<p>Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar:</p><p>· Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands?</p><p>· Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands?</p><p>· Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen?</p><p>Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand.</p>

<p>Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är:</p><p>- Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan?</p><p>- Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem?</p><p>För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor.</p><p>Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen. Vidare fann vi att lärarna hade svårigheter och var osäkra i sitt bemötande av dessa barn men hade mycket tankar om hur de kan stödja dem. Att lyssna och finnas till hands, ha en stabil personalgrupp samt samarbeta med föräldrar är några av många exempel som framkommer. Tystnadsplikten ansågs vara ett hinder för att upptäcka och hjälpa dessa barn.</p>

<p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur några flerkulturella elever, i skolår sex, upplever att deras religiösa högtider uppmärksammas i sin mångkulturella skola. Vi vill även undersöka hur viktigt eleverna upplever att det är, att deras klasskamrater får lära sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa. Våra frågor är följande:</p><p>• Hur upplever eleverna att deras religiösa högtider uppmärksammas i skolan?</p><p>• Hur viktigt upplever eleverna att deras klasskamrater får lära sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa? Vilka argument anger de?</p><p>• Finns det någon skillnad mellan katolikernas och muslimernas åsikter angående att lära sig om andra elevers religiösa högtider?</p><p>För att få svar på frågorna genomförde vi intervjuer med fem elever från en mångkulturell skola. Ingen av eleverna har fått berätta om hur de firar sina högtider hemma. De har heller inte fått mycket annan kunskap om sina högtider än genom religionsboken. Två av de fem eleverna tycker att både de muslimska och de kristna högtiderna borde uppmärksammas mer i skolan. Muslimerna tyckte att det var viktigare än katolikerna att lära sig om andra religioners traditioner.</p>

<p>Jag har studerat hur man hjälper de elever som har DAMP/ADHD till en bättre chans att lyckas med skolan. Jag har både undersökt vad som står om detta i litteraturen och så har jag varit på två skolor och intervjuat två specialpedagoger och en lärare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev väldigt olika på de två skolorna. På den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig så bra som möjligt, medan de elever som hade svårigheter och som gick på den andra skolan knappt fick någon hjälp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har också studerat diagnosernas roll, om de är avgörande för om eleverna ska få hjälp eller inte. På skolan där specialpedagogerna gjorde allt för att eleverna skulle lyckas så behövdes ingen diagnos, på den andra skolan så verkade det inte som om eleverna fick mycket hjälp oavsett om de hade diagnos eller inte. Att det var så olika resultat på de olika skolorna kan bero på att specialpedagogen där eleverna inte fick så mycket hjälp var klassföreståndare för en klass, medan specialpedagogen på den andra skolan kunde ägna all sin energi åt de elever som hade svårigheter.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi.</p>

<p>Vi har undersökt hur fritidshemmets och fritidspedagogens yrkesroll kan se ut och dess betydelse för barnen. Arbetet tar sin utgångspunkt utifrån George H. Meads (1976) tankar kring symbolisk interaktionism dvs. människan formas av erfarenheter från sociala gemenskaper. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger.</p><p>Det vi har kommit fram till är att fritidspedagogens yrkesroll är mångfasetterad, vilket kan innebära en stor variation i arbetsuppgifter. Vilken roll fritidspedagogen har på sin arbetsplats är beroende av vad fritidspedagogen själv anser sig ha för uppgift samt behovet som förekommer på arbetsplatsen. Alla pedagoger är eniga om att lärande på fritidshemmet sker i ett socialt samspel tillsammans med andra och framförallt genom leken. De flesta barnen är inte medvetna om att de lär sig mycket på fritidshemmet då lärandet sker i ett naturligt sammanhang.</p>

<p>Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar. Däremot visade intervjuerna större skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på hur gamla eleverna var. Resultatet av studien skulle kunna förklaras med svenskars kärlek till naturen som tydligt syns i undersökningar, i vår historia samt i styrdokumenten i skolan.</p>

<p>Vårt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet är begränsat till elever i åldrarna sju till tio år. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå. Syftet med arbetet är att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger är förberedda inför en sorgesituation. Utifrån litteraturstudier har vi funnit utgångspunkten i vårt arbete. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in vår empiri. Dessa har genomförts med präst, begravningsentreprenör, rektor samt tre pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att de intervjuade pedagogerna har en otillräcklig kunskap gällande sorgearbete. Vår studie påvisar även att samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå varierar, från obefintligt till omfattande.</p>

No description available.

Studien undersöker två förskoleklasslärare och deras arbetssätt genom metoderna observationer samt intervjuer. Båda förskoleklasslärarana arbetar på samma skola men i olika förskoleklasser. Observationer samt intervjuer med de verksamma lärarna har ägt rumunder en längre period för att på så vis visa likheter samt skillnader i lärarnas arbetssätt och förhållningssätt gentemot eleverna. Det finns inget rätt eller fel i undervisningsmetoderna eller deras arbetssätt men skillnaderna som kan uppstå kan vara relevanta för elevernas utveckling och lärande. Studien tar hänsyn till två olika teoretiska utgångspunkter som är varandras motsatser inom barns utveckling och miljö. De teoretiska utgångspunkterna hjälper studien framåt mot syfte samt att frågeställningarna ska kunna besvaras. Dessa utgångspunkter ser skillnaderna i lärarnas arbetssätt och åt vilket håll lärarnas arbetssätt lutar mot. Vilket ger analysen dess grund där skillnader samt en del likheter visas. Studiens tidigare forskningpekar på att förskoleklassens uppdrag inte är helt klart samt att en arbetsplan inte existerar för förskoleklassen. Kan detta vara en orsak till de stora skillnader som denna studies resultat visar?