Vi har under vår verksamhetsförlagda del av utbildningen insett att lärarrollen handlar om så mycket mer än att planera och genomföra lektioner. Många gånger finns en oro för barns sociala situation. Vår kunskap omkring lärarens skyldighet att anmäla till socialtjänsten när barn misstänks fara illa var, innan detta arbete, begränsad. I vår kvalitativa undersökning har vi vänt oss till pedagoger och rektorer verksamma inom Skellefteå kommun för att ta del av deras attityder och kunskaper om anmälningsplikten. I intervjuerna har vi också undersökt vilka rutiner som finns på skolorna kring anmälningsplikten och hur samarbete med socialtjänsten upplevs. Socialtjänsten är den instans som har det yttersta ansvaret över barn och ungas välmående, därför vände vi oss även till socialtjänsten i Skellefteå för att synliggöra deras uppfattning av samarbetet. Undersökningen visar att de flesta pedagogerna vill vara säkra på att barnet far illa innan de vänder sig till socialtjänsten. På skolorna finns det utarbetade rutiner för att pedagogerna ska få stöd när anmälan görs men att pedagogerna saknar utbildning om barn som far illa. Pedagogerna tar sällan chansen att rådfråga socialtjänsten om råd i enskilda fall. Undersökningen visar även att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten kan förbättras.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad och på vilket sätt lärare använder sig av fysisk aktivitet som pedagogisk metod i den ordinarie undervisningen, vad barn lär sig av att utöva fysisk aktivitet i klassrummet samt om lärare känner till läroplanens mål. Studien grundar sig på kvalitativ metod och har genomförts med hjälp av tio enkäter med öppna frågor och en semistrukturerad intervju. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor. Resultaten visar att det är viktigt för barns utveckling att det finns inslag av rörelse för dem varje skoldag. Genom att använda fysisk aktivitet får barnen bland annat en ökad självkänsla, ökad koncentration och koordination. Samtliga lärare använder sig i olika utsträckning av den fysiska aktiviteten i klassrummet, bl.a. rörelseramsor, sånglekar, RÖRIS (Friskis och svettis rörelseprogram) och rörelse i de olika ämnena, men alltför få känner till vad som står i läroplanen.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur några flerkulturella elever, i skolår sex, upplever att deras religiösa högtider uppmärksammas i sin mångkulturella skola. Vi vill även undersöka hur viktigt eleverna upplever att det är, att deras klasskamrater får lära sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa. Våra frågor är följande: • Hur upplever eleverna att deras religiösa högtider uppmärksammas i skolan? • Hur viktigt upplever eleverna att deras klasskamrater får lära sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa? Vilka argument anger de? • Finns det någon skillnad mellan katolikernas och muslimernas åsikter angående att lära sig om andra elevers religiösa högtider? För att få svar på frågorna genomförde vi intervjuer med fem elever från en mångkulturell skola. Ingen av eleverna har fått berätta om hur de firar sina högtider hemma. De har heller inte fått mycket annan kunskap om sina högtider än genom religionsboken. Två av de fem eleverna tycker att både de muslimska och de kristna högtiderna borde uppmärksammas mer i skolan. Muslimerna tyckte att det var viktigare än katolikerna att lära sig om andra religioners traditioner.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida gymnasieskolan är en skola för alla utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus på deprimerade elever, genom en studie av Hässleholms kommun. Metoden som har använts är intervjuer som tolkats hermeneutiskt där frågorna varit fritt formulerade inom fasta frågeområden. Materialet har bestått av intervjuer med totalt 18 personer varav tre från sjukvården och 15 från gymnasieskolorna samt aktuell forskning på området från både det pedagogiska och det medicinska forskningsområdet. Undersökningen visar att Hässleholms kommuns gymnasieskolor inte är en skola för alla när det gäller deprimerade elever. På skolorna finns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att de åtgärder som sätts in är av exkluderande form där eleven marginaliseras. Vidare diskuteras lämpliga åtgärder för deprimerade elever i skolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra vilka arbetssätt och strategier lärare med olika pedagogiska inriktningar använder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar och individuella behov så att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar på elever med koncentrationssvårigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på tre skolor där vi genomförde intervjuer med lärare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lärarna ser på elevers koncentrationssvårigheter samt vilka arbetssätt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde även fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssätt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna. Vårt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus på elevernas koncentrationssvårigheter. Vi upptäckte även att samtliga skolor segregerade dessa elever i viss utsträckning men att de ändå kunde delta i en integrerad undervisning. Slutsatserna som vi drar visar att det inte finns ett arbetssätt som är bättre anpassat för elever med koncentrationssvårigheter. Istället rör det sig om flera olika faktorer som bland annat lärares förhållningssätt och erfarenheter.

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, här är hälsa och lärande ömsesidigt beroende av varandra och en stor grupp av barn och ungdomar är tillgängliga. (Kostenius & Lindqvist, 2006) Syftet med detta examensarbete är att undersöka, beskriva och försöka förstå hur lärare tänker och arbetar kring begreppet hälsa. För att uppnå syftet så valdes intervju som metod. De medverkande lärarna ansågs som en lämplig grupp att intervjua, då de tidigare medverkat i en b-uppsats, som grundades på att undersöka hur mycket kring hälsobegreppet de tillägnar sig från sin lärarutbildning. Resultatet i denna undersökning visar att de intervjuade lärarna definierar begreppet hälsa väldigt lika och pekar på den fysiska hälsan som det viktiga. De medverkande lärarna försöker i sitt arbete tänka på hälsoperspektivet i den mån de kan. För att bidra till att eleverna får en positiv syn på den egna hälsan så kom de bland annat fram under intervjuerna att skolgården skulle kunna användas mera i undervisningen. De arbetar mest med temadagar som metod under hälsoundervisningen, men de är överens om att ett genomgående arbetssätt kring begreppet skulle vara bättre för eleverna.

Titel: Hur påverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lärares föreställningar om projektarbete. Författare: Veronica Andersson & Camilla Axelsson Typ av arbete: Examensarbete (10p) Handledare: Gunnar Cardell Examinator: Maud Söderlund Program: Lärarprogrammet, Högskolan Gävle Datum: December -2007 Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda på hur projektarbete påverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmässigt utan också om det har någon påverkan på elevernas personliga utveckling och för stämningen i klassen. Vi intervjuade två stycken lärare med lång lärarerfarenhet och som båda har arbetat en längre tid med olika projekt på samma skola. Skolan är en byskola i mellansverige där ett 20 tal lärare och pedagoger arbetar. Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv påverkan på elevernas personliga utveckling. Under projektarbetena har många elever som annars inte syns så mycket i skolan vågat ta större plats och visat vad de kan. De flesta elever har också under projektens gång visat att de vill lära sig och detta har ökat motivationen hos eleverna vilket i sin tur ökar kunskapsnivån.

Begreppet hälsofrämjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstå och påverka deras egen livsstil såväl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hälsofrämjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen är att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hälsofrämjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hälsofrämjande skolor tillämpas i praktiken. Forskningsstrategin i den här undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats är en hälsofrämjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer använts. Dokumentet som analyserats är en kvalitetsredovisning från skolan ifråga från år 2007 och de fyra som har intervjuats är personal på den hälsofrämjande skolan. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetet på skolan främst består av två olika aktiviteter; PUH och FMS. Genom dessa aktiviteter får eleverna vara med att påverka deras utbildning och de hjälper även till att stärka elevernas empowerment. Resultatet visar också att skolan inte medvetet arbetar med alla WHO:s principer men att de ändå ingår i skolans arbete.

No description available.

Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt på elevers inlärning i ämnet matematik. ·        Är det någon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gäller studieresultat i ämnet matematik? a)      Om det existerar någon skillnad hur ser den ut? b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut?   Metod Vi har valt att använda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. Två olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lära sig på två olika sätt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av två förtest, ett i varje moment och sedan jämfördes elevernas kunskaper i båda momenten i ett eftertest.   Resultat Den idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende på undervisningsstil. I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat. Denna skillnad visade en favör för den idrottsintegrerade undervisningen.   Slutsats Det är svårt att dra några generella slutsatser, då flera felkällor finns. Men resultaten visar att den idrottsintegrerade undervisning inte är till nackdel jämfört med den traditionella undervisningen på de undersökta klasserna.