No description available.

Despite the fact that mandatory financial auditing has been abolished for small private public companies in Sweden we still see this service being used by these firms. Earlier research, papers and published articles tend to focus on the abolishment of the mandatory audits seen from the accountant’s point of view. There has however been less emphasis on the fact that 85 percept of the companies relived from the mandatory audits still utilises this service. We think that we have found a new and until now unexplored angel on this subject, and the purpose of our study has been to explore what the Swedish bank officials and what the Swedish Tax Agency’s officials think that they have to gain from a mandatory financial audit. The scientific method used in the study is deduction due to the fact that existing theories has been used to form the hypothesis. Using a web based questionnaire the study aimed to explore what benefits Swedish bank officials and Swedish Tax Agencies officials think exist on the topic of financial auditing in small public companies. The questionnaire was sent to all company advisers working within banks in the Kristianstad area and to all officials working within the Swedish Tax agency in the same region. The study is based on select variables from existing literature and from already existing concepts within financial auditing, insurance, assurance, improving, comfort and legitimacy. The study includes five hypotheses derived from the studies theoretical reference framework. The aim of the study was to examine then perceived value of companies undergoing finical auditing by a certified accountant. The hypotheses has been analysed and tested using the statistical program SPSS. From the hypotheses testing using a multivariate analyse the study shows that there is a strong perceived value amongst the Swedish bank officials and amongst the Swedish Tax Agenise officials when it comes to the topic of companies using certified accountants for financial auditing.

Abstract The purpose of this bachelor thesis is to investigate whether Skatteverket’s interpretation of 3:9 and 3:10 IL is consistent with the legislator’s purpose with these rules. The bachelor thesis is written with a legal approach which seeks to use all sources of law in accordance to its legal source value. Individuals who are considered as tax residents in Sweden have the opportunity to be granted tax exemption according to the six-month-rule and the one-year-rule if the individual works abroad. If the income is taxed in the country of source and the individual has been working there for more than six months, the six-month-rule can be applicable. If the income has not been taxed in the country of source, the individual still can be granted tax exemption through the one-year-rule, but to do so he has to work in the same country for at least one year. Both rules require that the individual does not visit Sweden more than 72 days in a time span of one year. Skatteverket has, in its consideration, decided to add the 72 days on which an individual can visit Sweden with a new number of days, 24 days, which individuals can visit third countries. This means that Skatteverket is making it tougher for Swedish employees to be granted tax exemptions through the exemption rules. The aim of the exemption rules is, inter alia, to be an incentive to encourage Swedish employees to work abroad. Skatteverket’s consideration is preventing the purpose with the exemption rules because it prevents individuals to enjoy the positive effects of the mentioned rules. I believe that Skatteverket does not have any reason to interpret the rules this way according to the text of law or its government bill. My conclusion is that Skatteverket’s interpretation of 3:9 and 3:10 IL is not compatible with the objective of the legislator.

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebär att mindre aktiebolag ska undantas från kravet på revisor. Problemet är att försöka belysa de förändringar detta kan få för Skatteverket, hur deras arbetssätt kan tänkas komma att förändras om företagens räkenskaper nu inte kontrolleras av en utomstående revisor. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket (som är en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förändras. Även om förslaget i sin helhet berör en stor mängd instanser har vi valt att fokusera på Skatteverket. En mer omfattande frågeställning skulle bli alldeles för komplex i förhållande till vad som kan förväntas av en kandidatuppsats. Vi har även valt att inte beakta den samhällsekonomiska nyttan av en utebliven revision. Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån den statliga utredningen som presenterades under våren samt ett antal kompletterande intervjuer för att på det viset erhålla en mer djupgående förståelse för problemet. Reviderade företag kommer i mindre utsträckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjäven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra länder. / A governmental inquiry has presented a proposal that manage the abolishment of compulsory auditing controls for small companies. Our problem is to light up the changes this could mean for the Swedish Tax Authority. How will their way to manage their work change if the companies’ accounts are not controlled by an auditor. The purpose with this dissertation is to investigate if or in what way the Tax Authority will change their way to handle their work. We have chosen to focus on the Tax Authorities even though the proposal involves many parts. The reason is because the significance is interesting and important as well as a wider question would have been way to complex. This dissertation is based on the governmental proposal together with empirical interviews and the aim has been to get more understanding in the matter. The Tax Authority will focus on the companies that not hire an external auditor. We want to light up that the Swedish accounting challenge might be a problem that will turn out to result in a different system compared to other European countries.

Datum: 29 maj, 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, ESTMälardalens Högskola Författare: Lezan Abdlwafa, Anita Balci & Awat Safari Titel: Bokföringsbrott – Ett resultat av oaktsamhet i bokföring? Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Bokföringsbrott, oaktsamhet, bokföringsskyldighet, god redovisningssed, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, konkursförvaltare Frågeställning: På vilket sätt leder näringsidkarens oaktsamhet i bokföring till bokföringsbrott? Vilka faktorer bidrar till detta? Syfte: Att undersöka hur näringsidkarens oaktsamhet i bokföringen kan vara en av orsakerna till bokföringsbrott. Metod: För att uppnå syftet så använde vi oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av ämnet. Vi inhämtade vårt material till referensramen från litteratur samt lagar såsom bokföringslagen, årsredovisningslagen och brottsbalken. Material till empirin var hämtad från tre intervjuer med personer som besitter relevant kunskap, en skattebrottsutredare, en konkursförvaltare och en åklagare. Slutsats: Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att oaktsamhet i bokföring är en orsak till bokföringsbrott, främst i mindre företag som inte har resurser till att upprätta bokföring på ett sätt som ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.

<p>En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebär att mindre aktiebolag ska undantas från kravet på revisor. Problemet är att försöka belysa de förändringar detta kan få för Skatteverket, hur deras arbetssätt kan tänkas komma att förändras om företagens räkenskaper nu inte kontrolleras av en utomstående revisor.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket (som är en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förändras.</p><p>Även om förslaget i sin helhet berör en stor mängd instanser har vi valt att fokusera på Skatteverket. En mer omfattande frågeställning skulle bli alldeles för komplex i förhållande till vad som kan förväntas av en kandidatuppsats. Vi har även valt att inte beakta den samhällsekonomiska nyttan av en utebliven revision.</p><p>Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån den statliga utredningen som presenterades under våren samt ett antal kompletterande intervjuer för att på det viset erhålla en mer djupgående förståelse för problemet.</p><p>Reviderade företag kommer i mindre utsträckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjäven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra länder.</p> / <p>A governmental inquiry has presented a proposal that manage the abolishment of compulsory auditing controls for small companies. Our problem is to light up the changes this could mean for the Swedish Tax Authority. How will their way to manage their work change if the companies’ accounts are not controlled by an auditor.</p><p>The purpose with this dissertation is to investigate if or in what way the Tax Authority will change their way to handle their work.</p><p>We have chosen to focus on the Tax Authorities even though the proposal involves many parts. The reason is because the significance is interesting and important as well as a wider question would have been way to complex.</p><p>This dissertation is based on the governmental proposal together with empirical interviews and the aim has been to get more understanding in the matter.</p><p>The Tax Authority will focus on the companies that not hire an external auditor. We want to light up that the Swedish accounting challenge might be a problem that will turn out to result in a different system compared to other European countries.</p>

<p>Många småföretagare har svårt att hänga med i skattereglernas snåriga värld. Vilka regler gäller för mitt företag, vilka förändringar har skett i år och vad gäller vid anställning är några av de frågeställningar som småföretagare måste ställa sig. Skattereglerna förändras ständigt. Det ska bli lättare att starta företag, lättare att driva och utveckla företag. Ändå upplever många företagare att reglerna blivit mindre lätthanterliga under de senaste åren.</p><p>Uppsatsen kommer att beröra enskilda näringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva omfattningen av de skatteregler som gäller i Sverige för enskilda näringsidkare. Uppsatsen skall ge en uppfattning om företagares attityder gentemot dagens skatteregler och hur företagares relation till Skatteverket ser ut. Uppsatsen skall även undersöka om det finns några åsikter om lämpliga förändringar som skulle kunna underlätta företagandet på dessa punkter.</p><p>För att uppnå uppsatsens syfte har författarna intervjuat fem enskilda näringsidkare och sedan ställt de erhållna svaren gentemot tidigare gjorda undersökningar och teori inom ämnet.</p><p>Författarna kunde i arbetet dra slutsatserna att trots ett digert reformförsök från regeringen är företagarna långt ifrån helt nöjda. Företagarna, tillsammans med bland annat Svenskt näringsliv, efterlyser större förändringar vad gäller den administrativa bördan. Tydligare regler, mer branschanpassade blanketter och utbildningar är några av de åtgärder som efterlyses.</p>

Den här studien undersöker om närvaron av några utvalda textdrag i tre omskrivna textversioner har betydelse för hur väl mottagarna känner sig bemötta, jämfört med i tre momsbeslut från Skatteverket där dessa textdrag saknas. Syftet med studien är att studera om myndighetsmakt går att förena med ett bra skriftligt bemötande. Studien har genomförts genom intervjuer där informanterna, tre företagare och tre skattetjänstemän, fick ta ställning till originaltexten från Skatteverket och en omskriven textversion. Intervjuerna har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins analysmodell på interpersonell och ideationell nivå.  Resultatet visar att både företagarna och skattetjänstemännen pekar ut de utvalda textdragen (direkt tilltal, dialog, förståelse för mottagarens situation, förklara beslutet pedagogiskt och be om ursäkt om något blivit fel) som betydelsefulla för ett bra bemötande. Resultatet tyder på att det går att förena myndighetsmakt med ett bra skriftligt bemötande genom att använda de utvalda textdragen i myndighetsbesluten.

Som statligt anställd på en svensk myndighet ska ens arbete genomsyras av demokratiska värderingar enligt den statliga värdegrunden. Skatteverket har sedan 2018 använt sig av en digital medarbetare i form av chatboten Skatti som svarar på vanliga frågor om folkbokföring och inkomstdeklarationer. I dagsläget är användandet av artificiell intelligens och chatbotar inte vanligt förekommande hos svenska statliga myndigheter. Därför är det av intresse att undersöka vilka områden som borde tas hänsyn till utifrån den statliga värdegrunden när myndigheter väljer att implementera chatbotar i deras verksamhet. För att undersöka detta har 15562 st meddelanden till chatboten Skatti från besökare på Skatteverkets hemsida analyserats genom metoden tematisk analys. Under metodens gång identifierades 184 st koder som resulterade i 14 st teman vilka beskriver den undersökta datan. Dessa teman användes sedan för att diskutera huruvida Skatti utvecklats med den statliga värdegrunden i åtanke. Studiens resultat indikerar att det existerar områden där Skatti på olika sätt inte följer den statliga värdegrunden till fullo och att det kan vara av intresse att ta hänsyn till dessa i den framtida utvecklingen av Skatti. / As a government employee at a Swedish authority, one’s work must be permeated by democratic values according to the public service ethos. Since 2018, the Swedish Tax Agency has used a digital employee: a chatbot called Skatti which answers common questions about national registration and income tax returns. At present, the use of artificial intelligence and chatbots is not common among Swedish public services. Therefore it is of interest to investigate which areas should be taken into account based on the public service ethos when authorities choose to implement chatbots in their operations. To investigate this, 15562 messages sent to the chatbot Skatti from visitors to the Swedish Tax Agency’s website were analyzed using thematic analysis. During the course of the analysis, 184 codes were identified which resulted in 15 themes describing the examined data. These themes were later used to discuss whether Skatti had been developed with the public service ethos in mind. The results of the study indicate that there are areas where Skatti in various ways does not fully follow the public service ethos and that it may be of interest to take these areas into account in the future development of Skatti.

<p>Informationsteknologin (IT) fortsätter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som är inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosäkerhet vid investering i IT. Företagare ställs inför en rad dilemman: var, när och hur ska investeringar göras? I de situationer där utfallen av ett beslut är oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera beslutsdilemman som beslutsfattare har vid dessa IT-investeringar.</p><p>Studien bygger på beslutsteori, där referensramen bestäms av såväl den rationella skolans mycket bestämda beslutskedja som av mer socialkonstruktivistiska beslutsmodeller. Beslutsperspektiven varierar med kontexten och intressenterna. Företaget är en koalition mellan olika aktörer, alla med sitt perspektiv på företagets beteende i den specifika branschen.</p><p>Empirin utgörs av två myndigheter (fallstudier), Skatteverket respektive Premiepensionsmyndigheten (PPM). Genom intervjuer, studier av arkivmaterial samt deltagande observation har jag samlat information om två beslutsprocesser: PPM:s val mellan att köpa ett färdigt IT-system och att utveckla ett eget samt Skatteverkets val mellan ett proprietärt IT-verktyg och ett baserat på öppen källkod.</p><p>Analysen av det empiriska materialet har resulterat i en typologi med tre typer av beslutsdilemman vid IT-investeringar. Den första typen av dilemman är de beslutspunkter som uppstår i samband med investeringar. Jag kallar dessa för (a) dilemmapunkter. Den andra typen av dilemman beror av att resultat och konsekvenser ofta är svårbestämda. Det leder till en hög beslutsosäkerhet och jag benämner därför det (b) konsekvensdilemman. Beslutsdilemmat kan också betyda att man ställs inför flera beslutsalternativ med både förväntat önskat och möjliga, oönskade resultat. Det ställer beslutsfattaren inför valet att balansera mellan alternativen. Jag kallar dessa för (c) balansaktsdilemman.</p> / <p>Summary: The rapid progress of Information Technology (IT) continues. IT can make processes more cost-effective and be a tool when identifying alternative solutions to increase competitiveness. However, the rapid pace of development and the high costs attached, creates a genuine uncertainty when it comes to IT-investments. Eventually, the organization will be confronted with dilemmas such when decisions or their outcomes are unclear or contradictory, you have a dilemma.</p><p>The purpose of this study is to describe and analyze balance acts (dilemmas) of IT-investments. The base of study is decision theory, from the traditional rational way of reasoning to more socially constructed models. The perspective varies with the contexts and actors. The company is a coalition of actors, all with a different perspective on a specific part of the business.</p><p>The empirical data consist of two public authorities (case-studies), Swedish Tax Authority and Premium Pension Authority (PPM). I have collected data by conducting interviews, taking part of archived material and being an observant participator. PPM’s dilemma is whether to buy or to develop a system and Swedish Tax Authority’s dilemma is whether to use open source or a proprietary development tool.</p><p>The analysis of the empiric material have resulted in a typology of dilemmas in conjunction with IT-investments. The typology consists of:</p><p>(a) dilemma points - events where the dilemmas originate.</p><p>(b) dilemma consequences – dilemmas that are hard to discern and thus associated with a great deal of risk.</p><p>(c) balancing acts dilemmas - the decision maker must balance between multiple choices in order to reach a satisfying outcome. Each choice has its pros and cons.</p>