Bakgrund Årligen drabbas drygt 30 miljoner människor världen över av sepsis, vilket även är den ledande dödsorsaken på intensivvårdsavdelningar i flertalet länder. I Sverige drabbas årligen 40000 personers av sepsis. Sepsis är ett tidskritiskt tillstånd och kan leda till cirkulatorisk svikt, multiorgansvikt och död. Sjuksköterskan har en viktig roll vid omvårdnaden av patienter med sepsis och därför är det viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinsatser samt det professionella ansvaret. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans professionella ansvar vid omvårdnad av patienter med sepsis. Metod En begränsad litteraturöversikt genomfördes där aktuella kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga forskningsartiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultat Resultat visade på att låg kompetens och låg följsamhet utifrån riktlinjerna för omvårdnad leder till underdiagnostiserade patienter, vilket i förlängningen leder till höga morbiditets- och mortalitetssiffror bland patienter med sepsis, svår sepsis och septisk chock. Tidig identifiering, adekvat behandling och tydlig kommunikation interprofessionellt är av högsta betydelse för att öka överlevnadschanserna för dessa patienter. Slutsats Trots tydliga riktlinjer för omvårdnad framkom det i resultatet att sjuksköterskans låga kompetens och låga följsamhet till riktlinjer inom omvårdnad av patienter med sepsis var en avgörande del i vårdresultatet. För att tillföra denna information till omvårdnadsprofessionen kan fortbildning vara ett förbättringsförslag. Sepsis är ett tidskritiskt tillstånd som bör lyftas inom sjukvården för att mortalitetssiffrorna ska sjunka.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är den vanligaste typen av sjukdomen Diabetes Mellitus och utgör cirka 80 procent av denna. Det är även den typ som ökar kraftigast i världen, vilket beror på ett flertal riskfaktorer såsom övervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen av sjukdomen är i första hand livsstilsförändringar, men att ändra levnadsvanor kan upplevas som en utmaning för många personer och behovet av stöd från sjuksköterskan i form av motivation, utbildning, information och vägledning är stort.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll för att främja goda levnadsvanor hos personer medDiabetes typ 2. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och grundades på tiokvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell ochkvalitetsgranskades utifrån en mall av Willman et al. Resultat: Från resultatet framkom tre kategorier som beskriver sjuksköterskan roll attfrämja goda levnadsvanorna hos personer med diabetes typ 2: Stödjande och motiveranderoll, Pedagogisk roll och Relationsskapande roll. Slutsats: Sjuksköterskan kan bidra med flera insatser för att främja goda levnadsvanor hospersoner med diabetes typ 2. Den roll som krävs för detta kan skifta mellan att vara stödjande och motiverande, att fylla en pedagogisk och informerande funktion samt att verka relationsskapande. Med en ökad medvetenhet kring sjuksköterskans roll i omvårdnaden av dessa personer kan hälsa och välbefinnande främjas.

Bakgrund: Sexuell hälsa har stor betydelse för många människors välmående och inkluderar både den mentala och fysiska hälsan. Patienter kan drabbas av sexuell dysfunktion både direkt och indirekt kopplat till sjukdom och deras livskvalitet kan därmed påverkas. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper om olika sjukdomar och behandlingar rörande sexualitet för att kunna ge patienten god omvårdnad. Patienter har beskrivit ett missnöje med bristande information gällande sexuell hälsa och flertalet uppger att sjuksköterskor inte vidrör ämnet i den utsträckning patienterna önskar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: Denna studies inkluderade artiklar återfanns på databasen MEDLINE via sökmotorn PubMed. Artiklarna hade kvalitativa, kvantitativa och mixed-method ansatser. Data analyserades med tematisk analys enligt Aveyard. Resultat: I resultatet framkom totalt tre huvudteman och åtta subteman som besvarade studiens syfte samt frågeställning. De huvudteman som identifierades var Verksamhetens struktur, Normers påverkan och Det personliga inflytandet. Inom dessa teman framkom det att sjuksköterskorna ofta upplevde en osäkerhet som ledde till undvikande av samtal runt den sexuella hälsan. Osäkerheten grundade sig i flertalet faktorer såsom kunskapsbrist, brist på rutiner, otydligt ansvarsområde, personliga känslor samt oro för patientens reaktion. Utifrån normer om vem som var sexuellt aktiv tenderade sjuksköterskan att selektera vilka patienter som skulle delges information. Slutsats: Studien har påvisat den relevans sexuell hälsa har för människors livskvalitet och därmed även behovet av att sjuksköterskan att utbildas inom området för att kunna uppfylla patientens behov av rådgivning och information.

När ett barn är döende kräver det palliativ vård som ska lindra symtom. Vården behöver anpassas och vara personcentrerad. Sjuksköterskan har som ansvar att se till barnets bästa och lindra de symtom som dyker upp. Genom god kommunikation kan sjuksköterskan vårda med respekt och rättvisa samt anpassad kommunikation relaterat till barnets utvecklingsålder. Vid brister i kommunikationen kan det leda till att barnet och dess symtom blir osedd. Författarna vill därför undersöka vilka förutsättningar och barriärer som finns inom kommunikation kring palliativt sjuka barn, genom att undersöka sjuksköterskans upplevelse kring detta. Detta gjordes genom en litteraturöversikt som bestod av åtta artiklar. Där resultatet visade att sjuksköterskor behöver sträva efter en öppen, ärlig och anpassad kommunikation. Vidare visades det att sjuksköterskor upplever en svårhet kring att kommunicera kring ämnet döden och döende men efter interna utbildningar upplevde de att de kändes enklare. Resultatet berör även sjuksköterskans professionella roll och hur lätt de kan vara att förlora den i ett sådant emotionellt arbete. Vid diskussionen belys ämnen kring de två teman som togs ut i resultatet. Där barnens rätt till att vara delaktiga diskuteras ihop med föräldrarna som inte vill berätta allt för barnet. Diskussionen belyser också ämnet kring oerfarna sjuksköterskor och att de upplever ämnet extra tufft.

Ett vanligt förekommande problem inom den svenska hälso- och sjukvården är trycksår. Ett trycksår uppkommer på grund utav långvarigt tryck på olika kroppsdelar som orsakar syrebrist i vävnaden vilket leder till ett sår. Trycksår beskrivs som ett sår uppkommit utav bristande omvårdnad av en patient och hade kunnat undvikas och förebyggas med hjälp utav rätt kunskap om omvårdsåtgärder. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av att leva med ett svårläkt trycksår. Studien är skriven som en deskriptiv litteraturstudie med induktiv ansats för att belysa den subjektiva upplevelsen. Artiklarna som valdes för studien söktes fram via databasen Cinahl och granskades noggrant innan de inkluderades. Resultatet visar att patienter som lever med trycksår ofta lever med en svår smärta samt upplever att de förlorat funktioner som hindrar dem från att leva ett normalt liv. Studiens resultat visar också på att vårdpersonal brister i bemötandet samt i kunskapen om trycksårets etiologi, riskfaktorer samt förebyggande arbete.

Bakgrund: Miljoner av människor rör sig ständigt mellan länder av olika orsaker. Det är vanligt att sjuksköterskor vårdar och bemöter människor med en annan kulturell bakgrund. Forskning visar på att hälsoproblem hos migranter skiljer sig från den inhemska befolkningen. Således är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om olika kulturer för att tillgodose unika behov och därmed uppfylla en säker och personcentrerad vård. Syfte: var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: Studien genomfördes som en allmän strukturerad litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 12 resultatartiklar. Resultat: Utfallet resulterade i två teman: Erfarenheter av svårigheter i mötet med patienterna och Erfarenheter av kulturella olikheter med tillhörande underteman. Konklusion: Resultatet visade på att språket var en viktig del av kommunikationen, när det fanns språkbarriärer var det svårare att skapa en relation med patienten. När kulturell kompetens saknades upplevde sjuksköterskorna detta vara ett hinder som kunde skapa en osäkerhet i omvårdnaden. Erfarenheten i mötet med patienterna visade på att religion och olika preferenser kunde upplevas frustrerande samt tidskrävande, vilket kunde leda till etiska dilemman. / Background: Millions of people are constantly migrating between countries for various reasons. It is common for nurses to care for and treat people with a different cultural background. Research shows that the health problems of migrants differ from the domestic population. Therefore, it is important that the nurse possesses knowledge of different cultures to meet unique needs to meet a safe and person-centered care. Purpose: was to shed light on the nurses' experiences of caring for patients with a different cultural background. Method: The study was conducted as a general structured literature review with an inductive approach based on 12 result articles. Results: The outcome resulted in two themes: Experiences of difficulties in meeting patients and Experiences of cultural differences with associated sub-themes. Conclusion: The result showed that language was an important part of communication, when there were language barriers it was more difficult to create a relationship with the patient. When cultural competence was lacking, the nurses perceived this as an obstacle that could create uncertainty in nursing. The experience in the meeting with the patients showed that religion and different preferences could be experienced as frustrating and time-consuming, which could lead to ethical dilemmas.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är ett stort och ökande folkhälsoproblem över hela världen. Livsstilsfaktorer spelar stor roll när det gäller att drabbas av sjukdomen. På liknande sätt spelar en god behandling samt livsstilsförändringar in i att reversera sjukdomen. Hälsosamma matvanor samt fysisk aktivitet leder till att främja en god hälsa under hela livet och därmed förhindra ohälsa och sjukdom. Det hälsofrämjande arbetet spelar stor roll i att stödja individen till att stärka sin hälsa. Sjuksköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete hjälpa personen med typ 2-diabetes genom att delge information om kost och vikten av fysisk aktivitet . Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande arbetet med personer som lever med typ 2-diabetes . Metod: För att hitta relevanta artiklar användes ett flertal kombinationer av sökord. Sökning i databaserna Medline, PubMed och CINAHL bidrog till ett stort utbud av artiklar. Till slut inkluderades 10 artiklar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultat: Presenterade av sjuksköterskans perspektiv i tre olika kategorier Vikten av utbildning och ge god information för personer med typ 2-diabetes och sjuksköterskor, Egenvård och Sjuksköterskans informerade roll vid livsstilsförändring för personer med typ 2 diabetes. Resultatet visade att utbildning är viktig för både sjuksköterskor och personer med typ 2 diabetes. Utbildningen hjälper sjuksköterskan att på bästa sätt stödja och ge rätt råd. Personer med typ 2-diabetes behöver informationen och kunskapen om kost och fysisk aktivitet , för att kunna uppleva empowerment och därmed själva kunna göra de nödvändiga egna livsstilsförändringarna.

Bakgrund: Omvårdnad i livets slutskede har alltid varit en central del i sjuksköterskans yrke och här är också andlig omvårdnad, som är en del av palliativ vård av betydelse för många patienter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter är således här att inge respekt för den enskilda patienten och tillgodose de andliga behoven när så behövs. Andlig omvårdnad kan därtill ibland vara komplext eftersom det är många delar som sjuksköterskor bör tänka på. Samtidigt brister kunskapen hos ett flertal sjuksköterskor då andlig omvårdnad blivit förbisett och/eller tillgång till information om detta saknas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra andlig omvårdnad till patienter i livets slutskede.   Metod: En litteraturstudie där resultaten baseras på 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med en integrerad analys. Resultat: Två huvudkategorier bildades; underlättande faktorer samt hindrande faktorer. Sjuksköterskor upplevde att en vårdrelation med patienten var den mest centrala aspekten i utövandet av andlig omvårdnad. Gemensamt var också att en brist på kunskap var en hindrande faktor i andlig omvårdnad. Slutsats: Att ta hänsyn till andliga behov hos patienter i livets slutskede kan öka kvalitén på en personcentrerad vård. Studien har bidragit med en ökad kunskap inom detta område som kan bidra till att vi som blivande sjuksköterskor kan ge en god andlig omvårdnad

SAMMANFATTNING Bakgrund Neglekt är en funktionsnedsättning efter stroke som främst förekommer vid skador i höger hjärnhalva. Funktionsnedsättningen ger ensidigt bortfall av sinnesintryck kontralateralt mot skadan, vilket betyder att skador i höger hjärnhalva ger vänstersidig neglekt. Patienter med neglekt har komplexa svårigheter med utökat behov av personcentrerad rehabilitering. Som en del av sjuksköterskans professionella ansvar på en strokeenhet ingår det att ha kunskap om rehabiliteringsmetoder med potential att återskapa hälsa hos patienter med neglekt. Syfte Syftet med studien var att beskriva rehabiliteringsmetoder och deras påverkan på neglekt vid stroke. Metod Allmän litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna Cinahl complete, Pubmed och Psycinfo. Sökningarna genererade femton utvalda vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, klassificerades och analyserades i en integrerad analys. Resultat Identifierade rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras på en strokeenhet inkluderade visuella metoder, spegel- och musikterapi. Gemensam nämnare för samtliga metoder var synens inkoppling vid varje moment. Neglekt är en multisensorisk funktionsnedsättning och studien indikerar att utförande av flera rehabiliteringsmetoder parallellt minskar symtom hos denna patientgrupp. Slutsats Denna litteraturöversikt beskriver rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras av hela teamet på en strokeenhet. Sjuksköterskan har ett samordnande ansvar i teamet där både patient och närstående är inkluderade. Studien ger förslag på tillvägagångssätt att utföra rehabiliteringsmetoderna och utnyttja vardagliga moment till att stimulera flera sinnen. Ökad kunskap och implementering av rehabiliteringsmetoder i den dagliga omvårdnaden av patienter med neglekt kan leda till snabbare återhämtning, kortare sjukhusvistelse samt minskat lidande för både patient och anhöriga.

Bakgrund: Personer med svårläkta sår vårdas både i öppen- och slutenvården och är en grupp som ökar i takt med befolkningens stigande levnadsålder vilket är en resurs-och kostnadsfråga för samhället. Sjuksköterskans roll i möten med denna patientgrupp förblir den samma som vid möten med andra patientgrupper - att lindra lidande. En stor del patienter upplever nämligen både ett fysiskt men också ett psykiskt lidande vid detta sjukdomstillstånd vilket har en negativ inverkan på deras välbefinnande och livskvalitet. Detta ställer krav på sjuksköterskans förmåga till att uppmärksamma och lindra lidande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor kan lindra lidande hos patienter med svårläkta sår.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats för att besvara syftet. Detta resulterade i 17 inkluderade artiklar som var både kvantitativa och kvalitativa.Resultat: I resultatet framkom fyra teman som på olika sätt är av betydelse för att sjuksköterskan ska kunna lindra patientens lidande vid svårläkta sår. Det första temat speglar vikten av personcentrerad omvårdnad. Det andra temat berör livskvalitet medan det tredje temat lyfter smärta och smärtlindring. Slutligen handlar det fjärde temat om sjuksköterskans kompetens.Slutsats: Genom att stötta och symptomlindra patienter med svårläkta sår i kombination med ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan lindra patientens lidande. Genom att i samråd bygga upp ett ömsesidigt partnerskap kan patientens lidande lindras och livskvaliteten förbättras. Ett sådant tillvägagångssätt ställer krav på att sjuksköterskan förnyar sina kunskaper och ger omvårdnad grundad i evidens.