The purpose of this study was to find out how gender roles are described in two popular children’s detective stories, one of them written in 2002 and the other in 1946, to be able to compare the two. In order to do this, I used a qualitative research method in which I read and analyzed the text and illustrations of the books out of a gender perspective.I used gender theories describing how stereotypical gender roles are displayed, and these theories were later associated with the books I studied. I also used previous research concerning gender roles in other children's books in order to compare those results with my own.After having read, analyzed and compared the two books, I found vast resemblances between them, but also certain differences. However, it is obvious that the gender roles in both books for the most part are traditional. It is mainly the girls (although not the adult women) that diverge from the stereotypical gender roles, but this is also what is most common and most acceptable in today's society.

Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället. Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs. Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.

Today we can create digital 3D models which can be realised almost instantly through production methods such as 3D printing and computer controlled milling. What if this same technology could be applied to the development and construction of terrain parks? With snow as the material tools could be developed using similar principles to design and sculpt the surface, only on a larger scale. How would terrain park designers adapt their process to use this new technology? In this Industrial design thesis I explore how the ideas of the terrain park designer can be expressed through such a system with focus on the designers knowledge and skill without the need to learn complicated 3D programs. Sketch, create, ride. / Idag har vi möjlighet att skapa digitala 3D modeller som kan produceras direkt genom produktionsmetoder såsom 3D skrivare och maskinstyrd fräs. Hur skulle det vara om samma teknik kunde tillämpas inom planering och konstruktionen av terrängparker? Med verktyg för att skulptera och snö som material kan man formge miljön på̊ samma sätt som man fräser ut en form idag. Hur skulle då terrängparkdesigners arbetsprocess anpassas för att använda denna teknik? I detta examensarbete utforskar jag hur terrängparkdesignerns idéer kan uttryckas genom ett sådant system. Detta med utgångspunkt frän designerns befintliga erfarenhet och kunskap utan att begränsas med komplicerade CAD program. Skissa, skapa, åka.

<p>Detta är en reflexiv rapport om arbetsmetoden bakom skapandet av en filmtrailer som ska marknadsföra den fiktiva filmen om Gabriel Glömmer baserad på en bok av Ulf Löfgren. Boken handlar om en tillbakadragen pojke med en livlig fantasi som drömmer sig till en sagovärld där han får uppleva äventyr och möta nya vänner. Texten har ett fokus på skapandet av miljöer i 3D, med mål att behålla den grafiska stilen från 2D illustrationer som finns i boken. Resultatet av projektet är en filmtrailer med längden 1 minut och 40 sekunder. Filmtrailerns bilder har en uppbyggnad som försöker efterlikna de illustrationer som finns i boken.</p>

Syftet med studien är att undersöka och analysera högstadieelevers och lärares erfarenheter av lärande situationer som påverkar elevers lust att lära i skolarbetet. Studien utgår från socialkonstruktionismen med ett sociokulturellt perspektiv. Materialet består av fem elev intervjuer och transkriberingar från en ansats tillforskningscirkel. Analysen av empirin utgår från kritisk diskursanalys, CDA, medhjälp av Faircloughs tredimensionella analysmodell där text, diskursiv praktik och social praktik har ett dialektiskt förhållande till varandra. De diskurser som kunnaturskiljas är Individen och den lustfyllda valfriheten, Lust i det sociala samspelet, Den lustfyllda bekräftelsen och Den lustskapande variationen. Resultatet visar att det finns olika aspekter som påverkar lust att lära i skolan. Valfrihet och eget inflytande främjar lusten att lära i skolan, liksom beröm och uppmärksamhet vid elevers utveckling, både kunskapsmässigt och som individer. Ytterligare lustskapande aspekter är varierade lektioner som ger eleverna utmaningar på rätt nivå och att lärare respekterar eleverna genom det lyssnande samtalet. Resultatet visar även att elevers och lärares erfarenheter rör sig i samma diskurser men att vissa skillnader kan skönjas i synen på hur frekvent varierade lektioner förekommer, synen på inflytande och olust samt kontexten för personliga band.

Detta examensarbete är en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet är att utveckla förståelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelärare från olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en målning. I en analys av målningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning. I min studie framstår att förhållningssättet, att se barnen, är det centrala. De intervjuade pedagogerna i de undersökta Reggio Emilia - inspirerade förskolorna har en i hög grad utvecklad filosofi kring stimulerande miljöer med barnperspektivet i fokus. Detta framträdde också i hur de pedagogiska innemiljöerna utformats med ett varierat och för barnen lättillgängligt material, vilket i förlängningen ger barnen stora möjligheter att använda sina egna kompetenser och utvecklas. Ett hinder som studien pekat på är när det blir ett för stort ålderspann inom barngrupperna, då detta medfört att det har blivit svårt att utforma miljöerna optimalt.

För att främja elevers lärande kan formativ bedömning användas. För att uppnå formativ bedömning har Dylan Wiliam skapat fem hjälpmedel, så kallade nyckelstrategier. Dessa kan vara till hjälp i moment som visats svåra, så som momentet genetik. Syftet med denna studie var att få en större insikt i hur gymnasielärare i biologi beskriver att de använder sig av formativ bedömning i genetikundervisningen, samt få ökad kunskap om vilka fördelar och nackdelar biologilärarna anser att formativ bedömning ger inom genetikmomentet. För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i genetikmomentet. Studien fann att lärarnas beskrivning av arbetssätt och erfarenheter skilde sig jämfört med hur tidigare forskning beskriver att nyckelstrategierna bäst tillämpas. Slutsatser som att det finns utvecklingspotential hos samtliga fyra lärare vid användning av formativ bedömning och att vissa nackdelar som lärarna synliggjort kan bero på detta drogs. Trots detta anser lärarna att det även leder till flertalet fördelar.

Bakgrund: Psykisk ohälsa, där utmattningssyndrom är en av diagnoserna är ett ökande problem. Många av de som drabbas överges och får inte den vård de behöver och har rätt till. Tid för samtal och egenvård är en viktig del i rehabiliteringen där primärvården och företagshälsovården är de huvudsakliga vårdgivarna. Syfte: Avsikten med studien var att undersöka vilken erfarenhet som sjuksköterskor inom primär- och företagshälsovård har av patienter med utmattningssyndrom. Metod: Åtta sjuksköterskor från primär- och företagshälsovård intervjuades med semistrukturerade frågor. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema lyssna samt två kategorier grindvakt och skapa begriplighet skapades. Alla sjuksköterskor beskrev att de initialt hade långa samtal men deras erfarenheter skiljde sig åt. Några sjuksköterskor beskrev att det var till nytta för patienterna medan andra berättade att de inte jobbade med den här patientgruppen. Konklusion: Genomgående beskriver alla sjuksköterskor att det de gör innebär att de lyssnar på patienterna samtidigt som flera av dem inte explicit uttrycker det som ett stöd. Det kan tolkas som att den relationella delen av omvårdnaden är osynlig för sjuksköterskorna som inte uppfattar att deras lyssnande är av värde för patienterna. / Background: Mental illness where fatigue syndrome is one of the diagnoses is an increasing problem. Many persons with fatigue syndrome experience abandonment and do not achieve the help they need and are entitled to. Time for conversation and self-care is an important part of rehabilitation where primary healthcare and occupational healthcare have a prominent role Aim: This study's purpose was to explore what experience that nurses in primary and occupational healthcare had of patients with fatigue syndrome. Method: Eight nurses from primary and occupational healthcare were interviewed using semi-structured questions. The interview material was analyzed using content analysis. Results: A theme listening and two categories gatekeeper and create comprehensibility emerged. All nurses had initially long conversations with the patients, but their experience differed. Some of the nurses told that they were important to the patients and others indicated that they were not working with this patient group. Conclusion: All nurses describes that what they do means that they are listening to the patients at the same time that several of them not explicit express it as a support. That can be interpreted as the relation part of nursing are invisible for the nurses who does not perceive their listening valuable for the patients.

<p>As a result of organizational restructuring, the role of the middle managers has changed over time. Studies of change processes have increasingly placed focus on middle managers. According to researchers, middle managers play a key role in implementing the change. When putting the change into practice, there are factors affecting the middle managers. However, further research is needed regarding what constrains and enables the middle manager in these change processes.</p><p>Therefore, the purpose of this thesis is to explore the sensemaking and sensegiving process during organizational change, with focus on middle managers. To answer to the purpose, a theoretical model combining Balogun and Johnson’s (2005), Nonaka and Takeuchi’s (1995) models and theories of middle management is developed. By using the model we analyze the centralization of the accounting departments at the Swedish energy company Vattenfall. This change process constitutes the case of this thesis.</p><p>The empirical findings are based on ten interviews and two group discussions with top management, middle managers, co-workers as well as other key actors in the project providing trustworthiness to our study. A qualitative method using an abductive approach is used in the thesis to explore the actors’ interpretation of the change and capture the complexity of the case.</p><p>The conclusion includes enablers and constraints during the sensemaking and sensegiving process for the middle managers during the centralization of Vattenfall’s accounting departments. The identified enablers are the communication channels, a middle manager’s awareness of employees’ approach of making sense, the provided tools used to adjust working processes, some Business Units’ initial negative attitude towards the change, as well as the rejuvenated spirit. Finally, the middle managers themselves enabled the change as a result of their unique role in the organization.</p><p>On the other hand, the recognized constraints in the sensemaking and sensegiving process of the middle managers are; concerns regarding middle managers’ future employment, their ‘stuck in the middle’ position, limited resources, new working processes not adopted by some co-workers, and positive attitudes that resulted to flaws in the planning at some Business Units.</p>

As a result of organizational restructuring, the role of the middle managers has changed over time. Studies of change processes have increasingly placed focus on middle managers. According to researchers, middle managers play a key role in implementing the change. When putting the change into practice, there are factors affecting the middle managers. However, further research is needed regarding what constrains and enables the middle manager in these change processes. Therefore, the purpose of this thesis is to explore the sensemaking and sensegiving process during organizational change, with focus on middle managers. To answer to the purpose, a theoretical model combining Balogun and Johnson’s (2005), Nonaka and Takeuchi’s (1995) models and theories of middle management is developed. By using the model we analyze the centralization of the accounting departments at the Swedish energy company Vattenfall. This change process constitutes the case of this thesis. The empirical findings are based on ten interviews and two group discussions with top management, middle managers, co-workers as well as other key actors in the project providing trustworthiness to our study. A qualitative method using an abductive approach is used in the thesis to explore the actors’ interpretation of the change and capture the complexity of the case. The conclusion includes enablers and constraints during the sensemaking and sensegiving process for the middle managers during the centralization of Vattenfall’s accounting departments. The identified enablers are the communication channels, a middle manager’s awareness of employees’ approach of making sense, the provided tools used to adjust working processes, some Business Units’ initial negative attitude towards the change, as well as the rejuvenated spirit. Finally, the middle managers themselves enabled the change as a result of their unique role in the organization. On the other hand, the recognized constraints in the sensemaking and sensegiving process of the middle managers are; concerns regarding middle managers’ future employment, their ‘stuck in the middle’ position, limited resources, new working processes not adopted by some co-workers, and positive attitudes that resulted to flaws in the planning at some Business Units.