som står för stor del av vårdandet. För att vårdpersonal ska kunna stötta de närstående och den som insjuknat är det viktigt att arbeta personcentrerat och anpassa stödet efter individernas egenvårdskapacitet.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva i en relation med en partner med Alzheimers sjukdom.  Metod: Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie med grund i fyra patografier. Innehållsanalysen är utförd efter Graneheim och Lundmans beskrivning. Resultat: I patografierna beskrev författarna deras upplevelser av livet som närstående till en partner med Alzheimers sjukdom. Analysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande underkategorier. Följande kategorier var; kärlek, sorg, att förlora sig själv och behov av stöd.  Slutsats: I resultatet framkom det att livet förändras för båda parter i relationen när den ena drabbas av Alzheimers sjukdom. Den friska närstående antar ofta en vårdande roll i att hjälpa den som blivit sjuk. Genom att bemöta närståendes behov av stöd i ett tidigare skede kan vården på sikt spara resurser. Detta relaterat till att närstående utan tillräckligt stöd riskerar att bli patienter på grund av nedsatt hälsa eller psykiska besvär som eventuellt kunnat förebyggas.

Diabetes typ 2 är vanligaste diabetesformen och en kronisk sjukdom som påverkar kroppen upptagningsförmåga av glukos i vävnader. Sjuksköterskan har en nyckelroll att bedöma patientens behov, ge stöd genom enkla råd i levnadsvanor vilket visar sig hindra framtida komplikationer och att problem uppkommer i patientens egenvård. Syftet med studien är att beskriva patienters med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd i egenvård. En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa design gjordes. Analys av artiklarna utgick ifrån Fribergs design. I Resultatet framkom fem huvudkategorier som besvarade studiens syfte: Stöd i förståelse av egenvårdens betydelse, Stöd i egenvårdshantering, Delaktighet i egenvård, Trygghet i mötet och Stöd genom utbildningsprogram. I diskussionen belystes studiens resultat att patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskans stöd som en viktig resurs i patienters egenvård. Information, trygghet och delaktighet är återkommande begrepp som patienterna upplevde var stärkande vilket bidrog till ökat självförtroende och känsla av att vara delaktig i sin vård. Patienterna uppskattade sjuksköterskans stöd när vårdplanen var individuellt anpassad.

Bakgrund: Personer med beroendeproblematik kategoriseras som en utmanande patientgrupp som återkommer ofta inom vården. Sjuksköterskors tidigare erfarenheter påverkade relationen med dessa patienter och därför valdes referensramen interpersonal relations in nursing. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med beroendeproblematik inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar sökta i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: Litteraturstudien visade att vårdandet av patienter med beroendeproblematik upplevdes som komplext, där flera etiska dilemman uppstod. Relationen mellan sjuksköterskor och patienter var en viktig del i vårdandet men ansågs vara svår att upprätthålla då sjuksköterskor upplevede hot, våld, aggressivitet och manipulation. För att hantera problemen med att ge vård till dessa patienter visade resultatet att stöd och utbildning var viktiga faktorer för sjuksköterskor. Slutsats: Känslor och osäkerhet hos sjuksköterskor ledde till att den vårdande relationen var svår att upprätthålla. Sjuksköterskor var i behov av mer stöd och utbildning för att hantera den komplexitet som fanns hos patienter med beroendeproblematik. Ökad kunskap kring området ledde till att sjuksköterskor kände sig säkrare i sin roll och lättare kunde upprätthålla en vårdande relation gentemot patienterna.

Bakgrund: I Sverige ökar den psykiska ohälsan i form av depression hos äldre personer i så stor grad att det klassas som ett folkhälsoproblem. Depression är också vanligt förekommande globalt och i och med att befolkningen blir äldre är sannolikheten stor att även depression ökar. Den allvarligaste konsekvensen av depression är självmord och i Sverige är självmord högst bland män över 65 år. Det är av stor vikt att sjuksköterskor ökar sin kompetens för att nå målet till att främja hälsa och välbefinnande hos äldre med depression. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av omvårdnad vid depression hos äldre personer. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som bygger på 12 vetenskapliga artiklar vilket genomsöktes i databaserna PsycINFO och CINAHL. Huvudresultat: Genom en tematisk analys resulterade litteraturstudien i att sjuksköterskornas kunskaper och erfarenheter av äldre med depression kunde delas in i två huvudteman. Det ena temat lyfter sjuksköterskors upplevda hinder i mötet med patientgruppen med sina underteman som berör bristande kunskaper och vikten av tidigare erfarenheter, sjuksköterskors upplevelser av resurs- och tidsbrist samt sjuksköterskors roll och otydliga riktlinjer. Det andra temat belyser sjuksköterskors åtgärder de använder sig av för att lindra lidande hos patienten med underteman som belyser vikten av sjuksköterske-patientinteraktion, sociala aktiviteter och behandlingsalternativ. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist på kunskaper, resurser, otydliga riktlinjer och tidsbrist som utgjorde hinder för en god omvårdnad. Sjuksköterskorna uppskattade faktorer som att ha tid för samtal, kunskap om sjukdomen samt att kunna erbjuda diverse aktiviteter.

Bakgrund: Kommunikation är ett av de viktigaste redskap för en sjuksköterska i interaktionen med patienten för att kunna tillfredsställa patientens behov och uppnå omvårdnadens mål. Språkligt kommunikation är informationsutbyte som måste fungera på sätt att mottagaren kan förstå information. Med ökad invandring möter sjuksköterskor nya utmaningar som försvårar deras arbete.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriär i vården.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaser Cinahl och PubMed ändvändes för att söka studier. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmall. Studiens kvalitet bedömdes och resultaten analyserades med innehållsanalys för att identifiera relevanta teman.Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån tre huvudkategorier: Språk som ett hinder för omvårdnaden, Indirekt kommunikation och Kulturmedvetenhet bidrar till personlig utveckling.Konklusion: Språkbarriär påverkade omvårdnad negativt. Språkbarriär begränsade kommunikation som i sin tur ledde till att omvårdnadsprocessen inte kunde fullföljas, helhetsbild om patienter saknades, säker vård äventyras, lagar bryts. Känsla av frustration och otillräcklighet ökade stress hos sjuksköterskor. Behov för ytterligare förbättringar och utveckling uttrycktes.

Sjuksköterskor inom den palliativa vården möter ständigt anhöriga och barn som anhöriga. Barn som har en svårt sjuk förälder i det palliativa skedet är i stort behov av stöd och information. Det ligger på sjuksköterskans ansvarsområde att vara en samtalspartner och att arbeta utifrån ett etiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta barn som anhöriga inom palliativ vård. Studien bygger på en litteratur med en kvalitativ ansats där sex stycken artiklar har utgjort grunden för litteraturöversikt. Resultatet visar på vikten av att skapa relationer med patienten och de anhöriga, olika utmaningar som sjuksköterskan möter samt organisatoriska förutsättningar för sjuksköterskan att jobba utefter. När barn är med i bilden kan situationen kännas komplicerad för sjuksköterskan och sjuksköterskan undviker mötet med barn på grund av okunskap och strukturella begränsningar. Sjuksköterskan saknar kunskap i hur barn ska bemötas och om barns behov av information och stöd. Sjuksköterskan saknar även kunskap i att barnet är sjuksköterskans ansvarsområde. På grund av olika strukturella förhållanden bland annat på grund av tidsbrist så tas inte barnets perspektiv i beaktning. I vissa fall är det föräldrarna som hindrar sjuksköterskan från att involvera barnet och ge barnet information.

Idag använder sig barn av mer och mer skärmar och digitalisering. Dock har det visat sig att 80 % av världens barn och ungdomar är för stillasittande och en del av detta kan bero på den ökade skärmanvändningen. Eftersom vården möter barn med ohälsa som kan vara orsakad av stor skärmanvändning behöver sjuksköterskan ha kompetens inom detta område. Syfte med denna studie var att beskriva hur skärmanvändningen påverkar barns hälsa negativt. Med hjälp av en litteraturöversikt har tolv kvantitativa artiklar som svarar mot syftet granskats och analyserats för att sedan komma fram till ett resultat. Resultatet i studien visar att litteraturen främst beskriver två aspekter på hur barns hälsa påverkas negativt. Dessa två aspekter bildar resultatets huvudkategorier, fysisk hälsa och psykisk hälsa. Den negativa påverkan på barns fysiska hälsa handlar om sämre sömn och en ökad vikt. På barns psykiska hälsa handlar den negativa påverkan om att skärmanvändningen medför känslomässiga problem, kognitiva problem och risk för spelberoende. Dessa fynd diskuteras. Slutsatsen med studien är att för mycket skärmtid leder till flera negativa konsekvenser för hälsan som kan förhindras genom att begränsa skärmtiden hos barn. Denna studie kan även fungera som ett hjälpmedel för sjuksköterskan att upptäcka dessa problem som skärmanvändning kan leda till.

No description available.