• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1978
  • 19
  • Tagged with
  • 1997
  • 1328
  • 1204
  • 839
  • 430
  • 414
  • 411
  • 356
  • 354
  • 332
  • 307
  • 263
  • 258
  • 253
  • 235
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
241

Samarbete mellan sjuksköterskor : -en litteraturstudie / Collaboration between nurses : A literature review

Chumakonde, Claudia January 2011 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors interprofessionella relation och se vad vetenskapen funnit om hur samarbete mellan sjuksköterskor definieras och vilka faktorer som påverkar. Begränsning gjordes till engelskspråkig litteratur där databaserna Pub med, Samsök, Cinahl och ScienceDirect valdes och ur denna uppkom 15 vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var collaboration, nurses, relationships. Resultatet visar att samarbete definieras som delad makt, tillit och interaktion. Även att finna en lösning som tillfredsställer båda parterna är samarbete. Vidare innebär det att vara medberoende med utbyte av tillgångar och även gemensam prestation. Faktorer som bidrar positivt till samarbete är att uppskatta och beundra skillnader i tro, normer, principer och värdegrunder. Att justera kommunikation beroende på mottagare samt erkännande av andras kompetens och skicklighet bidrog till ett bra samarbete. Tid, plats och vilja att lösa konflikter är nödvändigt för positivt samarbete. Kritik, aggression och att vara reaktiv är å andra sidan negativa faktorer som påverkar samarbete ogynnsamt. Även att inte hålla sig objektiv i konflikter och bli defensiv är misskrediterande för samarbete. Likaså att inte veta vad människor som du arbetar med förväntar sig av dig och otillräckliga regler för konfliktlösning i arbetsplatsen bidrar negativt till samarbete mellan sjuksköterskor. Slutsatsen av detta arbete blir att mer forskning inom interprofessionell samarbete behövs, framförallt är det nödvändigt med ytterligare studier som systematiskt utvärderar samarbetsförbättringar som redan har tillämpats inom sjukvården. / The aim of this literature review was to study nurses inter professional relationship and see what science has found about how collaboration between nurses is defined and what factors influence. Limitations were made to English-speaking literature where the databases, Pub med, Samsök, Cinahl and Science Direct where chosen for the search and out of this came 15 scientific articles. The search words that were used were collaboration, nurses, and relationships. The results showed that collaboration is defined as shared power, trust and interaction. Similar to find a solution that satisfies both parties is collaboration. Further on it is to be co-dependent with exchange of assets and joint achievement. Factors that contribute positively to collaboration are to appreciate and admire differences in beliefs, norms, principles and bases of valuation. To adjust communication depending on the receiver and acknowledgement of others competence and abilities contributed to good collaboration. Time, space and desire to solve conflicts are also a necessity to positive collaboration. Criticism, aggression and to be reactive are on the contrary negative factors that affect collaboration unfavourable. Moreover, not to stay objectively in conflicts and become defensive is discrediting for collaboration too. At the same time, not knowing what people you work with expect from you, incompetent rules for conflict resolution at your work place contributes negatively to collaboration between nurses. The conclusion of this work is that more research about inter professional collaboration is needed, above all is it necessary with studies that systematically evaluates collaboration improvements that have already been applied within hospital treatment.
242

Hot och våld mot personal inom den slutna vården : En litteraturöversikt om förekomst, prevention och effekter

Edström, Pontus, Rydham, Johan January 2008 (has links)
Hot och våld förekommer, inte bara ute i samhället, utan även på våra arbetsplatser. Personal inom hälso- och sjukvård tillhör de mest utsatta yrkeskategorier när det gäller arbetsrelaterade hot- och våldssituationer. Syftet med studien var att belysa förekomsten av och riskfaktorer för hot- och våldssituationer som sjuksköterskor blir utsatta för, samt att undersöka det preventiva arbetets effekter inom den slutna vården. Tio vetenskapliga kvantitativa artiklar granskades, analyserades och värderades. Av resultatet framkom att hot och våld på arbetet drabbar sjuksköterskor runt om i världen. Sjuksköterskor inom psykiatrin var de som löpte störst risk att bli utsatt för samtliga typer av hot och våld. Patienter var den vanligaste bakomliggande orsaken till hot- och våldssituationer mot personal. Resultatet visade att få preventiva program hade dokumenterade positiva effekter, några hade till och med negativa effekter. Personalen som drabbades av hot och våld kände sig mindre trygga och upplevde en sämre arbetsmoral än de som inte blev drabbade. Arbetsgivarens skyldighet var att upprätthålla en säker arbetsplats för sina anställda. Patienterna var de som slutligen drabbades när hot- och våldssituationer påverkade sjuksköterskans arbete negativt. Inställningen var att göra det bästa av situationerna samt söka nya vägar för att förbättra dem.
243

Risken för smitta – och dess inverkan på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsam sjukdom

Gränsmark, Ylva, Nicklasson, Carola January 2015 (has links)
Bakgrund: I dagens sjukvård möter sjuksköterskor patienter med många olika smittsamma sjukdomar. Smittoämnen sprids lätt när resandet i världen har ökat och sjuksköterskor står i frontlinjen när det gäller att utsättas för smittsamma sjukdomar på sina arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 18 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rädsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vänner. Trots risken för att själva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de såg det som en del av sin professionella skyldighet att vårda alla patienter. För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i sitt arbete krävs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd från arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa. Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer. Detta kan bidra till viljan att gå till arbetet trots hotet om smitta. Sjukvårdens arbetsgivare måste ligga steget före i planeringen och se till att det finns effektiv och säker skyddsutrustning tillgänglig inför framtida pandemier.
244

Upplevelser av föräldrars delaktighet när deras barn befinner sig i ett livshotande tillstånd : En litteraturöversikt

Baldemark, Nicole, Lundahl, Stefan January 2015 (has links)
När barn drabbas av sjukdom och skador involveras föräldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är då barnet i ett livshotande tillstånd blir föräldrars delaktighet en aktuell fråga. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars och sjuksköterskors upplevelser av föräldrars delaktighet inom vården när barn befinner sig i ett livshotande tillstånd. Metoden för denna litteraturöversikt utgår ifrån Fribergs modell. Studien är baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att ha granskat och analyserat artiklarna kunde sex kategorier identifieras: Behov av adekvat information, Behov av kontinuerliga samtal, Möjlighet till närvaro, Gemensamt beslutsfattande, Tillitsfullt stöd samt En betydelsefull vårdrelation. Resultatet visar att föräldrar upplever ett behov av delaktighet i vården av sitt barn, som kan uppnås med hjälp av sjuksköterskor. Föräldrar upplever dock inte alltid att de görs delaktiga. Sjuksköterskor upplever att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för både patient och föräldrar, där ett bra samspel mellan sjuksköterskor och föräldrar är avgörande för hur delaktighet möjliggörs i vården. I diskussionen tas det upp att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för att främja både barns och föräldrars välbefinnande, samt att delaktighet kan bidra till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor. Dock kan föräldrars delaktighet och närvaro vara ett hinder för sjuksköterskor genom att ständig övervakning påverkar sjuksköterskors arbetsförmåga samt att gemensamt beslutsfattande kan försvåras genom föräldrars emotionella tillstånd.
245

Akutmottagningssjuksköterskans upplevelse av överrapportering från ambulanssjukvården : En kvalitativ intervjustudie

Nyström, Jennie, Ullgren, Therése January 2015 (has links)
Att som sjuksköterska i ambulansen överrapportera en patient till akutmottagningssjuksköterskan är en viktig del i arbetet. Detta är en riskfylld situation för patientsäkerheten då kommunikationen ofta brister. Syftet med denna studie är att undersöka akutmottagningssjuksköterskans upplevelse av överrapportering från sjuksköterskan i ambulansen när det gäller patienter med icke livshotande tillstånd. En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att få fram upplevelserna. Intervjuerna utgick från Critical Incident Thechnique. Det var tio stycken informanter som deltog i studien. Data analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från intervjuerna delades upp i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultatet visade på att informanterna saknade en helhet kring patienten. Även saknad av en strukturerad överrapportering både muntligt och skriftligt. Detta leder till missnöje hos informanterna. Det visade även att det är personbundet hur tillfredsställande överrapporteringen blir. Studien stödjer en användning av verktyg för strukturerad kommunikation och patientdelaktighet vid överlämning av patient från sjuksköterska i ambulans till sjuksköterska på akutmottagning. Resultatet påvisar också vikten av att i vidareutbildning till ambulanssjuksköterska förmedla kunskap om informationsöverföringens betydelse.
246

Attrahera och Behålla Sjuksköterskor : I en Offentlig Verksamhet / Attract and Retain Nurses in a Public Sector

Alfredsson, Linda, Lissollas, Lina January 2014 (has links)
No description available.
247

DET SOCIALA STÖDET OCH DESS BETYDELSE FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM ÄTSTÖRNINGSVÅRDEN

Divovic, Anesa January 2014 (has links)
Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur sjuksköterskor på barn och ungdomspsykiatrin inom ätstörningsvården i Västra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet är vidare att få förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet från kollegor och patienter inverkar på dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes på sammanlagt sju deltagare, samt en enkätundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa är: Socialt stöd från kollegor, Socialt stöd från tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd från arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hämta hos chefer. Sjuksköterskepersonalen upplevde även ett socialt stöd med tredje part (patienterna). Avslutningsvis framkommer det att personalen har en rak och frekvent kommunikation. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning.
248

"Jag vill inte vårda dig men jag måste" : En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som lider av självskadebeteende / "I don't want to care for you but I have to" : A literature review about nurses' experiences of caring for patients who suffer from self-injurious behavior

Hedman, Anna-Karin, Lindström, Ninni January 2014 (has links)
Bakgrund: En ökning av självskadebeteende som lett till sjukhusinläggning i Sverige har redovisats, vilket visar på ett behov av ökad medvetenhet och kunskap kring området. Beteendet är vanligast förekommande bland tonåringar och unga vuxna, och används som en strategi för att hantera emotionell smärta. Tidigare forskning visar att patientgruppen generellt inte är populär bland sjuksköterskor. Samtidigt poängteras vikten av en terapeutisk relation mellan patient och sjuksköterska för tillfrisknandet. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som lider av självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie gjordes där tio kvalitativa artiklar valdes ut för granskning, analys och resultatredovisning. Resultat: Efter analysen bildades sex huvudkategorier: Svårigheter i vårdandet av självskadande patienter, Att skapa terapeutiska relationer, Den emotionella påverkan, Synen på självskadande patienter, Brister i stöd och resurser samt Behov av mer utbildning och träning. Patienter med självskadebeteende ses som en svår patientgrupp att vårda, och det uppstår många olika känslor hos sjuksköterskan, främst negativa, i samband med omvårdnaden. Mer utbildning önskas av merparten av de sjuksköterskor som deltagit i de undersökta studierna. Slutsats: De negativa upplevelserna beror till stor del på okunskap och bristande färdigheter i omvårdnaden av patientgruppen. / Background: An increase in self -destructive behavior that led to hospitalization in Sweden has been reported, indicating a need for increased awareness and knowledge about the area. This behavior is most common among teenagers and young adults, and is used as a strategy to manage emotional pain. Previous research shows that the patient population is generally not popular among nurses. At the same time the importance of a therapeutic relationship between the patient and the nurse is emphasized for the recovery. Aim: The aim of this study is to illuminate nurses' experiences of caring for patients who suffer from self-injurious behavior. Method: A literature review was conducted where ten qualitative articles were selected for examination, analysis and presentation of results. Results: After analysis, six main categories were put together: Difficulties in the care of self-harming patients, Creating therapeutic relationships, Emotional impact, Perception of self-harming patients, Deficiencies in support and resources, and Need for more education and training. Patients with self-injurious behavior are seen as a difficult group of patients to care for and cause many different emotions, mostly negative, in the context of nursing care. More training is desired by the majority of the nurses who participated in the examined studies. Conclusion: The negative experiences depend largely on ignorance and lack of skills in the nursing care of the patient group.
249

Sjuksköterskors uppfattningar kring lustgasbehandling till barn vid smärtsamma procedurer

Appeldahl, Anders, Forsberg, Jacob January 2014 (has links)
Introduktion: Smärta är en subjektiv upplevelse som är förenad med vävnadsskada eller hot av sådan. Inom sjukvården används uttrycket procedursmärta, där patienten utsätts för smärta i syfte att kunna diagnostisera eller behandla. Barn kan ha svårt att förstå meningen med att utstå en smärtsam procedur i syfte att tillfriskna. En effektiv metod för att lindra smärta och oro hos barn är lustgas och de rapporterade biverkningarna är få. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka för- och nackdelar som sjuksköterskor ser vid administrering av lustgas som smärtlindring för barn vid procedursmärta. Metod: Detta är en intervjustudie, baserad på ett bekvämlighetsurval. Studien har en deskriptiv design för att undersöka sjuksköterskors subjektiva upplevelse av lustgas som behandlingsmetod. Resultat: Resultatet från intervjuerna bildade nio subkategorier som sedan delades in i tre stycken kategorier. Dessa kategorier blev ”tillvägagångssätt vid procedursmärta”, ”lustgasens effekter” och ”svårigheter kring lustgasbehandling”. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att fördelarna med lustgas är att det är en effektiv och säker behandlingsmetod mot procedursmärta, framförallt till barn mellan fem år och tonåren. Lustgasens effekter är smärtstillande, lugnande samt att den motverkar rädsla och oro. Eftersom sjuksköterskorna beskriver lustgas som ett så pass bra preparat vid procedursmärta och målet med vården är att främja hälsa och minska lidande så bör lustgas användas i större utsträckning. Nackdelarna med lustgas som metod är att det kräver mer resurser, i form av personal med delegering, samt en högre tillgänglighet genom fler lokaler och lustgasapparater.
250

Skiftarbete hos sjuksköterskor och patientsäkerhet : - En litteraturöversikt

Hernborg, Brita, Nordin, Anna January 2013 (has links)
Bakgrund: En tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i USA och de Europeiska länderna arbetar skift. Merparten av alla sjuksköterskor arbetar skift under någon period av yrkeslivet. Skiftarbete inom vården kan inte likställas med industriella yrken på grund av patientansvaret. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever aspekter relaterade till skiftarbete samt om detta påverkar patientsäkerheten.  Metod: Primärkällor i form av vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och Pubmed med hjälp av relevanta vedertagna söktermer. Elva vetenskapliga artiklar av kvantitativ design analyserades och kvalitetsvärderades vilket resulterade i tre huvudteman och åtta subteman. Resultat: Resultatet visade att skiftarbetande sjuksköterskors arbetsförmåga kan påverka patientsäkerheten. Resultatet påvisade också att negativa hälsofaktorer är ett vanligt förekommande problem hos skiftarbetande sjuksköterskor. Även individuella enskilda faktorer hos sjuksköterskor kan påverka patientsäkerheten vid skiftarbete. Diskussion: Skiftarbete kunde medföra flera hälsorisker för sjuksköterskor vilket kunde riskera patientsäkerheten. Individuella skillnader i anpassningsförmågan till skiftarbete fanns hos sjuksköterskor. Slutsats: Forskning behövs för att förbättra skiftarbetande sjuksköterskornas arbetsförhållanden och därigenom optimera patientsäkerheten. Arbetsgivare bör vid schemaplanering ta hänsyn till skiftarbetande sjuksköterskors individuella önskemål och förmåga till skiftarbete.

Page generated in 0.0404 seconds