Denna litteraturstudies ansats är att beskriva hur det sociala klimatet i skolan står i relation till mobbning.Med mobbning menas återkommande beteende/händelser där en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljön, främst lärare och elever. Bakgrundsfaktorer såsom socioekonomisk status, etnicitet och kön påverkar det sociala klimatet, liksom faktorer både på individ-, klassrums- och skolnivå.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser för förändring av det sociala klimatet med målet att minska mobbning (kausalstudier). Däremot finns det en mängd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter på det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsnivån på respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar större roll för flickors beteende än för pojkars. Det kan få elever att med- eller motverka och rapportera mobbning, beroende på deras självförtroende, rådande diskurs m.fl. faktorer. Skolklimatet kan göra det svårt att korrekt mäta mängden mobbning. Forskningen är oense om hur stor roll skolklimatet spelar för drabbade elevers återhämtning. Bättre gemenskap, aktivare och medvetnare arbete med skolklimatet och mindre stress tycks vara framgångskoncept för att uppnå mobbningsfri skolmiljö.

Denna studie undersöker interkulturalitet, det vill säga mötet mellan människor med olika etnicitet eller kulturella bakgrunder. Syftet med undersökningen är att undersöka lärarnas uppfattningar och åsikter om interkulturalitet och dess pedagogiska konsekvenser i skolan där lärarnas förhållningssätt till interkulturalitet i undervisningen undersöks samt åsikter kring det praktiska förhållningssättet och vad de anser om interkulturalitet i ett skolsammanhang. Metoden för denna undersökning är kvalitativt inriktad och för datainsamlingen har jag använt mig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna anser det vara positivt med interkulturalitet inom ett skolsammanhang även om det förekom oklarheter kring vad det var. Dock finns det även brister i det interkulturella förhållningssättet då lärarna påpekar att kollegorna inte förhåller sig till interkulturalitet i undervisningen. Lärarna säger sig försöka framhäva och se såväl egenskaper som undervisningsmöjligheter för att befrämja ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen. Vad gäller åsikterna lärarna har om ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen är de väldigt positiva även om det finns både svårigheter och nackdelar, som till exempel svag orientering inom ämnesområdet, att överkomma. Slutsatsen är att låta begreppet interkulturalitet ta plats i läroplanerna och utbilda alla lärare och skolledare för att kunna uppnå en skolvärld där alla verksamma inom skolan förhåller sig till interkulturalitet.

The purpose of this essay is to describe and analyze the debate surrounding the construction of the 2011 years curriculum of the Swedish schools` religious studies. The debate is concerning whether or not Christianity should have a unique position in the curriculum against other religions. The method is to analyze the arguments by an argument analysis. The purpose is also to analyze the argumentation to see how secularization and pluralism have influenced the debate and the different standpoints. The essays material consists of debate articles from the four largest news sites on the internet. The most common argument for Christianity’s unique position is that Christianity has had an important role in the development of the Swedish society, culture and literature and is therefore important knowledge for understanding the Swedish society. The most common argument against Christianity´s unique position argues that Sweden today is a multicultural and pluralistic society and therefore the education should be the same to help the students to understand the society that they live in. The essay shows that the argumentation is largely normative and built by the debaters own views, beliefs and thought of the ideal religious education and cannot therefore be determined whether the argumentation is true or false. The essay also shows that the debate in many ways is characterized by secularized and pluralistic argumentation. The essay shows that the secular climate in Sweden has had an influence on the debaters. They all are of the opinion that the education should be built on a scientific and secular ground. They are also of the opinion that the education should be nonconfessional and that the education should be pluralistic and that it is important to study different religions and other life views.

Aktuell forskning visar att svenska skolresultat är nedåtgående, där bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte når de grundläggande målen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhålla en djupare förståelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar på frågor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som är betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten från de båda sammanställdes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet. I slutsatsen framkom att ett kvalitetsledningssystem ska vara ett stöd i det dagliga arbetet, ett system som leder mot kvalitet, där alla görs delaktiga. Som stöd i kvalitetsarbetet föreslogs befintliga modeller och teorier.

Låg- och mellanstadieskola för 600 elever i Hjorthagen.

No description available.

I detta forskningsproducerande examensarbete undersöks ungdomars attityder till poesi i svenskämnet. Hur ser attityderna ut och ger de speciella förutsättningar för poesiundervisning? Bakgrunden till undersökningen är författarens examensarbete i svenska där forskningens syn på poesi i svenskämnet behandlades. Där framkom att poesi för en undanträngd tillvaro i svenskämnet. Flera goda argument finns för att låta poesi spela en större roll. Poesi anses av forskningen vara språkutvecklande. Genren kombinerar därmed lust och språkglädje med en språkutvecklande nytta. Trots det har poesin svårt att utveckla sin roll i svenskämnet. Detta anses bero på att en negativ mytbild omger poesin, samtidigt som lärare saknar verktyg för sådan undervisning. Det största motståndet anses komma från ungdomar, som med negativ attityd stänger ute poesin ur klassrummet. Denna undersökning kan visa en delvis annorlunda bild. Poesi spelar en roll i ungdomars läsning och språkutveckling, men inte i skolan utan hemma på fritiden. Det finns på den undersökta skolan försiktigt positiva attityder till att ge poesi en roll i svenskämnet. Resultatet visar att ungdomars attityder inte behöver vara ett hinder utan en möjlighet till mer poesi i skolan. Det framstår tydligt att det är upp till läraren att möta ungdomarnas vilja till mer poesi i skolan. Svårigheten förefaller ligga i på vilket sätt detta

Enligt undersökningar som exempelvis TIMSS 2007, NU 03 och PISA 2009 sjunker elevers resultat i ämnet matematik.Då goda resultat har ett tydligt samband med positiva emotioner gentemot ämnet, är det viktigt att skapa intresse ochglädje för att elevernas resultat ska förbättras. Denna uppsats handlar om vilka faktorer i matematikundervisningensom skapar intresse hos eleverna gentemot matematikämnet. Uppsatsen behandlar innebörden av matematisk kunskap, vad litteratur säger om att skapa motivation i klassrummetoch vad tidigare forskning har funnit vad gäller att skapa intresse och lust hos eleverna. En egen studie har ocksågenomförts där år 2-elevers tankar om hur matematiken blir ett glädjeämne har framförts genom fokusgrupper. Detresultat som nåtts genom undersökningen stämmer väl överrens med tidigare forskning och de faktorer somframförts som viktiga kan delas in i fyra teman: förmågor hos eleven, undervisningens utformning, arbetsmiljön samtlärarens egenskaper. De förmågor som eleven ska utveckla för att matematiken ska anses som intressant och rolig ärförståelse och tilltro till den egna förmågan. Undervisningen ska vara utmanande, varierande, ha roliga exempel ochintressant innehåll, ibland vara valfri, innehålla färg och form samt tillåta att eleverna lär sig något nytt. Arbetsmiljönska präglas av arbetsro och goda vänner. Läraren ska vara duktig på matematik, förklara bra, vara förberedd, gå påutbildningar, ge ärligt beröm till eleverna, variera, nivåanpassa samt tillåta valfritt arbete. En slutsats som kan dras genom denna uppsats är att läraren har en nyckelroll vad gäller att skapa intresse och glädjeför ämnet. Det är denne som har kontroll över huruvida hänsyn tas till de faktorer som väcker glädje och intresse.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ”Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?” För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom. De intervjuade är mellan 16 och 19 år och går på två olika gymnasieprogram specialanpassade för Aspergers syndrom. Det som kommit fram under intervjuerna är att diagnosen är en dörröppnare, då den genererar hjälp och stöd som de tidigare inte fått tillgång till. En annan sak eleverna talat om är att lärande måste upplevas som meningsfullt. Det är viktigt med ett välfungerande socialt sammanhang på skolan för att dessa elever ska kunna lära sig. Det är dessutom viktigt att miljö och organisation är anpassad till vad dessa individer behöver. Lektionerna ska vara strukturerade och lugna. Det är extra viktigt att lektionerna är tysta då alla beskrivit ljudperceptionssvårigheter. Detta innebär att deras inlärning försvåras i miljöer där det är mycket ljud.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgång, samt deras upplevelser av skolans arbete när det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jämfördes med tidigare forskning på området, utifrån ett teoretiskt perspektiv samt utifrån lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, på att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten är ett relativt vanligt fenomen. Studien påvisar också att personal som är verksamma inom institutionen många gånger har ett passivt förhållningssätt vad det beträffar att motverka och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Slutsatsen visar huvudsakligen på att internationellt adopterade elever som utsätts för rasism inte ges det stöd som de är i behov av. Detta innebär att lärare och annan skolpersonal uppvisar en del brister när det angår att följa skollagens (1985:1100) kap. 14 a – Åtgärder mot kränkande behandling.