Problem: De informella processernas betydelse för internkommunikationen i en skolorganisation.   Syfte: Få en förståelse kring vilken betydelse informella processer har för internkommunikationen och hur de informella processerna flödar inom en skolorganisation. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 12 personer som framkommit ur ett strategiskt bekvämlighetsurval. Resultat: Huvuddrag från resultatet bygger på bristande internkommunikation, många subkulturer, dominerande informell kommunikation, en mängd kommunikationskanaler, otillräcklig socialisering samt icke nåbara rektorer med skiftande ledarskap. Slutsats: Undersökningen utgår från resonemanget att alla de informella processerna är lika viktiga i en organisation för att dess internkommunikation ska fungera. Vi konstaterar att detta inte stämmer helt och hållet, vår undersökning visar att det är kulturen som är den mest framträdande processen för internkommunikationen. Det fastslås av subkulturernas starka roll, bristande socialisering samt att ledarskapet inte är anpassat till den nuvarande situationen.

Syftet med studien är att lärare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgång trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-användning. Bakgrunden till min undersökning är utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehåller en utvärdering av den nuvarande lärarutbildningen från reformen 2001 samt förslag på förändringar som ska leda till en ny och hållbar lärarutbildning. Ett av förslagen är att IT ska genomsyra den nya lärarutbildningen för att man på så sätt ska förbättra kvalitén i undervisningen och för att lärarna ska kunna handleda eleverna så att de förstår riskerna och farorna på Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har därför initierat ett projekt på min egen skola och använder aktionsforskning som metod utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och verksamhetsteori. Jag har genomfört studien tillsammans med lärare och elever i årskurs fem och sju. Vi har introducerat Internet och bloggar som ett redskap i lärarnas och elevernas skolarbete. Resultatet visade att lärare och elever ser och använder den virtuella mötesplatsen på olika sätt. Mycket samarbete och vägledning behövs för att lärare och elever ska kunna behärska den virtuella mötesplatsen i utbildningssammanhang. Att överbrygga gapet mellan generationernas IKT använding på skolan är ett praktiskt genomförbart projekt där parterna bör prioritera samarbete och ett nytt sätt att tänka. Aktionsforskning är en passande metod som bör prägla verksamheten. Skolans ledning kan utveckla tydliga och välgenomtänkta strategier för skolutveckling – med hjälp av aktionsforskning.

Studien behandlar fenomenet läxor där syftet var att belysa och få en förståelse för läxans funktion utifrån kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare. Studien har sökt svar på tre frågeställningar vilket är: på vilket sätt påverkar läxor elevers lärande, vad fyller läxor för funktion i undervisningen och varför ger lärare läxor och hur motiveras läxorna. Det finns många olika attityder till fenomenet läxor. Vissa av lärarna ger läxor av ren vana, vissa för att det förväntas och vissa har valt att inte ge läxor. Det kommer fram att läxor kan påverka elevers lärande positivt. Det ger elever ansvar och ger ett tillfälle till flera inlärningsmöjligheter. Läxornas funktion är att repetera och befästa kunskap vilket kan hända, dock är ofta målet med läxan otydlig båda för elever och lärare. Vissa lärare följer inte upp läxan och följs den inte upp är den heller inte nödvändigt att ha med. Läxan är också med på att upprätthålla skillnader mellan elever då vissa har resurser hemma och andra inte.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utvärdera effekter av interventionen skolmatslyftet, gällande elevernas hälsovanor, jämfört med en kontrollgrupp med ett "vanligt" skolmatsalskök. För att få en bild över elevernas upplevda psykiska, fysiska och sociala välbefinnande ställdes även frågor rörande det allmänna hälsotillståndet. - Hur ser barnens allmänna välbefinnande ut? - Hur ser barnens aktivitetsvanor ut? - Hur ser barnens kostvanor ut? - Hur ser den upplevda miljön i skolmatsalen ut? - Vilka samband finns mellan olika hälsovanor? Metod Detta är en kvantitativ studie där en enkätundersökning gjorts på fyra 5:e klasser hos två skolor i Haninge Kommun. Ena skolan, interventionsgruppen, är en skola som deltagit i skolmatslyftet som är ett projekt som syftar till att främja elevernas kost- och hälsovanor genom att arbeta kring dessa genom olika insatser i skolan som arena. Den andra, kontrollgruppen, är en liknande kommunal skola men som ej deltagit i skolmatslyftet. Enkäten utformades efter redan befintliga enkäter som gjorts i tidigare forskningsstudier. Enkäten i sin helhet berörde frågor om elevernas allmänna hälsostatus, miljön i skolmatsalen, fysisk aktivitetsvanor och kostvanor. De statistiska metoder som använts har varit Chi2-test Mann-Whitney U test och enkel beskrivande statistik för procentuella fördelningar. Resultat Eleverna på skolmatslyftets skola drack signifikant mindre läsk, åt oftare mörkt bröd och de konsumerade mindre chips, popcorn etc. Signifikanta resultat uppmättes också på elevernas upplevda miljö i skolmatsalen. Eleverna på skolmatslyftets skola upplevde större trygghet genom att de vuxna oftare åt tillsammans med barnen samt att barnen själva upplevde en större trygghet i skolmatsalens miljö. Matkön upplevdes gå snabbare och bordsgrannarna uppförde sig bättre under måltiden. Hos kontrollgruppen uppmättes en signifikant skillnad där eleverna upplevde i större utsträckning att man åt med någon man kände jämfört med eleverna på skolmatslyftets skola. Resultaten påvisade också skillnader i grad av fysisk aktivitet, där eleverna i skolmatslyftet i större utsträckning skattade sig komma upp i 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Med tanke på skolmatslyftets syfte att öka konsumtion av frukt- och grönsaker var även den skillnaden påtaglig även om det inte blev signifikant. Slutsats Studien har genererat intressanta resultat som kommer vara till nytta för framtida projekt både genom skolmatslyftets fortsatta utveckling samt andra liknande projekt. Trots kort tid och en relativt liten grupp har skolmatslyftet visats ge resultat på alla områden som fysisk aktivitet, kostvanor och upplevd miljö i skolmatsalen. Att studien påvisat positiva resultat gör att vi kan se att skolmatslyftet gett effekt och vi kan förbättra elevernas hälsovanor och kunskaper genom att arbeta på det här sättet. Vi kan därför förespråka interventionen på fler skolor och sprida budskapet för att få fler att jobba med detta på alla plan. Det är ett viktigt ämne att lyfta i dagens samhälle med eskalerande barnfetma, enorma sockerkonsumtioner och en mer stillasittande livsstil i olika kombinationer. / Skolmatslyftet

Alla barn ska enligt svensk skollag ges likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Det är förskolan och skolan som ska utvecklas och utformas för att kunna möta olikheterna hos alla barn, inte barnen som ska förändras för att passa in i skolväsendets verksamheter. Tidigare forskning och rapporter indikerar att det finns barn i förskolan och skolan vars behov av stöd inte uppmärksammas i tillräckligt stor utsträckning. Det är de barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna, som inte tydligt syns, hörs eller märks i de pedagogiska verksamheterna. Ett barn kan betraktas som tystlåtet och tillbakadraget av många olika anledningar. Tidigare forskning pekar dock på att många utav dessa barn beskrivs som blyga, även om det inte alls eller bara till viss del handlar om blyghet. Alla barn är olika och har varierande förutsättningar och behov, således även barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna. Forskning inom området menar att ett oupptäckt och/eller oförstått stödbehov kan leda till att barnet utvecklar psykisk ohälsa. Det kan således även påverka barnets möjligheter till lärande, utveckling och socialisation. Denna studies syfte är att belysa specialpedagogers syn på barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna i förskolan och skolan, samt deras behov av stöd.   Denna studies resultat grundar sig på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger verksamma i förskolan och skolan i olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar hur skillnader i specialpedagogernas uppdrag kan komma att skapa såväl möjligheter som hinder i det specialpedagogiska arbetet i realtion till barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna. Betydelsen av att i det förebyggande arbetet ges möjlighet att delta och observera i verksamheterna lyfts fram. Specialpedagogerna anser att detta ger möjligheter för dem att se, uppmärksamma och fråga efter barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna. Ett åtgärdsfokuserat specialpedagogiskt uppdrag innebär istället svårigheter i detta arbete, då det är ovanligt att barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna lyfts fram utav pedagogerna i skolväsendets verksamheter. Specialpedagogerna poängterar att alla barn är olika, således också barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna. Det är barnets bästa och barnets välmående som är det mest betydelsefulla i arbetet med barnen. Men vad detta innebär påverkas av rådande perspektiv, synsätt och normer. En av slutsatserna i denna studie är att barn som betraktas som tystlåtna och tillbakadragna behöver uppmärksammas mer i skolväsendets verksamheter för att alla barn ska ges möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och behov.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn och unga har ökat sedan 1990-talet. Orsakerna ska inte enbart ses utifrån barnets, den unges och dennes familjs perspektiv, utan sättas in i ett större sammanhang där skolan är en viktig del. Att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn och unga är viktigt för deras skolgång och framtida liv. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie har varit psykolog Urie Bronfenbrenners ekologiska modell. Syftet: Att undersöka risk- och skyddsfaktorer i skolmiljön som påverkar barn och ungas psykiska hälsa och välbefinnande. Metod: Litteraturstudie baserad på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar och en litteraturstudie. Resultat: Under temat skyddsfaktorer i skolmiljön, mynnade analysen ut i kategorierna känsla av tillhörighet i skolan, vuxen- och kamratstöd samt åtgärdsprogram. Under temat riskfaktorer i skolmiljön var skolfrånvaro, mobbning och ensamhet samt skolrelaterad stress de mest framträdande kategorierna. Det är viktigt att stärka faktorer i skolmiljön som har en positiv inverkan på elevens psykiska hälsa, i synnerhet är det viktigt att det finns vuxenstöd för den som behöver och att alla barn ska få känna sig som en viktig del i de sammanhang de befinner sig i. Konklusion: Resultatet i denna studie visar på hur angeläget det är att skolsköterskan i nära samarbete med övrig skolpersonal är uppmärksam på mobbning, utanförskap, ökad skolfrånvaro och fysiska symtom som kan vara tecken på att eleven mår psykiskt dåligt eller är under press, för att kunna sätta in tidiga och förebyggande åtgärder.

Sammanfattning Ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor – En studie om hur fem kommuner ger ersättning för lokalkostnader utifrån likabehandlingsprincipen och transparens. Datum:  28 maj 2015 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Emma Bräck Linda Lundin Titel: Ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor - En studie om hur fem kommuner ger ersättning för lokalkostnader utifrån likabehandlingsprincipen och transparens. Handledare: Mona Andersson Nyckelord: Fristående skola, grundskola, likabehandlingsprincipen, lokalkostnader, transparens. Frågeställningar: För att kunna undersöka ersättningen för lokalkostnader ur ett kommunalt perspektiv har vi valt följande frågeställningar: - Vad ingår i kommunernas lokalkostnader?  - Använder kommunerna genomsnittlig lokalkostnad eller faktisk lokalkostnad vid fördelning av ersättningen för lokalkostnader? - Har det skett några förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades? - Hur uppfyller kommunerna transparensen för ersättningen av lokalkostnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att få insikter i hur kommunerna uppfyller lagens intentioner om likabehandlingsprincipen och transparens vid ersättningen för lokalkostnader. Metod: Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod, för att få förståelse för informationen som inhämtades. Vid insamling av primärdata var intervjuer den datainsamlingsmetod som användes med ett frågeformulär. Därefter analyserades den empiri som blev insamlad från intervjuerna. Slutsats:  Slutsatsen redovisar att det inte går att jämföra hur kommunernas hyror bestäms. Men det går delvis att dra slutsatser om vad som ingår i lokalkostnaderna för kommunerna. Kommunerna använder sig av genomsnittlig lokalkostnad per elev när de ger ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor. Det har skett förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades år 2010. Fyra av fem kommuner kan visa underlag för hur ersättningen för lokalkostnader har beräknats.

Språkanvändning genomsyrar skolans verksamhet. Det finns forskning på läraresoch gymnasieelevers syn på språkanvändning i skolan men de yngre elevernasperspektiv saknas. Här vill vi bidra till forskning genom syftet: att undersöka eleversperspektiv på språkanvändning samt betydelsen av språk i en skolkontext. Dettaleder oss till studiens forskningsfråga: Hur samtalar elever i grundskolans tidigareår om språkanvändning i skolan?För att ta reda på detta har vi utfört sex fokusgruppssamtal med totalt 24 elever, påtvå skolor. Analysarbetet är inspirerat av en kvalitativ innehållsanalys som även ärpräglat av det sociokulturella perspektivet, där dialog och samspel har betydelse.Resultatet visar att eleverna anser att språk är det man talar och att det finnsvariationer i människors språkliga uttal. Variationerna beror, enligt eleverna, pådialekter och olika lands språk. Eleverna anser att språkanvändning är viktigt för attkunna delta i olika sociala sammanhang. De svårigheter eleverna lyfter angåendespråkanvändning är möten med andra då ett gemensamt språk saknas. Resultatetvisar däremot att eleverna vänder dessa svårigheter till möjligheter då de anser attderas utbildning och utveckling gagnas av olikheter samt genom att få lära avvarandra. Lärare kan genom att ta del av denna studie, få insikt i elevers positiva synpå språk och språkanvändning samt människors olikheter. Vår förhoppning är attlärare kan ta del av denna studie och planera sin undervisning så att fler språkintegreras. För framtida forskning hade vi gärna sett undersökningar omundervisning där elever stöttar varandra i språkutveckling genom språkanvändning.

Den svenska gymnasieskolan har sedan 1997 upplevt en betygsinflation, då de genomsnittliga betygen har ökat trots att internationella studier visar på att kunskapsnivån har sjunkit. Tidigare forskning menar att denna betygsinflation inte är jämt fördelad utan skiljer sig mellan olika skoltyper, så som huvudman, skolstorlek och inriktning. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns någon skillnad i betygsinflation mellan kommunala och fristående skolor, små, mellan och stora skolor samt mellan skolor med yrkes-förberedande och högskoleförberedande inriktning. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning bland lärare i Stockholms stad där betygsinflationen uppskattades genom lärarnas svar på frågor om tre betygshöjande mekanismer. Dessa mekanismer var; belöningssystem kopplat till elevers resultat, påtryckningar från föräldrar samt skolornas marknadsföring. De slutsatser som drogs var att skolor som var kommunala, mellan eller stora samt högskoleförberedande har högre betygsinflation. Att mellan till stora skolor och högskoleförberedande skolor skulle ha högre inflation stämde in med tidigare forskning. Att kommunala skolor skulle ha högre betygsinflation än fristående gick dock emot tidigare studier.