Titel: Delaktighet för patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård – En kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser om möjlighet till delaktighet. Syftet:  Undersöka sjuksköterskans upplevelse av möjligheten till delaktighet för patienten under psykiatrisk tvångsvård. Bakgrund: Vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) sker mot patientens vilja vilket går i kontrast med patientlagen som förespråkar patientens delaktighet i sin vård. Att vårda patienter enligt LPT kräver en etisk medvetenhet från personalens sida. Psykiatrisk omvårdnad ska vara i fokus. Studier har visat att patienter som känner sig delaktiga i sin vård ökar dess välbefinnande och följsamhet i behandling. Trots detta visar det sig att tvångsvårdade patienter inte känner sig delaktiga i sin vård. Design: Kvalitativ studie med inspiration av fenomenologi. Metod: Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med legitimerade sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård. En kvalitativ innehållsanalys utfördes som utmynnade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultat: Möjligheten till delaktighet är en process genom vårdtiden. I det akuta skedet får delaktigheten stå åt sidan men i takt med att patienten mående förbättras ökar delaktigheten i sin vård. Bekräfta och bringa förståelse handlar om vikten av att informera patienten så att denne förstår vilket skapar trygghet. Det handlar även om vikten av att ta del av patientens berättelse. Brist på reflektion påverkar patientens delaktighet. Olika åsikter hos personalen och hur personalen arbeter påverkar hur delaktig patienten tillåts att vara. Det kan handla om erfarenhet eller brist på kunskap. Slutsats: Delaktighet är en ständigt pågående process under vårdtiden för den som vårdas under LPT. Vi anser att det är viktigt att personalen har en etisk medvetenhet och reflekterar över hur vi arbetar för att möjliggöra för patienternas delaktighet. Att ha ett etiskt forum på arbetsplatsen kan möjliggöra för etisk medvetenhet hos personalen.     Nyckelord: Delaktighet, psykiatrisk slutenvård, tvångsvård, upplevelser, sjuksköterskor

Bakgrund: Patientsäkerhet avses vara ett skydd mot vårdskador. Patienter utsätts ändå för vårdskador till följd av brister i patientsäkerhet. Som sjuksköterska finns ett ansvar att arbeta patientsäkert och undanröja risker som påverkar patientsäkerhet. Problem: Patienter påverkas negativt om patientsäkerhet inte efterföljs. De far illa, erhåller vårdskador och tappar förtroendet till hälso- och sjukvård. Syfte: Att kartlägga faktorer som påverkar patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012). Åtta artiklar med kvantitativ ansats och fyra med kvalitativ ansats har studerats. Resultat: Tidsbrist, övertid och låg bemanning är faktorer som leder till att arbete lämnas ogjort och ses utgöra risk för patientsäkerhet. Sjuksköterskor som är missnöjda med sitt arbete utgör risk för patientsäkerhet. Händelserapportering främjar patientsäkerhet, men sjuksköterskor rapporterar inte alla incidenter. Sjuksköterskor förväntar sig ett tydligt ledarskap där tydliga rutiner, riktlinjer och regler upprättas, men sjuksköterskor behöver även ett egenintresse gällande patientsäkerhet som påverkar utfallet. Slutsats: Ökad bemanning, lägre arbetsbelastning och ett tydligt ledarskap med fokus på patientsäkerhetsarbete främjar patientsäkerhet. En engagerad ledning som lyfter patientsäkerhetsfrågor och möjliggör utbildning i patientsäkerhet kan få sjuksköterskor att rapportera incidenter i ett förbättringsarbete som främjar patientsäkerhet. Missnöje kan förhindras genom långsiktigt förbättringsarbete i verksamheten.

Bakgrund: För många människor som arbetar inom hälso- och sjukvård kan arbetsplatsen en stor källa till stress och ohälsa. Det har skett en väldig ökning av långtidssjukskrivningar inom framförallt hälso- och sjukvården sedan 1997 som ett resultat av psykisk ohälsa orsakad av arbetsrelaterad stress. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterade stressorer och hur de hanterar stress i omvårdnadsarbetet inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Beskrivs i två teman - Stressorer på arbetsplatsen och hantering av arbetsrelaterad stress med tillhörande subteman. Sjuksköterskor erfor stress på grund av hög arbetsbelastning, tidsbrist och högt ställda krav från chefer. Det var även stressande att inte ha kontroll över arbetssituationen och de olika relationerna till kollegor och patienter samt de konflikter som kunde uppstå dem emellan. Sjuksköterskor hanterade arbetsrelaterad stress genom att undvika och förekomma situationer som skapade stress, att de på sin fritid var aktiva och/eller att de använde sig av substanser så som alkohol, genom att de var optimistiska. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar inom slutenvården erfar stress på grund av tidspress och personalbrist i kombination med de höga krav som deras chefer ställer på dem. Sjuksköterskorna har även en känsla av att inte räcka till på grund av att de behöver prioritera mellan en god omvårdnad till patienterna och administrativa uppgifter. Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor hanterar arbetsrelaterad stress på olika sätt, vissa hanterar stressen genom att göra aktiva och hälsosamma val medan andra förblir mer passiva och gör ohälsosammare val. Det kan vara av vikt att bedriva vidare forskning inom ämnen som rör chefers påverkan på sjuksköterskors arbetsrelaterade stress och hur förbättringar skulle kunna implementeras inom slutenvården.

Introduktion: Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. I Sverige år 2015 avled 1175 personer i suicid. Suicid är en konsekvens av ett långvarigt psykiskt och känslomässigt lidande. Många patienter beskriver upplevelsen att befinna sig i ett kaosliknande tillstånd, ett tunnelseende som inte lämnar rum för konsekvenstänk. Suicidriskidentifiering är en viktig uppgift för sjuksköterskor men initiativet till riskidentifiering kan påverkas av sjuksköterskans attityd till dessa patienter. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till patienter som är suicidnära. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Beck (2017) niostegsprocess. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO samt PubMed och resulterade i 11 artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd. Dessa faktorer är samhällets normer, religion, erfarenhet, kunskap, arbetsmiljö samt kön och ålder. Slutsats: Generellt visade sjuksköterskorna en negativ attityd till patienter som är suicidnära. Genom att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd kan interventioner vidtas för att förebygga attityder som för patienter som är suicidnära ger en negativt betingad upplevelse av vården.

Introduktion: Självskadebeteende är ett växande hälsoproblem och det pågår en internationell diskussion, huruvida begreppet självskadebeteende skall definieras. Subjektiva och dömande uttalande av sjuksköterskor vid överrapportering som speglar sig i sjuksköterskornas attityder, kan ha en djupgående effekt på efterföljande vård för patienter med självskadebeteende. Det är angeläget att sjuksköterskor blir medvetna om sina attityder och vad som påverkar attityderna. Patienter med självskadebeteende kan bli sämre bemötta inom den somatiska vården, på grund av patienternas psykiatriska bakgrund. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder mot patienter med självskadebeteende inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Beck (2017) nio-stegsprocess. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO samt PubMed och resulterade i 11 artiklar som analyserades induktivt, sammanställdes och granskades under urvalsprocessen enligt Polit och Becks (2017) kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Analysen av materialet resulterade i fem kategorier: utbildning, klinisk erfarenhet, empati, egna värderingar och kön. Slutsatsen av genomförd litteraturstudie var att det fanns olika faktorer som påverkade sjuksköterskornas attityder mot patienter med självskadebeteende. Sjuksköterskors attityder mot patienter med självskadebeteende var avgörande för att skapa en god vårdrelation och på så sätt en bra vård till patienter med självskadebeteende. Negativa attityder ledde till felaktiga bedömningar av patienter med självskadebeteende.

Bakgrund: Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. 0,8% av befolkningen i Sverige riskerar att drabbas av schizofreni. 15 av 100 000 personer insjuknar för första gången varje år. Personer med psykossjukdom har större risk att insjukna i somatiska sjukdomar jämfört med den övriga populationen. Stigmatisering förekommer hos denna patientgrupp på såväl samhällsnivå som individnivå, exempelvis inom hälso- och sjukvården. Detta kan medföra att de får bristande omvårdnad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med psykossjukdom. Metod: Femton vetenskapliga studier inkluderades i en integrerad litteraturöversikt inom det valda forskningsområdet. Till datainsamlingen användes databaserna CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar relevansbedömdes utifrån syftet. Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori: Attityder hos sjuksköterskan. Arbetsplats, yrkeserfarenhet, ålder, utbildning och positiv direktkontakt visade sig vara viktiga faktorer som påverkar attityderna. Diskussion: Sjuksköterskor har varierande attityder till att vårda patienter med psykossjukdom. Bristande kunskap och erfarenhet avpsykossjukdom kan resultera i negativa attityder vilket kan medföra att patienten blir stigmatiserad och inte får en likvärdig vård som andra patientgrupper. Slutsats: Mer utbildning och positiv direktkontakt behövs tidigt. Handledning, självinsikt om egna attityder och omgivningens attityder kan bidra till att förbättra omvårdnaden för personer med psykossjukdom. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn som är döende Introduktion: Vården av ett döende barn är ett arbete som av många sjuksköterskor upplevs vara stressigt och känslomässigt påfrestande. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn som är döende inom pediatrisk- och neonatalvård. Metod: En litteraturstudie genomfördes. En sammanställning av åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes där resultatet sedan bearbetades av inspiration av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna som presenteras är; Utmaningar i vården till barn och familj; Sjuksköterskans engagemang – krävande och berikande; Sjuksköterskans behov av stöd och kunskap; Sjuksköterskans hanteringsstrategier. Slutsats: Lidandet sjuksköterskorna upplevde visade sig i olika former som skuld, hopplöshet, sorg, stress etc. Långa och djupa relationer till barnen och deras familjer resulterade många gånger i att sjuksköterskorna blev känslomässigt påfrestade. Kunskapen att ge stöd till barnets familj visade sig vara bristfällig, bristen på vetskapen om när och hur stöd skulle ges skapade en osäkerhet hos sjuksköterskorna. För att hantera den känslomässiga påfrestning arbetet medförde, skapade sjuksköterskorna olika hanteringsstrategier, de sökte även stöd hos sina kollegor.

Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet vid vård på sjukhus Bakgrund: Patienters ställning i vården har förändrats med tiden. Den nya patientlagen syftar till att stärka patienters delaktighet vilket har visat sig vara svårt då det inte har skapats tillräckliga förutsättningar för det. Ökad patientdelaktighet innebär bättre vårdkvalitet och individanpassad vård. Sjuksköterskor bör vara medvetna om att deras beteende och förhållningssätt kan påverka patienters delaktighet i vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet vid vård på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Resultatet i varje artikel har kvalitetsgranskats samt analyserats med hjälp av Fribergs modell för dataanalys. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av patientdelaktighet var kopplat till hur kommunikationen och samspelet med patienter fungerade samt att organisationens stöd och sjuksköterskornas förhållningssätt påverkade patientdelaktigheten. Resultatet presenterades med två kategorier som stöds av flera underkategorier. Konklusion: Patienters rätt till delaktighet möjliggörs av sjuksköterskor genom att skapa en förtroendefull relation och se utifrån patienters individuella behov. Förutom sjuksköterskors förhållningssätt för att möjliggöra patientdelaktighet måste patienter vara villiga att delta. Organisationer inom sjukvården bör främja patientdelaktighet genom att ge sjuksköterskor de rätta förutsättningarna för detta.   Nyckelord: Erfarenheter, kommunikation, patientdelaktighet, sjuksköterskor

Tidigare forskning om arbetsplatsintroduktionens betydelse har visat på att socialisation sker både formellt och informellt och en bra introduktion kan ligga till grund för om man trivs och kommer in i arbetet på ett bra sätt. Syftet med denna studie var att genom kvalitativa intervjuer få fram fem sjuksköterskors erfarenhet av arbetsplatsintroduktion, för att få en förståelse av arbetsplatsintroduktionens betydelse för yrkessocialisation. Detta har skett genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor, som med hjälp av ett snöbollsurval gav material, som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två huvudteman Arbetsplatsintroduktionens trygghetsskapande betydelse och Effekter av arbetsplatsintroduktionens trygghetsskapande betydelse och visade på hur arbetsplatsintroduktionen skapade trygghet hos dessa sjuksköterskor, vilket senare gav effekter i form av att utvecklas i sin yrkesroll. Resultatet kan visa på betydelse för lärandet i form av att trygghet öppnar möjligheter för ytterligare lärande. Ur ett meningsskapande perspektiv, då denna studie varit ute efter att hitta den mening sjuksköterskor ger sin arbetsplatsintroduktion, framkommer i denna studie en arbetsplatsintroduktion i samtalets tecken, som sker med andra i kommunikation, vilket kan påverka identiteten. Däremot har studien inte på kommit åt det återblickande som återfinns inom meningsskapande på samma sätt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress i mötet med asylsökande personer.   Bakgrund: De senaste åren har Sverige haft en stor tillströmning av asylsökande. Socialstyrelsens riktlinjer säger att asylsökande vuxna bara är berättigade till vård som inte kan anstå fram till de fått sitt uppehållstillstånd. Sjuksköterskor som möter dessa patienter upplever ibland vårdsituationerna som problematiska och löper risk att drabbas av etisk stress.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress i mötet med asylsökande personer.   Metod: Studien har en kvalitativ design. Intervjuerna gjordes på vårdcentraler i Kalmar Län och Skåne län. Materialet analyserades med kvalitativ innehålls analys, både induktivt och deduktivt för att fånga både kända och okända fakta. Den teoretiska referensram som använts i studien är Løgstrups teori om närhetsetik hur ett etisk krav uppstår i mötet med en lidande medmänniska.   Resultat: Sjuksköterskor upplever etisk stress i mötet med asylsökande patienter. De beskrev yttre faktorer som språkliga och kulturella barriärer som hinder i vården. Sjuksköterskorna beskrev också svårigheter i att tolka regelverket kring vård till asylsökande och att det ibland var ett hinder för att ge den bästa vården till patienten. Ett annat tema som framkom kallades ”Konflikter med patienter och kollegor” där etiska konflikter uppstått kring rätten till vård men också hur man beter sig i olika vårdsituationer.  Resultatet visade också att några av sjuksköterskorna beskrev erfarenhet av en upplevd distans till de asylsökande patienterna på grund av språkliga eller kulturella barriärer.   Slutsats: Studien visade att många sjuksköterskor som möter asylsökande patienter beskriver erfarenheter av etisk stress. De beskriver också olika strategier för att hantera denna stress. Det är viktigt att stödja dessa strategier för att skapa förutsättning för förtroendefulla möten i vården av asylsökande patienter.