Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar. Däremot visade intervjuerna större skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på hur gamla eleverna var. Resultatet av studien skulle kunna förklaras med svenskars kärlek till naturen som tydligt syns i undersökningar, i vår historia samt i styrdokumenten i skolan.

Vårt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet är begränsat till elever i åldrarna sju till tio år. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå. Syftet med arbetet är att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger är förberedda inför en sorgesituation. Utifrån litteraturstudier har vi funnit utgångspunkten i vårt arbete. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in vår empiri. Dessa har genomförts med präst, begravningsentreprenör, rektor samt tre pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att de intervjuade pedagogerna har en otillräcklig kunskap gällande sorgearbete. Vår studie påvisar även att samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå varierar, från obefintligt till omfattande.

Syftet med denna studie är att studera individuella utvecklingsplaner i skolår 2 för att vinna kunskap om vad som ligger som utgångspunkt för lärares bedömningar av eleverna. För att kunna ta reda på detta samlades 91 ifyllda individuella utvecklingsplaner in för att sedan analyseras via en kvalitativ extanalys. För att förtydliga resultatet av studien har den kompletterats med kvantitativa inslag. I resultatet framstod det att kunskapsaspekter är det som framkommer mest. Svenska framstod som mest eftersträvansvärt inom kunskapsaspekterna. Vidare visade resultatet på att eleven hade det största ansvaret att ta till sig kunskapen. Hur ansvarsfördelningen såg ut mellan hemmet och skolan var i resultatet att skolan hade det största ansvaret för att stötta eleven under skolgången.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om dagens krisplaner i skolan innehåller de saker som teoretiker tycker är viktiga för människor när de har drabbats av en kris. För att uppfylla detta syfte samlades 47 krisplaner, vårt mål var 50 för att kunna göra en mer generell undersökning, från hela Sverige in och granskades med målet att undersöka huruvida de innehöll de aspekter som teoretikerna ansåg viktiga och om de baserat på detta kunde anses vara bra eller dåliga. Efter vår studie har vi sett en tendens på hur krisplanerna är utformade enligt de frågor vi ställde till dem. Denna tendens visar tyvärr på att krisplanerna i Sverige är undermåliga när det gäller såväl efterarbete som bemötande i kris.

Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid några utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig också på att beskriva olika strategier som skolpersonalen använder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall även belysas, för att öka förståelsen kring utanförskap som problematik. Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebär att respondenter väljs ut som ska ingå i undersökningen utifrån kända egenskaper. I detta fall bestod respondenterna av lärare och samordnare från två skilda högstadieskolor i Västmanland. Undersökningens resultat visade bland annat att strategierna som används bland dessa två högstadieskolor är betydligt många. Den gemensamma nämnaren för strategierna visar sig vara den öppna kommunikationen med eleven. Alla strategier som används bland högstadieskolor är i syfte att öppna upp kanaler för ett fungerande nätverk, baserade på kommunikation. Vad som även framkommer är den öppna kontakten och dialogen med den utsatte som visar sig vara det bästa redskapet.

No description available.

Detta arbete handlar om hur viktigt det är med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet påverkar eleverna och får dem att prestera bättre. Det handlar även om hur viktigt det är att reda ut problem som uppstår så att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i årskurs tre och fyra upplever stämningen och tryggheten i klassrummet. De får frågor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstå konflikter och om de känner sig uppmuntrade av sin eller sina lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är en stor del av eleverna som inte tycker stämningen är speciellt bra i klassrummet. De flesta skriver att det beror på att det är pratigt och stökigt. Samtidigt säger de flesta eleverna att de överlag trivs bra i sin klass och det är endast två av 83 som inte trivs särskilt bra. Ett tiotal elever säger att de sällar känner att de får uppmuntran och beröm och ungefär lika många oroar sig för att någon ska skratta åt dem om de skulle svara fel i klassrummet. Det jag vill synliggöra är att även om majoriteten av eleverna trivs i skolan, finns de elever som inte gör det. Det viktiga är att försöka arbeta med detta och skapa en god stämning där eleverna kan känna sig trygga och accepterade. Det finns många sätt att arbeta med samanhållningen i klassen. Något av det viktigaste tror jag är att hjälpa till att lösa konflikter som uppstår. Men självklart är det även bra att jobba samman klassen på olika sätt, exempelvis med hjälp av dramaövningar. Genom att skapa en god gemenskap och stämning i klassrummet, vinner vi mycket även när det gäller elevernas resultat. Vi hjälper även eleverna till att bli goda samhällsmedborgare genom att stärka deras självförtroende, sociala kompetens och förmågan att lösa konflikter.

Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lärares bemötande av elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien på lärarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta på elevens beteende, men i bakgrunden belyser vi ändå vad som definierar begreppet utagerande beteende. Vidare beskrivs framgångsrika strategier att bemöta dessa elever. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har gjort observationer och intervjuer av fem lärares bemötande. Studien undersöker dels de observerade strategierna hos lärarna, dels deras egna upplevda strategier. I resultatet kan man se variation i val av strategier. Struktur och tydliga regler var strategier som lärarna själva nämnde som framgångsrika, men även att ge beröm och skapa motivation. Forskning visar att relationen mellan lärare och elev har stor betydelse för beteendet, vilket även studien visade. Slutsatsen av studien visade att lärarna anser sig ha fungerande strategier, men att det såg olika ut för olika lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever implementeringen och villkoren att arbeta med den digital skrivtavlan. Det har även varit av intresse att se vilka förväntningar det finns på användningen av Smartboarden. Metoden som användes för att ta fram svaren var kvalitativa intervjuer som genomfördes på en skola och en förskola. Det är tidigare forskning som ligger till grund för denna studies frågeställningar. Enligt flera forskare har Smartboarden ett brett användningsområde. Dock kan detta stora användningsområde endast komma till bruk om man är införstådd i arbetssättet. Resultatet baserades på respondenternas svar tillsammans med tidigare forskning. Det visade sig att implementeringen skett genom ett top down taget beslut av skolledning och rektorer. Dock var de flesta pedagoger positiva till införandet av Smartboarden i skolan. I förskolan var det spridda tankar kring implementeringen eftersom att en del pedagoger ansåg att Smartboarden hörde hemma i skolan och andra visste inte ens vad det var för något.  En slutsats att dra efter denna studie är att pedagogerna som använder sig av Smartboard måste få utbildning kring användningen för att det ska ge ett bra resultat i undervisningen och satsningen av det nya läromedlet.

Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola – hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan. Detta gör ämnet till relevant för en sociologisk studie. För att studera hemsidan har jag använt mig av diskursanalytiska metoder då jag vill belysa vilka gränser som en viss syn på genus och jämställdhet ger samt analysera vilka möjligheter och begränsningar som jämställdhetsdiskursen och synen på genus kan ge. För att analysera föreställningar om genus och jämställdhet har jag använt mig av Yvonne Hirdman och Judith Butlers teorier om genus. Jag har även använt mig av teorier om diskurser, tidigare forskning på området och andra metodmaterial i analysen för att belysa hur de ser på skolans jämställdhetsarbete. Resultaten av studien visar på att den syn på jämställdhet som är rådande på hemsidan utgår ifrån att män och kvinnor i grunden är lika och arbetet inriktas på att ge alla barn och elever oavsett genus lika möjligheter. Det förekommer flera metoder som syftar till att utmana elevernas genusmönster och bryta isärhållningen mellan könen, men samtidigt så skriver man ofta om flickor och pojkar som olika vilket kan göra att man riskerar att reproducera föreställningen om genus som tudelat. Att man på hemsidan endast ser genus som just tudelat visar sig också genom att könsöverskridande identiteter aldrig nämns.