Global ETD Search

1	Knyppling i grundskolan : -ett historiskt hantverk som går att utveckla till vår tid Haraldsson, Gunnel, Netzell, Anneli January 2007 (has links) <p>I vår undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. På vilket sätt det anknyter till läroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker också om det finns något sammanhang med vilket utbildningsår de intervjuade är examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där våra informanter kommer från två orter, Linköping och Eslöv.</p><p>I vår undersökning jämför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och Skånsk knyppling och på vilket sätt dessa förekommer i skolan.</p><p>Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv är starkare i Linköping jämfört med Eslöv pga. att det i Skåne finns andra hantverk som också är traditionellt starka och som då konkurrerar med knypplingen.</p> Vadtsstenaknyppling Skånsk knyppling knyppling textilslöjd spets Aesthetic subjects Estetiska ämnen
2	Knyppling i grundskolan : -ett historiskt hantverk som går att utveckla till vår tid Haraldsson, Gunnel, Netzell, Anneli January 2007 (has links) I vår undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. På vilket sätt det anknyter till läroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker också om det finns något sammanhang med vilket utbildningsår de intervjuade är examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där våra informanter kommer från två orter, Linköping och Eslöv. I vår undersökning jämför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och Skånsk knyppling och på vilket sätt dessa förekommer i skolan. Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv är starkare i Linköping jämfört med Eslöv pga. att det i Skåne finns andra hantverk som också är traditionellt starka och som då konkurrerar med knypplingen. Vadtsstenaknyppling Skånsk knyppling knyppling textilslöjd spets Aesthetic subjects Estetiska ämnen
3	Den strävsamma bonden och andra berättelser. En diskursiv studie av ska?nska hembygdsfo?reningars historiebruk Sjölin, Andreas, Mårtensson, Johanna January 2014 (has links) The subject for this thesis is to examine the portrayal of the local farmer in four different museums in Scania. The purpose is to examine these two questions:1.Which narrative and museal strategies are used in the portrayal of the local farmer by the local history societies?2.How do the actors of the local societies relate to the living conditions and hierarchies of the rural society of Scania?The source material consists of guided tours and text material from the museums. The theoretical fields consists of history culture, use of history, historical narrative, museology and rural science act as our theoretical fields. Peter Aronsson, Anna Eskilsson and Maria Björkroth act as our main theoretical framework.Our research presents two central discourses in the portrayal of the local farmer. The stories that we have identified in our results are those of success, of exhibitionistic value. Stories that carry elements of success and exhibitionistic value are both desirable and displayed. The stories portrayed are also neglecting the gender aspect. They are genderblind.The local history societies of Scania in the year of 2014 could be seen as museal activities focused more on conservation and nostalgia than on activities aimed at new visitors and the challenges of the present day. Agrarhistoria historiebruk historiekultur historisk berättelse skånsk historia hembygdsrörelse rural history local history society use of history history culture historical narrative scanian history Humanities and the Arts Humaniora och konst
4	Skånska trähägnader : en studie i konstruktion och historisk utbredning Lundberg, Johan January 2011 (has links) The Scanian woodfences has been determined by two mainly elements: Scania's composition of tree species, with a large element of deciduous forest, and the local building tradition which has more in common with the European continent than the Swedish tradition. By examining responses from ethnological question lists deriving from the first half of the 1900s, combined with literature studies, I have been able to deepen and broaden the knowledge behind the various fencing design. In addition I ́ve constructed maps which could illustrate their historical geographic distribution. I have come to the conclusion that there was three main types of woodfences that was most common until the barbed wire was introduced in the early 1900s and later on replaced the elderly woodfences. Common for the three main types is that the base material was made out of Juniperus communis, this largely because of its durability against rot. The most timber demanding type are mostly made out of hardwood, sometimes in combination with spruce, which only existed in the northern provinces of Scania. The two other types made solely from Juniperus communis has been the ones more widely dispersed in Scania, except from the area of the open farmland in the south and west regions. landskapsvetenskap skåne skånsk skånska trähägnader trähägnad hägnader hägnad gärdsgård gärdesgård trägärdsgård trägärdesgård skedgärde skedgärdsgård skedgärdesgård flätgärde flätgärdsgård flätgärdesgård risgärde risgärdsgård risgärdesgård hankgärdsgård hankgärdesgård Agricultural history Agrarhistoria History and philosophy subjects Historisk-filosofiska ämnen
5	På plats i senmoderniteten : Jacques Werups gestaltning av platsen i 48 dikter från Österlen och Septemberljus / In place in late modernity : Jacques Werup’s configuration of space in 48 dikter från Österlen and Septemberljus Östergren, Åke January 2024 (has links) Studiens syfte är att undersöka hur Jacques Werup förhåller sig till platsen i diktsamlingarna 48 dikter från Österlen och Septemberljus. Undersökningen utgår från Werups tydliga förankring i den skånska poesitraditionen, där Lawrence Buells ekokritiska platsbegrepp utgör ett ledsagande perspektiv för analysen. Werup gör upp med en skånska pastoral tradition genom att belysa senmodernitetens följder i sin poesi, vilket leder honom mot en poesi där samhällets mobila karaktär kommer till uttryck på ett mer autentiskt sätt. Genom sin icke-idylliserande poesi försöker Werup gestalta en upplevelse av platsen som svarar mot vårt senmoderna samhälle. / The aim of the study is to investigate how Jacques Werup relates to place in the poetry collections 48 dikter från Österlen and Septemberljus. The investigation is based on Werup's clear connection with the Scanian poetry tradition, where Lawrence Buell's ecocritic concept of place leads the analysis. Werup makes up with a Scanian pastoral tradition by highlighting the consequences of late modernity in his poetry, which leads him towards a poetry where the mobile nature of society is expressed in a more authentic manner. Through this non-idyllic poetry Werup tries to portray an experience of place in line with our late modern society. Jacques Werup 48 dikter från Österlen Septemberljus place Scanian poetry tradition Lawrence Buell ecocriticism environmental materiality Anthony Giddens late modernity Håkan Sandgren pastoral regionalism Jacques Werup 48 dikter från Österlen Septemberljus plats skånsk poesitradition Lawrence Buell ekokritik environmental materiality Anthony Giddens senmodernitet Sandgren Håkan Sandgren pastoral regionalism Languages and Literature Språk och litteratur

1

Page generated in 0.0176 seconds