Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att ge en överblick av den nuvarande och framtida lärarutbildningens ledarskapsutbud för lärare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lärare är aktuellt. Frågeställningar: - Är lärare med ledarskapskunskaper säkrare lärare än lärare utan? - Hur kan lärare använda sig av ledarskap i klassrummet? - Är ledarskap en bristvara i dagens lärarutbildning? - Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lärarutbildningen? Metod Uppsatsen har en kvalitativ inriktning där intervjuer står i fokus. De intervjuade har olika relationer till lärarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön. Resultat Litteraturen visar att lärare med ledarskapskunskaper har en större förmåga att känna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstå i klassrummet. Detta framhåller även respondenterna. Respondenterna påvisar även att det finns ett behov av ledarskap hos våra framtida lärare för att de ska kunna klara av den moderna lärarrollen som dagens informations samhälle kräver. Att ledarskap är en väsentlig del av läraryrket visar sig både i uppsatsens intervjuer och i den nya lärarutbildning som nu ligger under remiss hos regeringen, "En hållbar lärarutbildning", där ledarskap och konflikthantering är den stora nyheten samt det mest debatterade ämnet. En lärare som känner säkerhet i sitt arbete både som lärare och ledare med förståelse för grupprocesser och förmågan att hålla ihop en grupp kommer få en enklare uppgift att dela ut ämnes kunskaper till sina elever. Över 70 procent av lärarna som svarade på enkäten i "en hållbar lärarutbildning" ansåg att ledarskapskunskaper var det som de saknade mest efter sin utbildning. Den nya lärarutbildningen samt ett ökat utbud av litteratur i ämnet ledarskap i samband med läraryrket visar att ämnet är relevant och ett område som intresserar. Slutsats Både litteraturen och respondenterna visar på att en lärare med ledarskapskunskaper har en underlättad uppgift i klassrummet när det gäller sitt uppdrag som lärare då en lärare med grundkunskaper om sig själv och sin omgivning har större förståelse för hur en grupp fungerar och får ett större lugn vid möte med en ny klass.

Denna studie handlar om några ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet med studien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp. Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lärare på gymnasieprogrammet de ingick i. Metoden som användes under studiens gång var intervjuer där både strukturerade och ostrukturerade frågor ingick. De fem eleverna av båda könen, intervjuades om sin skoltid. Utifrån syfte och frågeställning har resultatet bearbetat och jämfört intervjuresultaten för att komma fram till en resultatdel. Resultatet i studien pekade på bland annat oförstående lärare som inte satt sig in i elevernas situation under skoltiden. Eleverna ansåg även att de inte fått den hjälp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar håller på att få förödande konsekvenser för folkhälsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten är för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsätter andå statusen av ämnet Idrott och hälsa att vara låg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbättra hälsan hos eleverna. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i årskurs 2 på en gymnasieskola i Skåne. Resultatet visar att 74% av eleverna ägnar sig åt motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra på sig och lika många var fysiskt aktiva som barn. Slutsatser som kan dras av detta är att många elever tycker om att röra på sig men för att alla ska bli nådda är skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar. Som det är nu är det viktigaste för idrottsläraren att utnyttja den begränsade tid man får, men egentligen är det en nationell kraftansträngning som behövs och en lagstiftning om ämnets inriktning och timantal om det ska leda till en folkhälsoförbättring.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor. Vi har använt oss av följande frågeställningar: · Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola? · Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola? · Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola? För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell skola samt en mångkulturell skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning. Vi har använt oss av intervju som metod. Resultatet i vår undersökning visar att beträffande likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i skolorna har uttryckssätten för att mobba inte skiljt sig åt. Däremot kan orsaken till varför mobbning uppstår skilja sig åt, det vill säga att i en mångkulturell skola har språket stor betydelse medan i en monokulturell skola kan fördomar vara en bidragande orsak till mobbning. Resultatet i vår intervjustudie visar även att tillvägagångssätten för att förebygga mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola generellt sett stämmer överens. Gällande teorier och modeller samt åtgärdsprogram utgår skolorna från samma principer och har mycket gemensamt.

Självmord är ett folkhälsoproblem, årligen tar ca 1500 livet av sig i Sverige och 1/3 av dessa är under 24 år. Vad krävs egentligen för att rädda ett av dessa liv? Ambivalensen hos självmordsbenägna människor är sedan tidigare ett känt faktum, men jag frågar mig själv som blivande lärare vad skolan kan göra för att minska antalet självmord/självmordsförsök? Lärare är och förblir den minst utnyttjade tillgången, när det gäller att förhindra självmord. De är så värdefulla, därför att de tillbringar flera timmar med barnet dag in och dag ut än vad de flesta föräldrar gör. De vet också mer om elevens vardagsliv. I mitt examensarbete så har jag arbetat mig fram till relativt enkla saker som skulle kunna förhindra psykisk ohälsa både hos eleverna och hos lärare. Jag har fört samman tre olika sorters litteratur och genom detta fått fram konkreta och enkla arbetsområden som har fått rubrikerna: · Privatliv är skolliv · Våld, hot och mobbning · Mat · Alkohol · Läxor och prov Tankemässigt så befinner jag mig mellan dröm och verklighet och mitt arbete återspeglar verkligen detta. Visionen om en skola som både lärare och elever trivs i ligger som mål. / Suicide is a common health problem; 1500 people commit suicide yearly and 1/3 of those are young people under the age of 24. What does it take to save these lives? Suicidal peoples’ ambivalence is already a well-known fact. However, I ask my self as a teacher to be what the school can do to lower these suicide numbers? Teachers are and will remain the least used asset when it comes to prevent suicide. Teachers are important because they spend several hours every day with the children; in some cases more time than parents. Teachers also know more about students’ life outside school. I have in my examination paper discovered some relatively simple things that could prevent psychic unrest in both students and teachers. I have used three different kinds of literature and found some concrete and simple areas of work and given them the headlines: - Private life is school life. - Violence, threats and bulling - Food - Alcohol - Homework and tests In my mind I am between dream and reality and my paper reflex that. The vision about a school both teachers and students are comfortable with is the goal.

Hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att dels,utifrån ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande, dels stärka och utveckla hälsoundervisningen. Ett stort europeiskt hälsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades år 1992 och bygger på en vid syn av begreppet hälsa. Initiativet togs av Europarådet, EU och WHO: s europakontor, där det sistnämnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska få delta i nätverket med hälsofrämjande skolor krävs att projektet förankras på högsta nivå inom såväl skol- som hälsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i Värmland skulle avsätta medel för att införa konceptet miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland. Projektansvaret förlades till dåvarande Folkhälsan Värmland samt Kommunförbundet Värmland. Syftet med denna studie var att undersöka om nätverksarbetet med miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland lett till en skolutveckling i hälsofrämjande riktning. Studien genomfördes som en enkätstudie omfattande kontaktpersonerna i nätverket. För att få en helhetsbild gjordes också en genomgång av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner. Studien visar att några av de väsentligaste åtaganden som de projektansvariga men också skolorna förbundit sig med inte genomförts. Årsrapportering från skolorna angående utveckling redovisades enbart från två skolor efter första året. En utvärdering av nätverksamarbetet har genomförts vid ett tillfälle med frågorna ”vad var bra, vad var mindre bra, vad kan göras bättre?”. Den processutvärdering som skulle genomföras under hela projekttiden har inte genomförts. Hälften av kontaktpersonerna i nätverket upplevde att de genom nätverksarbetet nått en skolutveckling i miljö- och hälsofrämjande riktning. Faktorer som de upplevt avgörande var att alla på skolan engagerar sig och att eleverna blir delaktiga. Resultatet visar också att hälften av de tillfrågade tror att deras skolor skulle ha utvecklats i miljö och hälsofrämjande riktning även utan deltagande i nätverket. Nyckelord: hälsa, hälsofrämjande skola, nätverk, miljö, skolutveckling

Den här uppsatsen undersöker hur det talade språket påverkar socialt samspel, kamratkultur och arbetsmiljö i skolan. Studien bygger på material som är insamlat genom etnologiskt fältarbete på en högstadieskola i Uppsala, med tyngdpunkt på kvalitativa metoder, såsom intervjuer och observationer. Språket kan betraktas som ett socialt redskap, som ständigt används av skolungdomarna i vardagen, för att skapa nya eller bekräfta redan befintliga sociala och kulturella mönster. Uppsatsen beskriver skolmiljön som präglad av maktrelationer och språket som en bärare av makt. Eleverna kan upprätthålla en hierarkisk social struktur genom att använda generaliserande benämningar gentemot andra elever. Genom att använda förnedrande skällsord som associeras med kvinnor, invandrare och sexuellt avvikande, har man med hjälp av språket makten att bekräfta en svensk, maskulin norm. Bland eleverna finns också olika strategier för att göra sina röster hörda genom en ljudmatta – antingen genom ljudmässig överröstning, eller genom att använda ord som genom sin laddade innebörd väcker särskild uppmärksamhet. Slutligen beskrivs hur ungdomarna anpassar sitt språk efter olika situationer och sammanhang. Varje uttalande betraktas som ett resultat av en mer eller mindre medveten riskbedömning, vars konsekvenser är avgörande för individens sociala roll.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett didaktiskt perspektiv belysa lärarens arbete i relation till åldersintegrering. Utifrån detta perspektiv vill vi undersöka hur lärare uppfattar åldersintegrering som arbetsmodell för att organisera arbetet. I uppsatsen använde vi oss av den kvantitativa undersökningsmetoden enkät. Skolan vi vände oss till arbetar åldersintegrerat samtidigt som de arbetar efter den relativt nya modellen Skola 2000. Uppsatsen är uppbyggd med en didaktisk bakgrund tillsammans med en inblick i modellen Skola 2000 och åldersintegrering, dess fördelar, nackdelar och konsekvenser. I undersökningen delades enkäten ut till de 23 arbetande lärarna på 6-9 enheterna. Det vi kom fram till i undersökningen var att lärarna ser en vinst i att arbeta åldersintegrerat vad gäller elevernas sociala situation, men att det inte leder till någon höjning i studieresultat. De flesta lärarna upplevde en ökning i arbetsbelastning vad gäller planering och genomförande av undervisningen. I vår undersökning svarade sju lärare att åldersintegrerad undervisning är sämre än åldershomogen undervisning medan åtta lärare ansåg att det är en bättre undervisningsmodell.

Abstract The aim of this essay was to examine the process from the teachers plan to what the stundents actually learned in the history subject. Too respond to the aim, I have performed interviews with one teacher, four students and also observed one lesson. The interviews and observations have been analysed according to other writers works in this subject. The questions the essay starts out from is: What is the teachers plan for the lesson? How did the teacher and the students carry trough the lesson? Have the students achieved the teachers aim for the lesson? Thanks to the teachers plan for the lesson, how the teacher carried trough the lesson, and the teachers relation to the students, there was good conditions for learning. The teacher had done his part so the students were responsibel for there own learning. Of the four interviewed students only two achieved the teachers aim for the lesson. The other two didn´t take responsibility for there own learning. The big difference between the four students was that the ones who achieved the aims were more active during the lesson and more interested in the subject. The teachers duty is to help students to achieve his aim troughout the lesson and make the students take own responsibility for learning. What the aims are can vary but the teachers duty stand still. Keywords: School, teachers plan, aims, learning. / Sammandrag Syftet med arbetet är att undersöka processen från lärarens planering till vad eleven lärde sig i ämnet historia under ett lektionspass. För att kunna besvara det har jag intervjuat en lärare och fyra elever samt observerat ett lektionspass. Dessa har sedan analyserats i relation till tidigare forskning. De frågor studien bygger på är: Hur ser lärarens planering ut? Hur genomfördes lektionen, lärare och elev perspektivet? Har eleven uppnått de mål som läraren ställt upp inför lektionen? Genom sin planering, genomförandet av lektionen och sin relation till eleverna hade läraren gett eleverna förutsättningar att lära sig. Ansvaret att inlärningen skulle bli verklighet låg därför hos eleverna. Av de fyra elever som intervjuades var det två som inte tog sitt ansvar och det blev tydligt att de inte nådde lärarens mål för lektionen. De två som nådde lärarens mål var mer aktiva och mer intresserade under lektionspasset vilket gav resultat vid intervjuerna. Lärarens uppgift är att leda sina elever till att uppfylla de mål han har genom att få elever att ta sitt ansvar för inlärningen. Vad målen är kan variera men lärarens uppgift kvarstår.