I undersökningen används betygen i matematik från gymnasiet, det nationella provet i matematik i årskurs 9, samt det diagnostiska provet som genomförs av samt- liga nya civilingenjörsstudenter vid Linköpings Tekniska Högskola för att bedöma huruvida diskriminering finns inom betygsättningen på grundskole- och gymnasi- enivå. För civilingenjörslinjerna (och två högskoleingenjörslinjer) mellan 2001 och 2018 kontrolleras hur stor del av varje linje (respektive år) som består av kvinnor respektive studenter med utländsk bakgrund. Med en linjär regression förklaras se- dan utfallet i det diagnostiska provet med betygen i matematik från gymnasiet, det nationella provet matematik i årskurs nio, andelen kvinnor, andelen studenter med utländsk bakgrund, och andelen av studenterna vars föräldrar har utländsk bakgrund. Det visar sig att effekten från ökad andel kvinnor på linjen är negativ, och effekten från ökad andel studenter med utländsk bakgrund är positiv. Båda sambanden är statistiskt säkerställda på 99% respektive 95% signifikansnivå.

Studiens syfte var att undersöka individer som begått brott och deras skolgång för att se om det finns faktorer i skolan som kan ha bidragit till utvecklandet av ett kriminellt beteende. Frågeställningarna var “Vilka erfarenheter har intervjudeltagarna av grundskolan och eventuella gymnasiestudier?” och “Vilka skolrelaterade risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet kan utläsas utifrån deras berättelser?”. I skolan finns ett antal skydds-och riskfaktorer som enligt tidigare forskning kan verka för att minimera eller förstärka risken för kriminellt beteende. Sociala band-teorin användes för att analysera resultatet. För att strukturera datamaterialet applicerades kvalitativ innehållsanalys på intervjusvaren. Genom två semistrukturerade intervjuer och två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta deltagare som har begått brottsliga handlingar framkom berättelser om situationer i skolan. Utifrån de berättelserna gick det att utläsa vilka risk-och skyddsfaktorer som kan ha påverkat intervjudeltagarnas brottsaktivitet. Bland annat förekom skolk, mobbning, vara uttråkad i skolan och dålig relation till lärarna. Slutsatserna var att individerna som intervjuades hade en dålig relation till skolan, men att även andra faktorer kan ha inverkat på risken för brottslighet. / The aim of this study was to get an understanding of the past experiences at school of persons with a criminal past. The purpose was to understand risk-and protective factors which contributes to the development of their criminal behavior. The research questions are “What experiences do the interview participants have from primary school and possibly high school?” and “What school related risk- and protective factors for criminality can be deducted from their stories?”. Based on previous literature, there are risk-and protective factors which whether increase or decrease criminal behavior. In order to collect data, two semi structured and two focus group interviews with in total eight participants were conducted. The social bonding- theory built the theoretical framework that were used to interpret the results. The results were analysed with qualitative content analysis. It was possible to interpret which risk- and protective factors that could have had an impact in the participants’ delinquency from their stories. The results showed that the risk factors are truancy, bullying, being bored in school and a bad relationship with the teachers. The conclusions was that the participants had a bad relationship with school, but it is recognized that there are additional impacting factors leading to criminal behaviour.

Teknik blir allt viktigare i dagens samhälle och vi blir allt mer beroende av att den alltid måste fungera då nästan allt vi äger är beroende av tekniken. Detta medför att skolan måste rusta eleverna med rätt kompetens inom ämnet teknik. Syftet med studien är att ta reda på vad forskning säger om genusskillnader inom undervisningen i skolämnet teknik och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka olika aspekter påverkar flickors och pojkars inställning till teknikundervisningen? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om flickors och pojkars inställning till ämnet teknik, vilka faktorer som påverkar hur elever tänker och upplever teknik samt vilken roll läraren har. Vårt resultat visar att flickor i grundskolan generellt sett är ointresserade och osäkra när det kommer till teknikämnet. Pojkar tar för sig och har bättre självförtroende än flickorna. Vidare forskning skulle kunna vara att studera hur lärare kan förändra teknikundervisningen så att flickor och pojkar har en mer jämn inställning till teknik.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka inkluderande metoder lärare använder, på en högstadieskola, i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är:  Hur motiverar läraren omotiverade elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att omotiverade elever ska känna sig inkluderade i undervisningen? Metod Studien är kvalitativ med intervjuer som metod. Öppna frågor har använts till de lärare i idrott och hälsa som valde att ställa upp i denna studie. Fem lärare i idrott och hälsa har deltagit i denna studie, alla är lärare på skolor i södra delen av Stockholmsområdet. SDT, Self Determination Theory har varit en teoretisk utgångspunkt när datainsamlingen skulle analyseras. Resultat Samtliga lärare jobbar individanpassat och jobbar med eleverna på det personliga planet. Alla lärarna värdesätter relationen till eleverna och tycker att den är viktig för att eleverna ska känna sig delaktiga och hamna i ett sammanhang på idrottslektionerna. Samtliga lärare lyfter vikten av relationen med elever för att få dem att vilja kommer till lektionerna i idrott och hälsa, och där några lärare också försöker möta eleverna där de är. Har de inte kläder så kan man vara med ändå just för att få dem att vara med på idrottslektionerna och att lyckas. Slutsats Erfarna lärare jobbar både medvetet men även omedvetet med att få alla elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa och att klara kunskapskraven. De använder just SDT som metod där de ser till elevens behov och skapar relationer med eleverna så eleverna upplever mening med lektionerna i idrott och hälsa och framförallt att få vara en del av ett sammanhang och bli sedda.

Skolans värld idag blir mer och mer integrerad av IKT och dessa tekniska verktyg präglar vår vardag och utvecklas hela tiden. I vår fenomenografiska undersökning, som innebär att vi ska beskriva vilka skilda sätt något kan uppfattas av någon, har vi fokuserat på fyra lärares uppfattningar av IKT på deras respektive skolor. Tidigare forskning inom IKT i skolan visar på att lärare känner sig allmänt osäkra till att använda IKT eftersom de inte tycker de har den utbildningen som krävs för att använda sig av det fast intresset och motivationen finns där. Annan tidigare forskning pekar på att lärare inte känner sig trygga med saker de inte har kunskap kring. Detta kan ha gjort att IKT-integrerad undervisning har uteblivit. Tekniken som finns idag är så omfattande vilket gjorde att lärarna vi intervjuade hade många skilda sätt att tillämpa och förklara begreppet IKT och hur det påverkade deras undervisning. Det var viktigt att lärarna styrde klassrummet och att IKT var något som kompletterade undervisningen som tillämpades. När och hur IKT tillämpades bestämdes både av lärarna, eleverna och ibland lärare och elever tillsammans. Det kunde uppstå problem med IKT när tekniken inte fungerade vilket utmanade och ibland hotade lärarnas kontroll i klassrummet. Lärarna var tydliga med vilka sätt de använde sig av IKT men var inte lika tydliga med hur det påverkade deras undervisning. Undersökningen visade tydligt på att lärarna hade skilda sätt att uppfatta IKT och hur de använde sig av det.

This thesis is an attempt to study if the school cinema project in Kungsbacka is an establishedactivity. Qualitative interviews have been performed with the cinema owner, the projectleader and a politician of the municipality, about their views on the project. Teachers andpupils have also been interviewed. In the case of an established activity, the thesis also attemptsto answer what causes have contributed to such an establishment.The study shows that the school cinema project is an established activity in Kungsbacka andthat all parties involved are satisfied with it. The project has guaranteed the cinema's existence.According to the thesis, the reasons for the establishment are that govemment funds enabiedthe project to initiate. There is an open cultural climate in Kungsbacka and cultural activitiesfor children and young people are considered a priority. The project is lead by a project grcupconsisting of three dedicated film lovers, whose primary goal is to show good films to childrenand young people in a cinema environment.

Studien syftar till en ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med inkludering gällande elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med halvstrukurerade intervjuer. Studien analyseras med hjälp av von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet av studien visar att pedagogerna har olika syn på begreppet inkludering, men är eniga om att det viktigaste inom inkluderingsarbetet är att utgå från elevernas behov och förmåga. Studien presenterar även viktiga pedagogiska strategier och egenskaper gällande inkluderingsarbetet för elever med NPF. Inkluderingen leder till gemenskap, tillhörighet och lärdom både på individnivå och gruppnivå. Inkluderingen bidrar även till utmaningar både i det pedagogiska arbetet och för eleverna. En av våra slutsatser är att det finns ett behov av socialpedagogisk kompetens för att utveckla inkluderingsarbetet i skolan.

No description available.

I denna studie har hot och våld mot lärare undersökts kvantitativt. Empirin består av enkätsvar från 287 lärare som arbetar i förskoleklass samt grund-och gymnasieskolan. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av hot och våld som riktas mot lärare samt att diskutera lärares ställning som auktoriteter.De frågeställningar som ställdes i studien var: ”Hur ser prevalensen av hot ochvåld som riktas mot lärare ut?”, ”Vilka faktorer samverkar med utsatthet för hot och våld?” samt ”Hur upplever lärare att incidenter av hot och våld förebyggs och hanteras?”. Det teoretiska ramverket utgjordes av tidigare forskning som undersökt på vilka grunder elever legitimerar lärares auktoritet, prevalensen av hot och våld, konsekvenser av hot och våld samt bristande stöd vid utsatthet för hot och våld samt Max Webers teorier om social ordning, auktoritet och legitimitet och James Côtés teori om hur individualiseringen av samhället skapat en ny slags vuxenhet.Studiens resultat visar att en majoritet, 69,7 procent, av de undersökta lärarna varit utsatta förnågon form av hot eller våld och att den vanligaste förövaren var en elev. Resultatet visar också att faktorer som samverkar med utsatthet för hot eller våld är kön, ålder, upplevd relation till elever, huruvida lärarna fått utbildning för att förhindra och hantera hot och våld med flera. Slutligen visar resultatet attincidenter av hot och våld i en betydande andel av fallen inte hanteras som de regelbrott de är. Den höga prevalensen av hot och våld mot lärare i kombination med otydlighet gällande hur hot och våld mot lärare hanteras innebär att lärares ställning som legitima auktoriteter kan ifrågasättas.

<p><p>Eleverna i dagens skolor är uppvuxna i en digitaliserad värld. De rör sig i princip utan begränsningar i den digitala världen. Man skulle kunna säga att det är deras modersmål att uttrycka sig och befinna sig på nätet, Vi ser en klyfta i samhället med barn och ungdomars nätkunskaper på ena sidan och vuxnas förmåga till kritisk granskning på den andra. Detta påverkar i allra högsta grad hur vi handskas med digitala kränkningar i skolan. Även om barnen är experter på Internet är det de vuxna som måste hjälpa till med att ge en fungerande grund av normer, värden och kritiskt tänkande. Vi har gjort en intervjustudie med 37 barn i skolår fem. 20 av barnen går i en småstadsskola och 17 av barnen i en förortsskola. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer och vi har haft en kvalitativ ansats. Våra intentioner har varit att göra undersökningen från barnens perspektiv och om möjligt försöka möta och förstå deras livsvärld. I vår studie ser vi med stor tydlighet att kränkningar på nätet är verklighet för många elever idag och detta påverkar i mycket stor utsträckning deras skolvardag. I samtalen med eleverna har vi förstått att det inte är någon större skillnad på att bli kränkt på nätet och att bli kränkt i verkliga livet. Själva säger eleverna att det är lättare att skriva något elakt till en person som man inte ser och detta gör att kränkningar på nätet kan vara något grövre än kränkningar ansikte mot ansikte. Kränkningar sker i stort sett på samhällets alla nivåer och platser. Vi vill inte dra skiljelinjer mellan nätet och samhället i övrigt. Internet är en del av vårt moderna samhälle. Det speglar det som händer i det verkliga livet. Elever som blir kränkta på nätet blir även kränkta i skolan. Samma individer blir kränkta på nätet och i samhället utanför och för samma saker. Vi ser även att vuxna behöver ta sitt ansvar och genom att lära barnen kritisk granskning skydda dem mot kränkningar. Det är samtidigt skolans ansvar att utjämna oundvikliga socioekonomiska ojämlikheter och sträva mot en rättvis fördelning av kunskaper genom att bidra till Internetkunskap till alla elever.</p></p>