• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2790
  • 49
  • 16
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2864
  • 648
  • 633
  • 587
  • 569
  • 544
  • 418
  • 382
  • 349
  • 300
  • 282
  • 270
  • 268
  • 251
  • 211
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
291

Känslan av meningsfullhet - En studie om elevers uppfattning kring känslan av meningsfullhet i relation till ohälsa

Lengajic, Bojan, Brahimi, Ylberina January 2009 (has links)
<p>Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning bland elever i årskurs 3 i gymnasiet. Den syftar till att utifrån den enskilda individen undersöka förklaring till fenomenet ohälsa. På detta sätt användes begreppet meningsfullhet eftersom det anses ha en stor betydelse för hälsa/ohälsa idag. Individer utför ständigt olika val i vardagen och är därför viktigt i denna studie att framhäva hur meningsfulla dessa val är för individen. Studien grundar sig på elva intervjuer som analyserats och delats in i olika teman. Undersökningen kommer fram till att skolan är den institutionella del i deras livsvärld som tar det mesta av respondenternas tid. Skolan anses även som meningsfull till framtiden men en individ måste ha rum till saker och ting som är meningsfulla i deras nuvarande existens för att hålla igång motivationen. Därför måste ens existerande livsvärld ha variation vilket innebär att kunna variera sina dagliga sysselsättningar för att fyllas av motivation, där av kunna bidra till att uppnå olika möjligheter. I resultatet visade det sig att de flesta respondenter saknade variation i vardagen och eftersom skolan tar en stor del av deras tid hinner de inte med aktiviteter eller sociala band som anses vara meningsfulla för dem. Detta kan vara en förklaring till den ökade ohälsan bland ungdomar. I resultatet visade det även sig att klass spelade roll. Det framhävdes nämligen att de som hade sitt ursprung från ett högre ekonomiskt kapital, som bygger på Bourdieus (1997) problematisering kring kapitalarter, hade ett bredare handlingsutrymme och där av mer variation i livet än andra som inte ingick i detta fält.</p>
292

Kan mer fysisk aktivitet på gymnsiet ge minskad risk för våra folksjukdomar? En studie om gymnasieelevers vanor avseende fysisk aktivitet

Henrysson, Peter January 2010 (has links)
<p>Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar håller på att få förödande konsekvenser för folkhälsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten är för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsätter andå statusen av ämnet Idrott och hälsa att vara låg. </p><p>Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbättra hälsan hos eleverna. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i årskurs 2 på en gymnasieskola i Skåne.</p><p>Resultatet visar att 74% av eleverna ägnar sig åt motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra på sig och lika många var fysiskt aktiva som barn.</p><p>Slutsatser som kan dras av detta är att många elever tycker om att röra på sig men för att alla ska bli nådda är skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar. Som det är nu är det viktigaste för idrottsläraren att utnyttja den begränsade tid man får, men egentligen är det en nationell kraftansträngning som behövs och en lagstiftning om ämnets inriktning och timantal om det ska leda till en folkhälsoförbättring.</p>
293

Olika verkligheter : En studie om föräldrars uppfattning om genus

Alexandersson, Maria January 2010 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att förstå hur föräldrar till barn i den yngre skolåldern uppfattar genus. Föräldrar reproducerar normer och genusföreställningar till barnen, barnens möte med skolvärlden innebär ett möte med de normer och genusföreställningar som finns representerade i skolan genom lärarna. Följande frågor belyses i studien: Hur uppfattar föräldrarna sin genusmedvetenhet? Hur yttrar sig genusföreställningarna i skolan? Hur görs det genusskillnader enligt föräldrarna för barn i skolan? Hur uppfattas föräldrarnas genusmedvetenhet av pedagoger? Kvalitativa intervjuer har använts, föräldrarna som medverkat i studien har själva valt att delta och har barn i samma skola. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, genus, habitus och genushabitus. Resultaten visade att föräldrarna förklarar genus utifrån olika habitus. Genom att använda en feministiskpoststrukturalistisk syn på föräldrarnas förklaringar har studien kommit fram till att de normer som representeras i skolan även går att tolka som reproducerande av ojämlika genusstrukturer. Studien visar hur föräldrar reflekterar över skillnader utifrån genushabitus, men även utifrån könshabitus. Det har även framkommit att det finns normer som håller på att förändras och svårigheterna med att genomföra en förändring.</p>
294

Gymnasieskolan - en skola för alla?

Bitzekis, Victoria, Svensson, Lina January 2007 (has links)
<p>Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida gymnasieskolan är en skola för alla</p><p>utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus på deprimerade elever,</p><p>genom en studie av Hässleholms kommun. Metoden som har använts är intervjuer som</p><p>tolkats hermeneutiskt där frågorna varit fritt formulerade inom fasta frågeområden.</p><p>Materialet har bestått av intervjuer med totalt 18 personer varav tre från sjukvården och</p><p>15 från gymnasieskolorna samt aktuell forskning på området från både det pedagogiska</p><p>och det medicinska forskningsområdet. Undersökningen visar att Hässleholms kommuns</p><p>gymnasieskolor inte är en skola för alla när det gäller deprimerade elever. På skolorna</p><p>finns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att de</p><p>åtgärder som sätts in är av exkluderande form där eleven marginaliseras. Vidare</p><p>diskuteras lämpliga åtgärder för deprimerade elever i skolan.</p>
295

Det förenande eller det åtskiljande? -"kulturarvets" funktion i en mångkulturell skola

Johansson, Helen January 2007 (has links)
<p>Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd.</p><p> Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor.</p><p> Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska. Även om styrdokumentens diskurs tycks eftersträva "politisk korrekthet" gällande hur kulturarv framställs och relateras till mångfald synliggörs etnocentriska drag där "vår" kultur ses som hegemon.</p><p> Vilken roll kulturarv har och varför föremdlingen av kulturarv ses som viktigt i en mångkulturell skola tydliggörs inte i dokumenten, utan blir istället en fråga om tolkning. Att skolans roll och plats i det mångkulturella samhället behöver uppmärksammas mer blir därför tydligt.</p>
296

Ljud eller oljud? En enkätundersökning om lärares kunskaper kring ljudnivån i skolan.

Jakobsson, Pernilla, Fagerholm, Emma January 2007 (has links)
<p>Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring.</p><p>Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt.</p><p>Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt. En god ljudmiljö påverkar hälsan och inlärningen men den påverkar också arbetsförmåga och stress. Syftet med studien var dels att titta närmare på vilka uppfattningar som yrkesverksamma lärare har kring hur problemet med buller är i skolan samt hur stort problemet är. Vi ville också undersöka vilka kunskaper lärarna har i ämnet, då vi tror att dessa två påverkar varandra. Vi ansåg att undersökningsområdet var viktigt då det handlar om att belysa ett problemområde inom skolan som ofta hamnar i skymundan men som eventuellt skulle kunna leda till stora konsekvenser om det inte tas mer på allvar.</p><p>Litteraturstudien betonar vikten av en god ljudmiljö i skolan. Samtliga författare är eniga om att ljudmiljön måste bli bättre men har olika förslag på hur det skulle kunna gå till.</p><p>Resultatet visar att lärarna är väl medvetna om bullerproblemen som finns på skolan men de verkar inte ha redskapen och ekonomin att genomföra sina kunskaper i handling. Vi har försökt undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar didaktiskt med ljudmiljön i skolan.</p><p>Det vi har kunnat konstatera genom vår undersökning är att det behövs mer didaktiska kunskaper bland lärarna kring hur de aktivt kan arbeta med ljudnivåer. Vi anser också att lärare behöver konkreta tips och idéer för hur de kan arbeta med ljudmiljön i skolan. Inom det didaktiska området ljudmiljö, finns idag obefintligt med tidigare forskning.</p><p>Vår slutsats av undersökningen är att lärare idag behöver stöd, kunskap, resurser och utbildning för att kunna uppnå en god ljudmiljö på sitt arbete både för sig själva och för elevernas skull</p>
297

Vad betyder ordningen för studieresultaten i den mångkulturella skolan?

Forslund, Jonna, Eriksson, Sara January 2007 (has links)
<p>Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut på några mångkulturella skolor. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningssituationen påverkar elever med utländsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att få en utbildning som är likvärdig den utbildning som andra elever får i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lärare som arbetar i mångkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen på ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förändras för att nå önskad ordning. Undersökningen omfattar även elevers bemötande av kvinnliga lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig. Arbetet bygger dessutom på mediabevakning, litteraturstudier med den senaste forskningen samt invandring- och skolhistorik. Studien tar även upp hur det ser ut i mångkulturella skolor i Kanada för att åtminstone få ett litet internationellt perspektiv och för att se om det finns några paralleller till de mångkulturella skolorna vi undersökte.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att flera av respondenterna upplever att det är stökigare på mångkulturella skolor än i skolor med övervägande del svenska elever. De flesta av dem anser även att pojkar med annan kulturell bakgrund ”hävdar” sig mer i klassrummet än flickor och svenska elever. Det framkom även att flera lärare ansåg att de sociala skillnaderna dvs. vilken klasstillhörighet eleven har, vilka värderingar som finns i elevens hem samt föräldrarnas utbildningsnivå är avgörande för elevens studiemotivation och uppförande i klassrummet. Flera av respondenterna anser även att ett stort problem i mångkulturella skolor är svårigheter med kommunikationen mellan lärare och utländska föräldrar på grund av bristen på ett gemensamt språk. Just språket och svårigheter med inlärningen av språket kan också vara orsaken att elever börjar bryta mot skolans ordningsregler anser en av respondenterna. Han menar att om en elev inte lyckas bli duktig i någonting i skolan så kan eleven istället bli bäst på att vara sämst och får på så sätt en identitet. Undersökningen visar även att lärarna anser sig bli bemötta olika på grund av sin könstillhörighet från elever med invandrarbakgrund.</p><p>Slutsatsen vi drar av undersökningen är att majoriteten av respondenterna anser att det behövs förändringar för att förbättra ordningen och disciplinen i de mångkulturella skolorna, för att nå bättre och likvärdiga resultat jämfört med övriga svenska skolan.</p>
298

Några ADHD elevers gemensamma upplevelser av sin egen skoltid : en intervjustudie med 5 elever som har diagnosen ADHD

Öberg, Marie, Carlsson, Isabelle January 2009 (has links)
<p>Denna studie handlar om några ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet med</p><p>studien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp.</p><p>Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lärare på</p><p>gymnasieprogrammet de ingick i.</p><p>Metoden som användes under studiens gång var intervjuer där både strukturerade och</p><p>ostrukturerade frågor ingick. De fem eleverna av båda könen, intervjuades om sin skoltid.</p><p>Utifrån syfte och frågeställning har resultatet bearbetat och jämfört intervjuresultaten för att</p><p>komma fram till en resultatdel.</p><p>Resultatet i studien pekade på bland annat oförstående lärare som inte satt sig in i elevernas</p><p>situation under skoltiden. Eleverna ansåg även att de inte fått den hjälp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid.</p><p> </p>
299

Lärares uppfattning och arbetssätt kring begreppet hälsa : -en kvalitativ studie om synen på begreppet hälsa ur ett lärarperspektiv

Andersson, Camilla January 2008 (has links)
<p>Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, här är hälsa och lärande ömsesidigt beroende av varandra och en stor grupp av barn och ungdomar är tillgängliga. (Kostenius & Lindqvist, 2006)</p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka, beskriva och försöka förstå hur lärare tänker och arbetar kring begreppet hälsa. För att uppnå syftet så valdes intervju som metod. De medverkande lärarna ansågs som en lämplig grupp att intervjua, då de tidigare medverkat i en b-uppsats, som grundades på att undersöka hur mycket kring hälsobegreppet de tillägnar sig från sin lärarutbildning.</p><p>Resultatet i denna undersökning visar att de intervjuade lärarna definierar begreppet hälsa väldigt lika och pekar på den fysiska hälsan som det viktiga. De medverkande lärarna försöker i sitt arbete tänka på hälsoperspektivet i den mån de kan. För att bidra till att eleverna får en positiv syn på den egna hälsan så kom de bland annat fram under intervjuerna att skolgården skulle kunna användas mera i undervisningen. De arbetar mest med temadagar som metod under hälsoundervisningen, men de är överens om att ett genomgående arbetssätt kring begreppet skulle vara bättre för eleverna.</p>
300

Hur påverkas elever av projektarbete i skolan? : Om lärares föreställningar om projektarbete

Axelsson, Camilla, Andersson, Veronica January 2007 (has links)
<p>Titel: Hur påverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lärares föreställningar om projektarbete.</p><p>Författare: Veronica Andersson & Camilla Axelsson</p><p>Typ av arbete: Examensarbete (10p)</p><p>Handledare: Gunnar Cardell</p><p>Examinator: Maud Söderlund</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan Gävle</p><p>Datum: December -2007</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda på hur projektarbete påverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmässigt utan också om det har någon påverkan på elevernas personliga utveckling och för stämningen i klassen. Vi intervjuade två stycken lärare med lång lärarerfarenhet och som båda har arbetat en längre tid med olika projekt på samma skola. Skolan är en byskola i mellansverige där ett 20 tal lärare och pedagoger arbetar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv påverkan på elevernas personliga utveckling. Under projektarbetena har många elever som annars inte syns så mycket i skolan vågat ta större plats och visat vad de kan. De flesta elever har också under projektens gång visat att de vill lära sig och detta har ökat motivationen hos eleverna vilket i sin tur ökar kunskapsnivån.</p>

Page generated in 0.0298 seconds