<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett didaktiskt perspektiv belysa lärarens arbete i relation till åldersintegrering. Utifrån detta perspektiv vill vi undersöka hur lärare uppfattar åldersintegrering som arbetsmodell för att organisera arbetet. I uppsatsen använde vi oss av den kvantitativa undersökningsmetoden enkät. Skolan vi vände oss till arbetar åldersintegrerat samtidigt som de arbetar efter den relativt nya modellen Skola 2000. Uppsatsen är uppbyggd med en didaktisk bakgrund tillsammans med en inblick i modellen Skola 2000 och åldersintegrering, dess fördelar, nackdelar och konsekvenser. I undersökningen delades enkäten ut till de 23 arbetande lärarna på 6-9 enheterna. Det vi kom fram till i undersökningen var att lärarna ser en vinst i att arbeta åldersintegrerat vad gäller elevernas sociala situation, men att det inte leder till någon höjning i studieresultat. De flesta lärarna upplevde en ökning i arbetsbelastning vad gäller planering och genomförande av undervisningen. I vår undersökning svarade sju lärare att åldersintegrerad undervisning är sämre än åldershomogen undervisning medan åtta lärare ansåg att det är en bättre undervisningsmodell.</p>

No description available.

<p>Syftet med vår studie är att upptäcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgångsrikt arbete med elever på resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte är också att undersöka om dessa faktorer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv går att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan där bättre kunna möta alla elever och på så sätt närma sig målet <em>en skola för alla</em>.</p><p>Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod då vi anser att den mest främjar vårt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp där stor vikt läggs vid att ta hänsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i.</p><p>Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som upplevs som framgångsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem områden; miljö, tid och närvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt våra resultat flera av faktorerna som går att implementera även i den ordinarie skolverksamheten.</p>

No description available.

<p>Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning. Därefter läser man sina egna upplevelsebaserade texter. Valet blev därför naturligt. Arbetslaget på skolan har tillämpat metoden i ett års tid där eleverna i år ett har startat upp med metoden från första början. Metoden används i hela arbetslaget som består av en ett-tvåa, tre-fyra och fem-sexa. Metoden undervisas i alla tre klasser, mer eller mindre. Syfte: Att belysa Arne Tragetons undervisningsmetod för skrivning och läsning i svensk- och modersmålundervisningen i en mångkulturell skola. Metod: Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie. Vi har valt att använda oss av kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever. Lärarna arbetar i ett arbetslag så vi ansåg att gruppintervju skulle leda till samtal och diskussion där lärarna skulle komplettera varandra. Vi har även valt att intervjua elever för att få med deras perspektiv. Även där valde vi gruppintervjuer eftersom vi trodde att eleverna skulle känna sig mer trygga i intervjusituationen tillsammans med en klasskamrat. För att få ett brett material har vi också valt att genomföra deltagande observation. Vid dessa tillfällen har vi följt vårt observationsschema. Vi ville se hur verkligheten såg ut. Stämde den med pedagogernas intervjusvar, elevernas intervjusvar och våra tolkningar av verksamheten. Resultat: Tragetons metod har bidragit till att:• Lusten för skrivning och läsning har ökat hos eleverna.</p><p>• Under skriv- och läsundervisningen på svenska presterar alla elever bättre än tidigare.</p><p>• En ökad förståelse mellan ämnena svenska och arabiska har skapats genom att lärarnasamarbetar. Samarbete mellan klasslärarna och modersmålsläraren i arabiska har letttill att Tragetons metod används både i svenskundervisningen ocharabiskundervisningen.</p><p>• De elever som fick arbeta efter metoden på både svenska och sitt modersmålutvecklade sin skrivning och läsning på modersmålet på ett sätt som aldrig tidigaregjorts i samma ålder.</p>

<p>Syftet med vår uppsats har varit att studera om hur skolan och socialtjänsten uppmärksammar, stödjer och samverkar kring barn från familjer med missbruksproblem. Vi har gjort studiebesök vid en Bim-verksamhet och hos en socialkonsulent på Länsstyrelsen. Vi har intervjuat lärare, kuratorer och socialtjänstpersonal vid grundskolor och socialkontor i två kommuner i Kalmar län, Vi har valt att redovisa våra resultat från intervjuerna utifrån våra olika frågeområden uppmärksamma, stödja och samverka och där vi redovisar skolan svar och socialtjänstens svar var för sig. Personalen i den ena kommunen tycker att de har tillräckligt med \201Dverktyg\201D för att stödja dessa barn idag, medan den andra kommunen inte anser sig ha tillräckligt med resurser men att arbete med att utveckla mer stöd är på gång. Våra tankar om svårigheterna att uppmärksamma och därmed hjälpa dessa barn har stärkts genom litteraturstudier och av våra empiriska resultat. I vår studie har det visat sig att kunskaper i form av fortbildningar och information till personal om hur barn i missbruksfamiljer uppmärksammas och stöds är av största vikt. När det gäller samverkan mellan skola och socialtjänst så upplevs den idag som bättre än förr genom att skolorna idag har fått ett "ansikte" som de kan vända sig till på socialkontoren. Kännedom om varandras verksamheter underlättar också samverkan.</p>

<p>Background: The main purpose of our study is to try to give an idea of what a multicultural school is and what difficulties girls find with Swedish as a second language. We are at the end of our teacher education, which means that in a few months, we will be responsible for creating environments that are conducive to the students and to ensure that opportunities that allow the students to develop exist. We are aware that in a multicultural school that we no have in Sweden there has been some discussion regarding the Swedish language, which can be interpreted as the Swedish language being at a disadvantage with the students because of all the integration that occurs in schools and the lack of knowledge regarding the different cultural backgrounds. To get this knowledge we had to seek more knowledge on the subject</p> / <p>Bakgrund: Huvudsyftet med vår uppsats är att försöka ge en bild av vad en mångkulturell skola är och vilka svårigheter flickor finner med svenska som andraspråk. Vi är i slutet av vår lärarutbildning, vilket innebär att vi om några månader kommer att vara ansvariga för att skapa miljöer som gynnar eleverna och se till att möjligheterna finns för att låta dem utvecklas. Vi är medvetna om att i en mångkulturell skola som vi har nu i Sverige har det förekommit diskussioner runt om det svenska språket, vilket kan tolkas att det svenska språket kan missgynnas hos eleverna på grund av all integration som sker i skolan och bristen på kunskap om de olika kulturella bakgrunderna. För att få den kunskapen var vi tvungna att söka mer kunskap kring ämnet. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur invandrarflickor upplever sin skolgång i en mångkulturell skola och hur de använder sitt modersmål och det svenska språket. För att nå fram till det uppsatta syftet har vi använt oss av frågeställningarna nedan. Vilken betydelse har det svenska språket, för flickor med ett annat modersmål i en mångkulturell skola? Hur påverkas invandrarflickors språkutveckling i en mångkulturell skola, finns det några positive eller negativa faktorer? Metod: Studien består av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tolv flickor i årskurs fyra och fem. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att flickorna i den undersökta mångkulturella skolan känner sig trygga. Flickorna fann en harmonisk samhörighet att de inte är ensamma om olikheterna. Olikheterna gällde aspekterna språk, kultur, religion och utseende. Ändå visade resultaten att flickorna såg svårigheter i det svenska språket. Flickorna uppger även att pedagogerna i skolan använder deras språkkunskaper som en resurs.</p>

<p>Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lärande i matematik. Metod: Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken lärare, tre specialpedagoger, tre lärare mot förskolan och tre lärare mot grundskolans tidigaste år. Alla informanter arbetar i samma kommun men vid sex olika arbetsplatser. Resultat: Matematik är ett ämne som alla informanter anser vara viktigt. Lärarna beskriver sitt arbete utifrån sina olika yrkeskategorier och generellt skiljer sig inte arbetssättet mellan ordinarie undervisning och den man tillämpar vid svårigheter. Matematikundervisningen bör enligt informanterna innehålla konkret och/eller laborativt material. De flesta förespråkar att man som lärare skall kontrollera var barnet befinner sig i sin utveckling för att undervisningen skall ske på barnets nivå. Det finns dock delade meningar om hur matematiksvårigheter visar sig och vad det kan bero på.</p>

<p>Examensarbete på lärarprogrammet av Emma Süttenbach, höstterminen 2007.</p><p>Handledare: Susanne Hansson. ”Sydafrika – En studie av två sydafrikanska skolors arbete mot rasism”</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka om två sydafrikanska skolor arbetar mot rasism. För att svara på syftet har en forskningsfråga skapats:</p><p>1.Hur arbetar lärarna i två sydafrikanska skolor mot rasism?</p><p>För att besvara på min forskningsfråga utförde jag fem kvalitativa intervjuer med öppna frågor till lärare som representerade två skolor i en stad i Sydafrika. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades på engelska. Intervjuerna är grunden för resultatet i uppsatsen.</p><p>Resultatet från intervjuerna visar att en av skolorna arbetar mot rasism i större utsträckning än den andra skolan och att det vanligaste sättet att motverka rasism är att samtala och diskutera ämnet med sina elever.</p> / <p>A degree thesis on the teacher training programme of Emma Süttenbach, autumn 2007.</p><p>Tutor: Susanne Hansson. “South Africa – a study of two South African schools’ non-racism work”</p><p>The purpose in the paper is to examine if two South African schools´ works for non-racism. To answer to the purpose, one question has been made.</p><p>1.How do the teachers in two South African schools work for non-racism?</p><p>To answer my research question, I have done five interviews with open questions, to teachers that represent two schools in a small town in South Africa. I recorded the interviews on a tape recorder. The interviews make the ground for the result.</p><p>The result from the interviews shows that one of the two schools works more against racism and that the most practical way to prevent racism is to speak and discuss about racism with the students.</p>

<p>Självmord är ett folkhälsoproblem, årligen tar ca 1500 livet av sig i Sverige och 1/3 av dessa är under 24 år. Vad krävs egentligen för att rädda ett av dessa liv? Ambivalensen hos självmordsbenägna människor är sedan tidigare ett känt faktum, men jag frågar mig själv som blivande lärare vad skolan kan göra för att minska antalet självmord/självmordsförsök?</p><p>Lärare är och förblir den minst utnyttjade tillgången, när det gäller att förhindra självmord. De är så värdefulla, därför att de tillbringar flera timmar med barnet dag in och dag ut än vad de flesta föräldrar gör. De vet också mer om elevens vardagsliv.</p><p>I mitt examensarbete så har jag arbetat mig fram till relativt enkla saker som skulle kunna förhindra psykisk ohälsa både hos eleverna och hos lärare. Jag har fört samman tre olika sorters litteratur och genom detta fått fram konkreta och enkla arbetsområden som har fått rubrikerna:</p><p>· Privatliv är skolliv</p><p>· Våld, hot och mobbning</p><p>· Mat</p><p>· Alkohol</p><p>· Läxor och prov</p><p>Tankemässigt så befinner jag mig mellan dröm och verklighet och mitt arbete återspeglar verkligen detta. Visionen om en skola som både lärare och elever trivs i ligger som mål.</p> / <p>Suicide is a common health problem; 1500 people commit suicide yearly and 1/3 of those are young people under the age of 24. What does it take to save these lives? Suicidal peoples’ ambivalence is already a well-known fact. However, I ask my self as a teacher to be what the school can do to lower these suicide numbers?</p><p>Teachers are and will remain the least used asset when it comes to prevent suicide. Teachers are important because they spend several hours every day with the children; in some cases more time than parents. Teachers also know more about students’ life outside school.</p><p>I have in my examination paper discovered some relatively simple things that could prevent psychic unrest in both students and teachers. I have used three different kinds of literature and found some concrete and simple areas of work and given them the headlines:</p><p>- Private life is school life.</p><p>- Violence, threats and bulling</p><p>- Food</p><p>- Alcohol</p><p>- Homework and tests</p><p>In my mind I am between dream and reality and my paper reflex that. The vision about a school both teachers and students are comfortable with is the goal.</p>