Informationsteknologin (IT) fortsätter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som är inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosäkerhet vid investering i IT. Företagare ställs inför en rad dilemman: var, när och hur ska investeringar göras? I de situationer där utfallen av ett beslut är oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera beslutsdilemman som beslutsfattare har vid dessa IT-investeringar. Studien bygger på beslutsteori, där referensramen bestäms av såväl den rationella skolans mycket bestämda beslutskedja som av mer socialkonstruktivistiska beslutsmodeller. Beslutsperspektiven varierar med kontexten och intressenterna. Företaget är en koalition mellan olika aktörer, alla med sitt perspektiv på företagets beteende i den specifika branschen. Empirin utgörs av två myndigheter (fallstudier), Skatteverket respektive Premiepensionsmyndigheten (PPM). Genom intervjuer, studier av arkivmaterial samt deltagande observation har jag samlat information om två beslutsprocesser: PPM:s val mellan att köpa ett färdigt IT-system och att utveckla ett eget samt Skatteverkets val mellan ett proprietärt IT-verktyg och ett baserat på öppen källkod. Analysen av det empiriska materialet har resulterat i en typologi med tre typer av beslutsdilemman vid IT-investeringar. Den första typen av dilemman är de beslutspunkter som uppstår i samband med investeringar. Jag kallar dessa för (a) dilemmapunkter. Den andra typen av dilemman beror av att resultat och konsekvenser ofta är svårbestämda. Det leder till en hög beslutsosäkerhet och jag benämner därför det (b) konsekvensdilemman. Beslutsdilemmat kan också betyda att man ställs inför flera beslutsalternativ med både förväntat önskat och möjliga, oönskade resultat. Det ställer beslutsfattaren inför valet att balansera mellan alternativen. Jag kallar dessa för (c) balansaktsdilemman. / Summary: The rapid progress of Information Technology (IT) continues. IT can make processes more cost-effective and be a tool when identifying alternative solutions to increase competitiveness. However, the rapid pace of development and the high costs attached, creates a genuine uncertainty when it comes to IT-investments. Eventually, the organization will be confronted with dilemmas such when decisions or their outcomes are unclear or contradictory, you have a dilemma. The purpose of this study is to describe and analyze balance acts (dilemmas) of IT-investments. The base of study is decision theory, from the traditional rational way of reasoning to more socially constructed models. The perspective varies with the contexts and actors. The company is a coalition of actors, all with a different perspective on a specific part of the business. The empirical data consist of two public authorities (case-studies), Swedish Tax Authority and Premium Pension Authority (PPM). I have collected data by conducting interviews, taking part of archived material and being an observant participator. PPM’s dilemma is whether to buy or to develop a system and Swedish Tax Authority’s dilemma is whether to use open source or a proprietary development tool. The analysis of the empiric material have resulted in a typology of dilemmas in conjunction with IT-investments. The typology consists of: (a) dilemma points - events where the dilemmas originate. (b) dilemma consequences – dilemmas that are hard to discern and thus associated with a great deal of risk. (c) balancing acts dilemmas - the decision maker must balance between multiple choices in order to reach a satisfying outcome. Each choice has its pros and cons.

Uppsatsen avser att undersöka hur Skatteverkets kontroller av företagare går till praktiskt. Utifrån detta ska uppsatsen utreda vilka problem som finns i det praktiska arbetet som Skatteverket gör i de olika kontrollformerna. Studien bygger på en kvalitativ metod vilken valts för att få en djupare förståelse för studieämnet. Det empiriska materialet till studien har samlats in med hjälp av intervjuer med sammanlagt fem handläggare på Skatteverket. Material till den teoretiska referensramen har inhämtats från relevant litteratur och sökningar i databaser. Studien har kommit fram till att det finns problem i det praktiska arbetet med skattekontroll, som exempelvis svårighet att få in bokföring och att få svar på förfrågningar. De problem som framkommit i studien har en koppling till Skatteverkets bemötande av företagen samt företagarens beteende. Sambandet mellan bemötande och beteende har i studien analyserats med hjälp av en modell. / The paper aims to investigate how the Tax Agency inspect business owners. Based on this, the essay will examine the problems involved in the practical work with various forms of control. The study is based on a qualitative approach which was chosen in order to gain a deeper understanding of the study subject. The empirical data for the study were collected through interviews with a total of five officers at the Tax Agency. Material for the theoretical framework has been obtained through database  searches and literature. The study has concluded that there are problems in the practical work of the tax Agency, such as the difficulty to get accounts, and to obtain answers to queries. The problems identified in the study are connected to how the Tax Agency treat companies and also to corporate behavior. The relationship between attitude and behavior in the study were analyzed using amodel.

Sverige har under lång tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebär att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen är att ett samband gör det relativt enkelt att upprätta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav på sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband även goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen är korrekt.Sambandet är dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig på redovisningen, krävs det att redovisningens principer överensstämmer med beskattningens mål. Dessutom kan sambandet ge upphov till att redovisningen styrs av beskattningen, med avsikt att redovisa ett så lågt skattemässigt resultat som möjligt. Det inverkar negativt på redovisningens kvalitet.Med hänsyn till problematiken som en nära koppling mellan redovisning och beskattning innebär, kom det i september 2008 ett förslag om att sambandet bör avskaffas.Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om vilka konsekvenser ett avskaffande av sambandet mellan redovisning och beskattning kan få. Syftet är även att visa hur Skatteverkets kontroll av företagens beräknade skattemässiga resultat påverkas, samt vilka effekter en frikoppling kan få för revisorernas granskning av de finansiella rapporterna.För att besvara forskningsfrågorna har en empirisk studie med fem respondenter genomförts. Tre av respondenterna representerar revisionsbyråer. Syftet är att bidra med information om hur revisionsbyråns arbetssätt kan påverkas vid en frikoppling. Två av respondenterna representerar Skatteverket. Syftet är att ge en bild av hur Skatteverket påverkas vid en frikoppling.Studien visar att ett avskaffande av sambandet ger upphov till negativa konsekvenser på kort sikt. Under en övergångsperiod kommer bland annat rättsläget vara osäkert. De positiva konsekvenserna visar sig främst på lång sikt. Det går dock att diskutera hur värdefulla de långsiktiga konsekvenserna är. Slutsatsen är att det i dagsläget går att ifrågasätta den praktiska nyttan med ett avskaffande. Det är dock inte orimligt att det i framtiden kan krävas att sambandet avskaffas. Förslaget till en frikoppling kan med fördel istället utgöra grunden för en vidare diskussion, vilket slutligen kan leda till att ett avskaffande av sambandet kan genomföras, följt av ett minimum negativa konsekvenser.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattarräkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision. Idag diskuteras det mycket om degränsvärden som satts, och variationen är stor mellan länder inom EU. Detta är ett problem,eftersom det finns delade åsikter om vart gränserna har satts. Förslaget som har lagts framinnebär att alla finansbolag samt börsnoterade aktiebolag skall vara skyldiga att ha enkvalificerad revisor och övriga större företag skall omfattas av revisionsplikt om de uppfyllermer än ett av följande villkor: Mer än 83 miljoner kronor i omsättning, mer än 41,5 miljonerkronor i balansomslutning eller om företaget har fler än 50 anställda. För att vår studie skavara rättvisande och trovärdig har vi under uppsatsens gång varit objektiva och tagit ställningtill allas intresse. Teorin utgår från ett internationellt perspektiv för att sedan redogöra för hurrevisionsplikten ser ut i Sverige. Vi har tagit hänsyn till regler i andra länder, specielltDanmark då de nyligen har avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Vår empiri byggerpå genomförda intervjuer som sedan leder till vår analys och våra egna slutsatser. Vår studiehar visat att ett avskaffande av revisionsplikten i hög grad kommer att påverka revisorernasfortsatta yrke. Gemensamt för de revisorer som medverkat i vår studie är att deras arbete gårut på att kvalitetssäkra information. Ett reviderat företag innebär ordning och reda iräkenskaperna, det vill säga att en opartisk person granskat och godkänt informationen.Revision är av stor betydelse för många intressenter på marknaden, då ett reviderat bolag geren trovärdig bild av företaget. Banken är en aktör på marknaden som delar den åsikteneftersom revisionen är grunden för kreditgivning. Genom revisionen får Skatteverket deninformation som de behöver för att kontrollera om företaget sköter avgifter och beskattning.Den svenska kopplingen mellan redovisning och beskattning är mycket stark, och minskarredovisningen finns oron att beskattningen följer efter. Såsom diskussionen ser ut idagkommer någon sorts kompensation till revision att uppstå, och innan bankerna och deresterande remissinstanserna har lämnat sina synpunkterså kan vi endast spekulera kringeffekterna. Alternativa tjänster kommer att tas fram och många revisionsbyråer har redanbörjat offentliggöra dessa. Banken kommer i fortsättningen att begära någon form avdokumentation och underskrift på att informationen är pålitlig och opartisk granskad. / Uppsatsnivå: C

The aim of this study is to examine how the library of the Swedish Tax Agency and the Swedish Enforcment Authority have changed during the last decade. The study is based on qualitative interviews with the librarian in the two goverment agencies’ primary library and four personel from three different office libraries. The result shows that the libraries hasn’t changed drastically in their role over the last decade but instead slowly decreased in use in relation to online databases. / Program: Bibliotekarie

<p>The main issue: On the basis of the authors problem discussion has following questions came along: how will the closed companies be affected by a abolishing of demand on auditing? How could the abolishing of demand on auditing in Denmark and England relate to Swedish possible abolishing of auditing?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to examine and describe how closed companies stand to abolishing of demand on auditing and which affects they think they will get.</p><p>Method: The authors have chosen to use a qualitative method. With open questions can give space for discussions, which can give the authors better understanding. The empirical material consists of eight different closed companies. The subordinate data were collected before the interview occasion, this because to develop the interview questions.</p><p>Conclusion: The authors has come to a conclusion that larger the closed company is, the more of them will keep audit. There are some concerns that the tax authority will introduce time-consuming controls for those companies who does not have audit. The banks look at the auditing as a good basic data of companies financial possibilities but yet they can see that the credit possibilities from case to case and have to adjust to the market. The economics crime authority means that the economics crimes is the largest among the small companies, and the risk for that is bigger if the demand on auditing is going to abolish. The Economic Crimes will reduce if the companies learned more about auditing, in the same time, those that want to be involved with such crimes will anyway find other solutions.</p><p>In the paper it has been comparison with how the abolishing of demand on auditing has been in Denmark and England. There has been certain similarity with Sweden. The most companies in those named countries above, thinks that the cost for audit does not exceed the benefit. In Denmark, who recently has abolished the audit demand for small companies has yet no bigger differences, but a survey has claimed that this could change in a few years. England has had since 1993 an exception from the demand on auditing and it has appeared that most companies still keep the auditing in the firm; they mean it is an advantage for them. The advantage for these companies is that auditing provides a benefit and contributes to good public information for the society, which considers to be auditing target.</p><p>Keyword: Abolishing of Demand on auditing and closed companies</p> / <p>Problemformulering: Utifrån författarnas problemdiskussion har följande forskningsfrågor kommit fram: Hur kommer fåmansföretagen påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten? Hur kommer Danmark och Englands avskaffade revisionsplikt kunna relateras till Sveriges eventuella avskaffande av revisionsplikten?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur fåmansföretagen själva ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten och vilka effekter de tror att det kommer att ge för dem.</p><p>Metod: Författarna har valt att utgå utifrån en kvalitativ metod i denna uppsats. Genom öppna frågor kan det ge fler möjligheter för en djupare diskussion, vilket ger författarna bättre förståelse. Det empiriska materialet består av åtta fåmansföretag. Sekundära data samlades in innan intervjutillfällena, detta för att utveckla intervjufrågorna.</p><p>Slutsats: Författarna har kommit fram till att desto större fåmansföretag det rör sig om, desto fler av dem kommer att behålla revisionen. Det finns oro för att Skatteverket skall införa tidsödande kontroller för de företag som inte har revision. Bankerna ser revisionen som ett bra underlag på företagens finansiella möjligheter men ser dock på kreditmöjligheterna från fall till fall och måste även anpassa sig till sin marknad. Ekobrottsmyndigheten menar att ekobrott är störst bland de minsta företagen och att risken för ekobrott är större om revisionsplikten avskaffas. Det anses att vetskapen om revision gör att ekobrotten minskar, samtidigt som det sägs att de som vill syssla med ekobrott finner andra lösningar.</p><p>Kostnaden för revisionen överstiger inte nyttan i de flesta företag och detta gäller även i Danmark och England. Danmark, som nyligen har avskaffat revisionsplikten för små företag har ännu inte fått några större skillnader, men en undersökning visar att detta kan förändras längre fram i tiden. England har sedan 1993 haft undantag från revisionsplikt för små företag och det har visat sig att flesta företag ändå behåller revisionen i företaget, då de anser att det är en fördel. Fördelen för dessa företag innebär att revisionen tillför en nytta och bidrar till en bra offentlig information för samhället, som anses vara revisionens främste intressent.</p><p>Nyckelord: Revisionsplikt och fåmansföretag</p>

<p>Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar på frågor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för småföretagarna få för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för småföretagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra värderingsmetoder kommer att användas i stället?. Genom analys av frågor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i ämnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte är odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser både för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan få mindre kostnader för revision. Förtag som kommer söka krediter i banken efter ett eventuellt införande kommer tvingas få sina siffror godkända av en revisor för att få ett godkännande av banken. Nyckeltal som bankerna använder sig av i dag vid en bedömning av kreditsökaren kan även i fortsättningen användas då det inte blir någon större skillnad på siffrorna som företagen även efter ett eventuellt slopande måste visa upp. Kostnader som högre ränta är att vänta eftersom bankerna tar högre risker, även skatteverket kan komma öka sin kontrollverksamhet hos företag som inte använder sig av revision, även detta kommer att avspeglas i merkostnader för företagen.</p>

<p>Informationssäkerhet är något väldigt aktuellt i dagsläget då mer och mer information och arbetsuppgifter datoriseras. Det är därför viktigt att de som arbetar med datorer har en god informationssäkerhetsmedvetenhet. Denna studie är utförd på Skatteverkets kontor i Linköping genom främst ett antal intervjuer. Studien inriktar sig på personalens informations- säkerhetsmedvetenhet samt hur Skatteverkets åtgärder påverkar personalens informations- säkerhetsmedvetenhet.</p><p>Den teoretiska referensramen byggs till största del upp av teori kring informationssäkerhet och informations- säkerhetsmedvetenhet, samt även till viss del av organisationsteori. Teorin har sedermera fått utgöra hur informationssäkerheten bör se ut, generellt sett, i en organisation. Genom intervjuer och Skatteverkets interna informationsmaterial har vi tagit reda på hur informationssäkerheten ska se ut enligt Skatteverkets policy. Efter intervjuerna med personalen på Skatteverket har vi sedan tolkat hur den faktiska informationssäkerhets- medvetenheten bland personalen på Skatteverket i Linköping avspeglar sig.</p><p>Det som har framkommit i denna studie är att personalen på Skatteverket har en informationssäkerhetsmedvetenhet som är på en nivå som inte leder till några speciellt verksamhetskritiska situationer. Det har även framkommit att Skatteverkets åtgärder i teorin är väl genomtänkta, men att alla åtgärder tyvärr inte alltid uppfattats av personalen. Detta framför allt på grund av bristande kommunikation och den organisation som Skatteverket har i form av en linjestabsorganisation.</p>

<p>Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig revision.</p><p>Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den.</p><p>Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.</p><p>Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta.</p> / <p>Problem discussion: 25 years ago the Swedish government decided to introduce an audit duty for all limited companies in Sweden. Today the discussion are about however this law should be abolished or not and what companies who are able to use this possibility to choose audit.</p><p>Purpose: The authors purpose are to investigate however the abolishing of the audit duty could lead to an increase of the economic crime and if it’s going to influence the national tax board (skatteverket) in there work to control the economic crime.</p><p>Method: The authors have made a qualitative study. They got there empirical information collected from three personal interviews at the national tax board (skatteverket). The remaining information was collected from Internet, literature and computer database at the University of Örebro.</p><p>Conclusion: The economical crime should not be increased by the abolishing of the audit duty unless the companies consider that the benefit from getting away from the audit duty will give them more profits than what the auditor can give theme in form of knowledge and practical advice.</p>

<p>Inom offentlig sektor pågår introduktionen av New Public Management (NPM), vilket innebär att teorier kring ledning och styrning av företag utvecklade för den privata sektorn  börjar användas inom offentliga verksamheter.</p><p> </p><p>Under de närmaste åren kommer Skatteverket tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen skapa gemensamma servicekontor på 82 orter i landet. Servicekontoren producerar en samlad service till medborgare och företag. Anställda på dessa kontor kommer vara företrädare för flera myndigheter samtidigt. Service är tänkt att vara livshändelsebaserad  och ska utgå från kundens situation.</p><p> </p><p>Skatteverket och andra myndigheter beskriver idag sina kontakter med medborgaren på ett sätt som påminner om privata företags sätt att betrakta sina kunder och kundservice. Utgångspunkten för denna uppsats var därför att teorier kring tjänster och tjänstekvalitet skulle kunna användas för att studera en intern verksamhetsprocess inom Skatteverket. Studien gjordes med utgångspunkten att verksamhetsprocessen som vi studerade också kunde beskrivas som en tjänsteprocess.</p><p> </p><p>En enkätundersökning gjordes bland personal som medverkade i processen invandringar inom Skatteverket. Undersökningen utformades utifrån SERVQUAL-verktyget och  modifierades för att värdera kvalitetsfaktorer i en intern tjänsteprocess. Syftet var att undersöka om en bättre bild av kvalitet i processen gick att ta fram genom att studera processen utifrån tjänsters egenskaper och kvalitetsfaktorer.</p><p> </p><p>Resultatanalysen visade att värderingen av de olika kvalitetsfaktorerna i vår undersökning på flera sätt överensstämmer med tidigare undersökningar som gjorts. Vi konstaterar att de fem kvalitetsfaktorer som vi använt oss av i undersökningen alla anses vara viktiga för kvaliteten i processen. Pålitlighet, reaktionssnabbhet samt empati /inlevelseförmåga värderas högst.</p><p> </p><p>Slutsatserna vi gjort är att resultaten stöder beskrivningen av processen som en intern tjänsteprocess. Skillnader i resultaten beroende på de anställdas position i processen visar på förekomsten av vad som skulle kunna benämnas interna kunder och tjänsteproducenter i processen. Två delprocesser, ”mottaga ärende” och ”stöd/support” kan enligt vår analys av undersökningsresultatet beskrivas som interna tjänster.</p>