En av njurarnas funktion är att rena blodet från slaggprodukter och överflödig vätska. Vid njursvikt försämras denna förmåga och dialys kan behövas för att kompensera funktionen. Det finns två olika dialysmetoder; hemodialys och peritonealdialys, vilket renar blodet på en konstgjord väg. Personer som erhåller hemodialys behandlas vanligtvis på sjukhus men liksom peritonealdialys går det att behandlas med hemodilays även i personens egna hem. Sjuksköterskan har ett ansvar att kunna ge en god vård vilket bland annat innebär att ta hänsyn till och få en uppfattning om personens livsvärld. Detta är en förutsättning för att kunna möta patienten, för att kunna ge individanpassad utbildning samt att arbeta hälsobefrämjande specifikt mot den enskilde personens behov. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser och erfarenheter av att leva med hemdialys. Metod var en litteraturöversikt där analysen utgjordes av sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultatet visade att hemdialys har en positiv inverkan på hälsan och att personerna upplevde en känsla av frihet. Sjuksköterskans stöd har visats ha en stor betydelse för personerna och att det är viktigt med en noggrann utbildning. Personerna upplevde en oro över att de var ensamma i ansvaret för behandlingen och även för att komplikationer skulle uppstå. Dialysbehandlingen gjorde att hemmet förändrades då mycket material skulle förvaras, det visades även att familjens stöd var betydelsefullt. Slutsatsen är att hemdialys har en positiv påverkan på hälsan men det har även visats skapa oro gällande det stora ansvaret för behandlingen. Sjuksköterskans stöd är betydelsefullt för att stärka personens självförtroende. Kunskapen kan användas för att förbättra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.

Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården kommer ständigt i kontakt med anhöriga och även anhöriga barn. Barn som är anhörig till en svårt sjuk förälder är ofta i stort behov av att bli inkluderade i vad som händer och få åldersadekvat stöd utifrån sin ålder och mognad. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose god omvårdnad, vara lyssnande, stödjande och kunna samtala både med patienten och dennes anhöriga. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på sjuksköterskans upplevelse av att möta barn som anhörig till sin egen förälder. Examensarbetet är en litteraturöversikt, där åtta artiklar används. Resultatet består av tre huvudteman, Ökad kunskap, Utgångspunkter i mötet, och Utmaning för sjuksköterskan. Efter det valdes sex subteman som består av, Relation till barnen, Brist på utbildning, Upplevelse av brister i vården, Behov av stöd, Delaktighet i vården och Barn uppmärksammas inte. Resultatet visar vikten av att sjuksköterskorna får kunskap och erfarenhet i att möta barn som anhöriga och kunna skapa en relation med hela familjen. Sjuksköterskorna upplever att det är en utmaning att möta barn som anhöriga. Sjuksköterskorna upplever att de inte har den kunskap som behövs för att möta barnen, samt att de inte vet vem som bär ansvaret för barnen som anhöriga i vårdsituationen. De menar även att det råder tidsbrist för att hinna med att uppmärksamma barnen och att kunna ge det stöd som barnen behöver. Sjuksköterskorna behöver kunna reflektera och föra diskussioner med sina kollegor för att kunna lära sig mer och få mer erfarenhet. Regler och riktlinjer behöver skapas på arbetsplatsen för att skapa en bättre arbetsmiljö, vilket även gynnar barnens välbefinnande samt att det minskar risken för psykisk ohälsa hos de anhöriga barnen i framtiden.

Bakgrund:  Palliativ vård är när bot inte längre är möjligt och vården är inriktad på att lindra. Denna vård vilar på en grund, där symtomlindring är en av de fyra hörnstenarna. Smärta är en subjektiv upplevelse och ett vanligt symtom hos patienter inom palliativ vård. Smärta kan delas in i olika dimensioner; fysisk-, psykisk, social- och existentiell smärta. Det finns olika instrument som kan användas för att skatta smärtupplevelsen hos patienten. Smärtlindring inom palliativ vård består av två delar; farmakologisk och icke-farmakologisk lindring. Sjuksköterskans roll inom den palliativa vården innebär att vara en spindel i nätet och föra en nära dialog med patienten och närstående. Hemmiljö syftar till den plats där patienten bor och har sina tillhörigheter och är en plats där palliativ vård ofta sker. Arbetet i någons hemmiljö kan vara både ensamt och svårt för sjuksköterskan och kräver en förståelse för platsens betydelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av smärtlindring vid palliativ vård i hemmiljö. Metod: Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Elva kvalitativa artiklar analyserades enligt integrerad analysmetod.  Resultat: Resultatet visade på tre huvudteman och sex underteman baserade på sjuksköterskans upplevelser. Sjuksköterskorna upplevde brister i arbetsmiljön, främst tidsbrist men även personalbrist, och brister i sin egen kunskap. Det framkom att tillgången på utbildning inom palliativ vård var bristfällig samt att bristen på kunskap skapade oro hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde även hinder i det praktiska utförandet främst kopplat till svårigheter att administrera läkemedel men även i samspelet med läkare.  Slutsats: Palliativ vård i hemmiljö har utmaningar där omvårdnaden kan påverkas på olika sätt genom arbetsmiljön, sjuksköterskans kunskap och möjligheten att utföra arbetsuppgifterna i praktiken. Utbildning är en viktig del för att säkerställa kvaliteten på den palliativa vården. Vidare kvalitativ forskning i kontexten smärtlindring i hemmiljö vid palliativ vård är av intresse för att ytterligare belysa vilka problemområden som finns.

Introduktion: Palliativ vård i fokus att främja en värdig död är ett område som behöver ytterligare kunskap beskrivande och kunskapsuppdatering över tid. Sjuksköterska har ett omvårdnadsansvar och spelar en stor roll i omvårdnaden av palliativa patienter. Syfte: att belysa hinder och möjligheter till god omvårdnad vid sen palliativ vård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: Litteraturstudien som var utformad från Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Studien är grundad på 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa, kvalitativa och blandade ansatser som har sökts från databaser Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Resultat: Efter bearbetning och analys, framkom resultat och delats in i fem teman: Sjuksköterskans kunskap och attityd, Sjuksköterskans inre egenskaper, Kommunikation, Arbetsmiljö samt Anhörigas delaktighet. Slutsats: Faktorerna såsom kunskap, attityd, inre egenskaper, kommunikation, arbetsmiljö eller anhörigas delaktighet kan spela som både hinder och möjligheter till god omvårdnad. Utbildnings- och kompetensutveckling hos sjuksköterskan är en nyckelfaktor till god omvårdnad vilket kan uppnå en patientsäker vård och säkerställa kvalitet inom vård.

Abstrakt   Bakgrund: Cancerrelaterad smärta kan orsakas av sjukdom, behandling och kan variera, beroende på sjukdomens stadium och fas i behandlingen. Omfattande forskning har publicerats det senaste decenniet om cancersmärta. Trots detta har prevalensen av cancerpatienters smärta ej minskat. Generellt skattar 33% av personer med cancersjukdom i alla stadier och faser, en smärtproblematik som är måttlig till svår. Motiv: Cancerrelaterad smärta och dess inverkan är ett komplext fenomen som påverkar en människans livskvalité och hela väsen. Sjuksköterskan har en viktig roll att identifiera, behandla samt utvärdera en patients smärtproblematik. Utifrån detta finns ett vidare behov av forskning inom ämnet för att förbättra livskvalitén för denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga sjuksköterskans självupplevda kunskap och tilltro till egen förmåga om cancerrelaterad smärta samt bedömning av smärtproblematik hos patienter med cancersjukdom. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design där data har samlats in genom anonyma enkäter kring kunskap om smärta och smärtbedömning från sjuksköterskor verksamma inom olika delar av cancervården. Data analyserades genom deskriptiv statistik och signifikansprövningar där resultatet har presenterats i tabeller och en figur. Resultat: Av 170 tillfrågade, besvarades enkäten av 64 sjuksköterskor (38%) verksamma inom cancervården. Medianvärdet för sjuksköterskornas självskattade kunskap om bedömning av cancersmärta samt tilltro till egen förmåga att genomföra en omfattande smärtbedömning var 7 (enligt Self-Perceived Pain Assessment Knowledge and Confidence (SELF-PAC) skalan 0-10). Totalt var 22 (34%) av deltagarna specialistutbildade. Specialistutbildade sjuksköterskor skattade både sin kunskap samt sin tilltro till egen förmåga enligt SELF-PAC (median 8) statistiskt signifikant högre (p=0.01) i jämförelse med legitimerade sjuksköterskor.   Konklusion: Både legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i studien skattar sin kunskap och tilltro till egen förmåga att utföra smärtskattning förhållandevis högt. Specialistutbildning bidrar till ökad kunskap och tilltro till egen förmåga men inte lång erfarenhet i yrket. Mer forskning behövs med större studiepopulationer för att resultaten skall kunna generaliseras.

No description available.

Bakgrund: Upplevelser av nedstämdhet förekommer hos patienter som vårdas palliativt, dock uttryckte patienter att deras välmående ökade genom att upprätthålla bland annat sociala nätverk samt att delaktigheten värdesattes högt inom vården. Det uppkommer känslor som ensamhet och att patienterna uppger en förlorad självständighet samt att stora livsförändringar sker. Anhöriga upplever ångest då det är psykisk påfrestande att ha en nära som vårdas palliativt. Anhöriga styrkte betydelsen av en bra kommunikation med sjuksköterskor eftersom det bidrar till en förbättrad delaktighet till patienternas vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. 14 kvalitativa artiklar baserade på sjuksköterskors upplevelser har analyserats och kvalitetsgranskats. Resultat: Utifrån analysen skapades två teman; Att uppleva meningsfullhet och När vårdandet upplevs krävande. Temana indelades vidare i sex subteman. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att vården var krävande, särskilt kring kommunikation men även då tidsbrist rådde. Sjuksköterskor beskrev en avsaknad av kunskap och erfarenhet samt hur det kunde påverka vården. Vården bidrog till att sjuksköterskorna reflekterade över livet och döden, samt erhöll sjuksköterskorna med nya perspektiv och utveckling inom professionen.

Bakgrund: Efter psykiatrireformen så har kommunerna fått ta ett större ansvar för personer med psykisk sjukdom vilket ställer krav på sjuksköterskor som arbetar kommunalt inom hemsjukvården att veta hur de ska bemöta och vårda personerna. Tidigare internationella studier tyder på att sjuksköterskor upplever en osäkerhet och brist på kunskap i vården av personer med psykisk sjukdom inom hemsjukvården. Det saknas dock kunskap om sjuksköterskans upplevelse utifrån en svensk kontext.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med psykisk sjukdom inom hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ metodologi med induktiv ansats användes. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna strävar efter att se personen genom att respektera och empatisera med honom eller henne, att möta personen där hen är och genom att sträva efter jämlikhet och självbestämmande. De arbetar med att skapa förtroende och trygghet genom att ta sig tid för personen de vårdar. Vidare visar resultatet på sjuksköterskornas upplevelser av att känna sig utsatt och oskyddad då de beskriver känslor av rädsla och känslor av att bli manipulerad. Resultatet visar även på upplevelser av otillräcklighet i vårdandet då sjuksköterskorna känner sig osäkra i bedömningarna och då de känner en uppgivenhet i vårdandet. De upplever vidare ett behov av att ha ett delat ansvar kring personerna.  Slutsats: I vårdandet av personer med psykisk sjukdom upplever sjuksköterskorna vikten av att sträva efter personcentrerad vård. För att ge en god och likvärdig vård för alla så krävs ökad kunskap och handledning för sjuksköterskorna inom hemsjukvården och ett förbättrat samarbete mellan olika vårdgivare.

No description available.

Bakgrund: Det palliativa vårdbehovet väntas öka i framtiden och av de cirka 90 000 dödsfallen som sker i Sverige årligen är cirka 72 000 av dessa i behov av palliativ vård. Då de närstående utgör en av hörnstenarna inom den palliativa vården är det därför viktigt att sjuksköterskan besitter den kunskap som krävs i mötet med de närstående, samt att inkludera de närstående tidigt i vårdkedjan vilket ger dem en möjlighet att förberedas inför det stundande dödsfallet. Detta ställer ett ökat ansvar på sjuksköterskeprofessionen både vad gäller symtomlindring men också bemötandet och inkluderingen av de närstående under vårdtiden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av mötet med närstående till patienter inom den palliativa vården. Metod: Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar användes som grund för genomförandet av denna litteraturöversikt. CINAHL Complete och PubMed var databaserna som användes vid artikelsökningen. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra olika huvudteman med subteman som var kommunikation, från novis till expert, inkludering av familjen och närstående som påverkar vården negativt. Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att de närstående utgjorde en viktig roll inom den palliativa vården, detta då de påverkar vården i stor utsträckning. Vikten av kommunikationen framkom och svårigheterna som den nyexaminerade sjuksköterskan kan uppleva i mötet med närstående. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterar författarna styrkorna och svagheterna med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuterar författarna hur relationen kan stärkas mellan sjuksköterskan och de närstående men också hur närståendes förväntningar på vården kan påverka vårdrelationen. Även sjuksköterskans tidigare erfarenhet diskuteras med stöd av Phil Barkers tidvattenmodell.