Magistro baigiamajame darbe daugiausia akcentuojama Lietuvos konvergencijos programa ir įsipareigojimai siekiant tapti Ekonominės ir pinigų sąjungos nare. Atkūrus nepriklausomybę Lietuvoje įvyko daug fiskalinės politikos formavimo bei jos vykdymo, valstybės finansų sistemos grandžių, biudžetinius santykius reglamentuojančios teisinės bazės permainų. Nuo 2004 m. Lietuvai tapus Europos Sąjungos nare yra laikomasi nuostatos, jog visos valstybės narės privalo derinti ekonominę ir valiutų kurso politiką. Todėl pagrindinis Lietuvos fiskalinės politikos uždavinys – tiksliai nustatyti biudžetinius prioritetus ir skatinti ekonomikos augimą. Tai suteiks galimybes išleisti tik tiek lėšų, kiek gaunama, ir stengti sutaupyti, o ne skolintis. / In work basically there was an accent on the Lithuanian program of convergence and the obligation in aspiration to become a member of the economic and monetary union. After declaration about independence of Lithuania following reforms have been accepted: about formation of fiscal policy, about distribution of public finances, about legal base regulating the state budget.Since 2004, after the introduction of Lithuania into the European Union, Lithuania as well as other members of the union is obliged should to coordinate economy and a rate of exchange among themselves. Therefore the main task of fiscal policy of Lithuania - to define priorities of the budget and aspires to the general growth of economy. It will allow, to counterbalance charges and incomes of the state and to avoid credits.

Studiens syfte var att undersöka populärkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lärarna när de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lärarnas egna kunskaper om populärkulturen bidrog till deras förhållningssätt av populärkulturen. Även elevernas uppfattning om populärkulturen i deras undervisning har undersökts. Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra elever. De fyra lärarna som deltog var alla lärare i grundskolans tidigare år och har varit verksamma mellan 1,5 – 10 år. Resultatet i studien visade att alla fyra lärare inte i första hand prioriterade populärkulturen när de planerade sin undervisning. Däremot ansåg samtliga lärare att populärkulturen är något mycket positivt och värdefullt för eleverna. Resultaten visade även att lärarna själva i hög grad utövar populärkulturella aktiviteter i privatlivet men begränsar den i stor mån när dem befinner sig på sin arbetsplats Vidare visade resultaten att eleverna ansåg att de populärkulturella influenserna är tillåtande men önskar sig mer av dessa. Till skillnad från den tidigare forskningen som har gjorts inom området visade resultaten i denna studie att lärare idag är mer positiva till populärkulturen än tidigare. Däremot har det kritiska förhållningssättet mot populärkulturen i undervisningen inte helt och hållet upphört.

En skola för alla är ett begrepp som är väl känt inom skolans värld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten påvisar vikten av att skolan ska vara en plats där alla barn vistas på lika villkor och får en likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar och behov. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar för att uppnå visionen om En skola för alla. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av läroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjälp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frågeställningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats. Studien visar att skolorna är medvetna om det övergripande målet att uppnå En skola för alla. Det finns skilda uppfattningar kring begreppet inkludering och dess innebörd. En skola för alla har likartad betydelse för samtliga pedagoger. Däremot arbetar skolorna på skilda sätt för att inkludera alla elever i verksamheten och uppnå En skola för alla. Undersökningen tyder på att pedagogerna har olika visioner om hur arbetet ska läggas upp för att tillgodose alla elevers behov.

Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det? För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola. Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov. Respondenternas svar har sedan ställts i förhållande till David Skidmores två perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen. Resultaten visar att båda skolorna har drag av båda Skidmores perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen i sitt arbete runt eleverna. Den kommunala skolan lutar lite mer åt Skidmores inkluderingsdiskurs än vad friskolan gör och den största skillnaden i arbetssätt emellan de två skolorna kan ses i det pedagogiska utvecklingsarbetet av lärarnas kompetens. Under intervjuerna framkom det att trots den gedigna forskning som finns runt de negativa konsekvenserna av kompensatoriska åtgärder i skolan både för individen och samhället så använder sig båda skolorna av dessa.

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats. Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur. Planerna stämde mestadels överens med litteraturen inom ämnet, förutom en plan som hade stora strukturella skillnader. Trots att pedagoger som blev intervjuade har varit med om krishantering finns det hos dem fortfarande en känsla av att det är ett svårt ämne att tala om med eleverna. Samtliga pedagoger uttrycker att det är viktigt och att sorgearbetet ska ha en naturlig plats i skolan. De lägger även vikt vid rutiner när det gäller sorgearbete då detta kan skapa struktur i elevernas liv efter en kris.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan påverkar elevernas psykiska hälsa utifrån ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgår från tidigare utförd empiri som har återfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att använda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hälsa. Studiens resultat påvisar klara samband mellan social status och psykisk hälsa. Resultatet visar även att elever som tillskrivs en låg status i skolan i många fall utvecklar psykisk ohälsa under skoltiden eller senare i livet. Men även att elever som har en hög status i skolan istället utvecklar god självkänsla som fortsätter att utvecklas på ett positivt sätt under och efter skoltiden.

Vi lever i ett samhälle som har förändrats snabbt under kort tid. Idag efterfrågas individer som är flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat är den som ska forma elever till det samhället efterfrågar. Samtidigt ingår eleven i en grupp vars sammansättning kan se olika ut. Syftet med studien är därför att undersöka olika skolklassers gruppklimat och dess påverkan på elevernas studieresultat. Studien baserar sig på gruppklimatmätningar i nio olika högstadieklasser. Studien visar att beroende på vilket gruppklimat skolklasserna har så påverkar det elevernas studieresultat. Den visar också på att i vissa skolor det kan finnas behov av en extern expert på grupputveckling för att skapa en fungerande studiemiljö.

Syftet med denna uppsats är att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebär, hur begreppet används i den senaste svenska läroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran då begreppet förekommer i grundskolans läroplan utan vägledning för tolkningen av begreppet. Begreppsanalysen gjordes i två delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanställa fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet används för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det är en innehållsmässig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, där fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att påverka beteende. Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran används i läroplanen. Resultatet visar att det i läroplanen talas om två olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika värden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet är det elevens föräldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a. överföring av kunskaper och värden. Många av de ord som används tillsammans med fostran i Lgr-11 kan betecknas med samlingstermen plastic words, då dessa ord är så innehållsmässigt breda att de inte har någon specifik betydelse och att de därav är öppna för tolkning. Uppsatsen ska ses som ett bidrag till den större diskussionen om vad som påverkar likvärdigheten i den svenska skolan och om tjänsten skattesubventionerad läxläsning har något stöd i grundskolans läroplan.

Dagens ungdomar lever i en värld där digitala medier ständigt är närvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn på digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fått göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett är eleverna positivt inställda till digitala medier. Digitala medier hjälper dem att kommunicera med vänner, familj, släkt och lärare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhållning och tillhandahåller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten. Ungdomarna beskriver också nackdelar, exempelvis har de svårt att kontrollera sin tid vid sociala medier och det inkräktar på deras lektioner och läxläsning hemma. Ungdomarna ger också uttryck för att de behöver bredda sin digitala kompetens eftersom de själva inte är medvetna om hur de kan använda datorn på ett effektivt sätt vid skrivning av exempelvis skolarbeten i hem och skola.  Studiens resultat är att ungdomar vill ha hjälp vuxna som kan stötta, begränsa och hjälpa dem till en sund relation i förhållande till digitala medier.

Detta är en kvantitativ studie som mäter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet består av 101 gymnasieelever från fem klasser i årskurs ett från en skola Uppsala. All data har samlats in via enkäter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns några skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med ålder vid alkoholdebuten. Ju tidigare alkoholdebuten sker desto mer frekvent alkoholanvändning. Vidare visar resultaten att eleverna är ganska negativt inställda till alkohol, men i överlag inte så positiva till skolans drogförebyggande arbete. Diskussionen når slutsatsen att det förebyggande arbetet som strategi är nödvändig för att minska alkoholanvändningen bland ungdomar. För att uppnå större framgång bör metoden dock nyanseras och bättre utgå från vetenskapliga utvärderingar.