<p>Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i de lägre årskurserna upplevde sin självkänsla i klassrummet samt hur självkänslan hos eleverna skiljde sig i olika åldrar. Syftet var också att undersöka hur elever gav uttryck för sin självkänsla i klassrummet.</p><p>Tre olika metoder har använts i undersökningen; observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Samtliga undersökningsmetoder har förberetts, genomförts samt analyserats av ansvarig person för undersökningen Undersökningen har utgått ifrån de forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet utifrån Vetenskapsrådets Forskningsetiska Principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.</p><p>Resultatet från undersökningen visar på att de flesta elever upplever sin självkänsla i skolan som ganska stark, där fler än hälften av eleverna har en upplevd självkänsla över medel. Undersökningen har trots detta visat på att knappt hälften av eleverna upplever sig ha lägre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. Men vi finner även att ungefär en fjärdedel av eleverna upplevde sig ha högre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. När det gäller upplevelsen av huruvida eleverna ansåg sig själva som duktiga eller inte i skolan visade resultatet på att mer än tre fjärdedelar av eleverna upplever sig själv som duktiga i skolan. En annan central punkt är att elever jämför sina egna prestationer med övriga elever, inte minst när det gäller att tala inför större grupper.</p><p>Skillnaden mellan den upplevda självkänslan gällande olika skolämnen visade på att eleverna uppleda sin självkänsla störts i ämnet svenska och lägst i ämnet matematik. Elevernas upplevda och uttryckta självkänsla skiljer sig mellan de tre årskurserna 1, 3 och 6 som har undersökts.  De mest centrala åsikterna från tidigare forskning när det gäller att uppnå god självkänsla är att barn behöver känna sig bekräftade och uppmärksammade av andra för att skapa sig en god självkänsla och här visar undersökningen positivt att flertalet elever upplever sig bekräftade på så sätt att deras egna upplevda självkänsla stämmer överens med hur de anser att deras klasskamrater uppfattar dem.</p>

<p>Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid några utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig också på att beskriva olika strategier som skolpersonalen använder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall även belysas, för att öka förståelsen kring utanförskap som problematik.</p><p>Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebär att respondenter väljs ut som ska ingå i undersökningen utifrån kända egenskaper. I detta fall bestod respondenterna av lärare och samordnare från två skilda högstadieskolor i Västmanland. Undersökningens resultat visade bland annat att strategierna som används bland dessa två högstadieskolor är betydligt många. Den gemensamma nämnaren för strategierna visar sig vara den öppna kommunikationen med eleven. Alla strategier som används bland högstadieskolor är i syfte att öppna upp kanaler för ett fungerande nätverk, baserade på kommunikation. Vad som även framkommer är den öppna kontakten och dialogen med den utsatte som visar sig vara det bästa redskapet.</p>

<p>Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lärares bemötande</p><p>av elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien på</p><p>lärarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta på elevens beteende,</p><p>men i bakgrunden belyser vi ändå vad som definierar begreppet</p><p>utagerande beteende. Vidare beskrivs framgångsrika strategier att</p><p>bemöta dessa elever. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod</p><p>där vi har gjort observationer och intervjuer av fem lärares</p><p>bemötande. Studien undersöker dels de observerade strategierna hos</p><p>lärarna, dels deras egna upplevda strategier. I resultatet kan man se</p><p>variation i val av strategier. Struktur och tydliga regler var strategier</p><p>som lärarna själva nämnde som framgångsrika, men även att ge beröm</p><p>och skapa motivation. Forskning visar att relationen mellan lärare och</p><p>elev har stor betydelse för beteendet, vilket även studien visade. Slutsatsen</p><p>av studien visade att lärarna anser sig ha fungerande strategier, men</p><p>att det såg olika ut för olika lärare.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman är debatten uppbyggd kring, vilka utgångspunkter grundar sig den i och vilka begränsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar såväl olika syn på religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska värden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser.</p><p> </p><p>Vidare kan man genom debatten även utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som är önskvärd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmärksammas det svenska svenska samhället och de sekulariserade samt liberalistiska värden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sätt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer påtagliga plats i det offentliga.</p>

<p>Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lärare tycker att det fungerar att ha en elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella elevassistenter har, både ur elevens och lärarens synvinkel.</p><p> De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lärarsynpunkt fungerar mycket bra med en elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lärare har också varit mycket positiva till elevernas assistenter, de betyder mycket för eleverna. Resultaten visar också att eleverna ser positivt på sin skolgång, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna är så anpassade att de kan ta sig fram överallt. </p><p>Mina slutsatser av intervjuerna är att det fungerar bra för dessa rörelsehindrade elever att gå integrerade i en helt vanlig klass. 3 av 4 lärare har fått bra stöd och hjälp av bl. a Statens Institut för Handikappfrågor i skolan, elevernas föräldrar och barnhabiliteringen i den aktuella kommunen. Elevassistenterna fungerar bra ur både lärarnas och elevernas synvinkel. De är en tillgång för eleven men låter samtidigt eleverna klara så mycket de kan på egen hand.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar är: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lärare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet består av två delar. Den första delen består av en litteraturgenomgång där lagstiftning och olika förhållanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen är en resultatdel där fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav två med familjehemsmammor, två med lärare och en med socialsekreterare. Resultatet tyder på att relationen familjehem - skola i stort sätt är positiv samt fungerar bra. Vissa problem tas upp då det rör barn med behov av särskilt stöd. Lärarna i studien anser att relationen är positiv eftersom kontakten med familjehemmen blir så tät. Av studien framkommer att socialtjänsten inte har något stort samarbete med skolan. I arbetet finns tips till lärare som får familjehemsplacerade barn i klassen.</p>

<p>Detta arbete handlar om hur viktigt det är med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet påverkar eleverna och får dem att prestera bättre. Det handlar även om hur viktigt det är att reda ut problem som uppstår så att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i årskurs tre och fyra upplever stämningen och tryggheten i klassrummet. De får frågor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstå konflikter och om de känner sig uppmuntrade av sin eller sina lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är en stor del av eleverna som inte tycker stämningen är speciellt bra i klassrummet. De flesta skriver att det beror på att det är pratigt och stökigt. Samtidigt säger de flesta eleverna att de överlag trivs bra i sin klass och det är endast två av 83 som inte trivs särskilt bra. Ett tiotal elever säger att de sällar känner att de får uppmuntran och beröm och ungefär lika många oroar sig för att någon ska skratta åt dem om de skulle svara fel i klassrummet. Det jag vill synliggöra är att även om majoriteten av eleverna trivs i skolan, finns de elever som inte gör det. Det viktiga är att försöka arbeta med detta och skapa en god stämning där eleverna kan känna sig trygga och accepterade. Det finns många sätt att arbeta med samanhållningen i klassen. Något av det viktigaste tror jag är att hjälpa till att lösa konflikter som uppstår. Men självklart är det även bra att jobba samman klassen på olika sätt, exempelvis med hjälp av dramaövningar. Genom att skapa en god gemenskap och stämning i klassrummet, vinner vi mycket även när det gäller elevernas resultat. Vi hjälper även eleverna till att bli goda samhällsmedborgare genom att stärka deras självförtroende, sociala kompetens och förmågan att lösa konflikter.</p>

<p>Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet med</p><p>projektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom</p><p>förskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt det</p><p>hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. En</p><p>kvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sex</p><p>intervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som</p><p>framkom bildade tre huvudkategorier; förändringar, styrkor och svagheter. Resultatet i dessa</p><p>visar att en ökad medvetenhet i ämnet framkom och att skolorna har inte genomfört några</p><p>större förändringar men de förändringar som har gjorts upplevdes positiva. Styrkor med</p><p>projektet var att få samla skolpersonalen för att öka motivation och samanhållningen.</p><p>Svagheter som upplevdes var att det var en engångsträff, uppföljning önskades. Andra</p><p>aspekter som påverkade arbetet var att tid, ekonomi och i viss mån vilja saknades. Slutsatsen</p><p>blev att projektet har upplevts som positivt och viktigt även om inga större förändringar har</p><p>genomförts. Förslag till ett liknande projekt i framtiden är att involvera föräldrarna och ha</p><p>uppföljning.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare år och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det är i språkliga interaktioner uppfattningar om världen skapas. Metoden är kvalitativ och består av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare år. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssätt och vi använder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmänna definitionen av utomhuspedagogik innebär att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Tidigare forskning och annan litteratur visar dock att det finns många olika sätt att se på utomhuspedagogik, exempelvis hälsofrämjande eller upplevelsebaserat. I vårt resultat framträder sex olika uppfattningar om utomhuspedagogik hos pedagogerna. Utomhuspedagogik beskrivs som hälsofrämjande, upplevelsebaserat, ett lärande med alla sinnen, undervisning som flyttas ut, undervisning utan behov av planering och som frånvarande i läroplanen. Några större skillnader mellan uppfattningarna hos pedagogerna i förskola och skolans tidigare år gick inte att utläsa.</p>