Syftet med vår studie är att upptäcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgångsrikt arbete med elever på resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte är också att undersöka om dessa faktorer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv går att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan där bättre kunna möta alla elever och på så sätt närma sig målet en skola för alla. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod då vi anser att den mest främjar vårt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp där stor vikt läggs vid att ta hänsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i. Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som upplevs som framgångsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem områden; miljö, tid och närvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt våra resultat flera av faktorerna som går att implementera även i den ordinarie skolverksamheten.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och  stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod. Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas. När det avvikande ska definieras visar resultatet på att det handlar om att beskriva elevers oförmåga till att fungera socialt i skolmiljön. Ytterligare framkommer en diskurs kring föräldrar och dess påverkan. Två ytterligare diskurser handlar om att uppmärksamma elever i svårigheter och att återföra elever mot det normala. Flera faktorer medverkar till huruvida elever riskerar att stämplas som avvikare, såsom normer och föreställningar kring elevers föräldrar och personliga egenskaper.

The main purpose of this paper is to examine how students in school year nine in the Swedish school come in contact with history outside of the school context. The paper also focuses on, if and how the students consider the contact with history as something different than, or similar to the history education that takes place during school hours, the student´s interest in history will also be examined. To gather the student’s opinions on these subjects, I have done interviews with eight students divided into two groups, with one group consisting of four girls and one group with two boys and two girls. The interviews took place at the students school located in a smaller city in Värmlands län, Sweden. The research prior to this paper shows that students are relatively interested in history, but that they tend to see history as just a school matter.My results shows that the student´s contact with history outside the school context coincides with their hobbies, watching movies and reading books, but they also talk about history with their older relatives. The students say that most of the time their contact with history outside the school context coincides with the history education. My results also show that the students are relatively interested in history. / Denna uppsats undersöker främst hur elever i årskurs 9 kommer i kontakt med historia utanför skolämnet, samt hur och om de anser att kontakten de får med historia utanför skolan liknar eller skiljer sig från det som tas upp under lektionstid. Även hur elevernas historieintresse ser ut har undersökts, detta för att se vad eleverna är intresserade av, eller om det rent av finns ett ointresse för ämnet. Undersökningen har skett genom intervjuer med två grupper om fyra elever ur årskurs nio på en högstadieskola i en mindre ort i Värmlands län. Tidigare forskning visar att elever har ett relativt stort historieintresse, och att de är intresserade av vitt skilda saker, dock visar tidigare undersökningar att vissa elever ser historia som enbart ett skolämne. Mina resultat stämmer till viss del överens med en del av den tidigare forskning, eleverna i min undersökning visar ett relativt stort historieintresse, och anser att den kontakten de får med historia utanför skolan till stor utsträckning även sammanfaller med skolarbetet inom historia. Kontakten som eleverna får med historia sker främst genom elevernas fritidsintressen, det är genom film, böcker, men det är även genom samtal med sina äldre släktingar som eleverna möter historia utanför skolans lokaler.

No description available.

Stress – ett växande fenomen i ett samhälle som står i ständig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vårt nutida samhälle ökar även stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för såväl individen som för samhället. Dessa forskare menar att problematiken gällande stress ökar i samhället och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till ämnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, så ökar även kraven på individen, som stundtals kan ha svårt att hinna med.   Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus på våra viktigaste samhällsmedborgare: Skolans elever, vår framtid.   Kvantitativa metoder i form av elevenkäter (med viss kvalitativ karaktär) har använts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara på frågor relaterat till stress. Skolan har cirka 1300 elever och är därmed den överlägset största skolan i kommunen, med ett brett utbud för elever när det kommer till val av linjer och inriktningar. Enkäternas resultat, tidigare forskning samt övrig litteratur sammanställdes för att försöka skapa en övergripande bild om hur verkligheten ser ut och vilket stöd vi ger de elever som upplever en stressfylld tillvaro. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplever stress som ett problem och att det talas relativt lite om ämnet ute på skolorna. Den upplevda stressen kopplas främst till skolarbetet men resultatet visade även på att stress kopplat till skolan påverkar eleverna i viss mån även utanför skolan. Detta resultat analyseras med didaktiska implikationer i åtanke, då arbetet syftar till att konkretisera elevernas behov i relation till stresshantering.

Det här är en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras föräldrars yrken och elevernas syn på sina val av program om de upplever någon orättvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien är att ta reda på hur eleverna upplever sin situation i ett rättviseperspektiv. Den här studien bekräftar det nämnda sambandet, de flesta elever väljer program och vidare studier och arbeten i nivå med sina föräldrar. Detta är särskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. På Barn och fritid var det mera blandat. Det visar sig även att eleverna inte i någon större utsträckning upplever att det är någon orättvisa inblandad i den sociala snedrekryteringen. Även om eleverna inte uttrycker direkt att de upplevt någon orättvisa i samband med sina gymnasieval så kan man ändå läsa mellan raderna att en del skulle önska att de hade haft bättre möjligheter att välja väg. Flera elever, speciellt vid barn och fritidsprogrammet önskar att de hade fått mer stöd i matematiken i grundskolan. Det visar sig också som en biprodukt till det egentliga syftet att pojkar upplever att de missgynnas på flera program där de är i minoritet. Teoretiskt anknyter uppsatsen till Pierre Bourdieus teori om habitus och utbildningskapital.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet ser på dans och hur dans gestaltas under lektionerna. 1. Hur arbetar lärarna med dans under lektionerna? 2. Vilka hinder och möjligheter till att förstärka dansen inom ämnet idrott och hälsa uppfattar lärarna att det finns? Metod Till studien har jag använt en halvstrukturerad kvalitativ intervju som metod. Jag har intervjuat sex lärare, två kvinnliga och fyra manliga från olika skolor och kommuner. Samtliga intervjuer har spelats in och sedan analyserats och transkriberats efter återlyssningar. Informationen som framkommit genom intervjuerna har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultat Samtliga lärare har en positiv inställning till dans inom ämnet idrott och hälsa. Olika ramfaktorer utgör inte några direkta begränsningar för undervisningen av dans. Det är istället lärarna själva som skapar sina egna ramar där de möjliggör eller begränsar undervisningen. Lärarnas utbildning och kunskaper kring dans är en annan. Vidare visar resultatet att flertalet av de intervjuade lärarna arbetar med dans i samband med andra moment och undviker rena dansundervisningar. De största hindren respektive möjligheterna för att tydliggöra dansen inom ämnet idrott och hälsa ligger i utformningen av det centrala innehållet samt kunskaperna hos pedagogerna. Slutsats Sammanfattningsvis visar resultatet att mer utbildning inom området dans för lärarna kan vara en nödvändighet för att danslektioner i dess rena form, det vill säga rena danslektioner ska implementeras under lektionerna i ämnet idrott och hälsa.  De olika ramfaktorerna utgjorde inte några direkta hinder, dock visar studien att lärarnas utbildning, tidigare erfarenheter och egna intresse kan ligga till grund för hur dans inkluderas eller exkluderas under lektionerna. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

The purpose with this essay is to study how children in the fifth grade experience reading in three different reading cultures; library, home and in school. The children’s experiences from reading are compared to expectations from library and school. Data, to this study, is collected through qualitative interviews in two focus groups and analyzed by using an idea analysis. The INSU-model, Information Needs, Seeking and Use, and Aidan Chambers reading circle in combination with a triangle of the three reading cultures are used as a theoretical framework. The analysis shows that children are using reading for different purposes in different reading cultures. Children use reading in the school library and at home in a way it was attended to be used in the public library, to get experience. Reading in school is primarily used to learn, as an example to solve tasks and improve reading skills. The study also shows that children don’t use the public library, but if they have a school library available they will use it. One conclusion from this study is that the children don’t use the school library for educational purposes, as intended by the School inspection. Children uses reading in the school library to learn, but not for academic use, they read books that they are personal interested in outside school hours, such as books about horses and pottering. Also the children mostly read fictions from the school library and rarely non-fiction books. Another conclusion is that reading at home has become a social meeting place rather than the library or the school. At home the children tend to use more different social media, as an example Skype, and reading together with family members and friends as compared to the library or school. At home and in school reading are used to gain knowledge, in school to solve tasks and at home to get more information of personal interest. Regardless if the children are reading at home or in school they prefer to read fiction, although the purpose of reading varies. At home they read to enjoy the book while in school reading is primarily to improve the reading skill.

No description available.

No description available.