No description available.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilket stöd skolan ger särbegåvade elever i deras kunskapsutveckling med ämnet svenska som utgångspunkt. Studiens frågeställningar är: Hur upptäcktes barnets särbegåvning enligt vårdnadshavarna? Hur har vårdnadshavarna upplevt skolans kunskap och bemötande gällande särbegåvning? Vilket stöd har vårdnadshavarnas barn fått av skolan? Studien är baserad på intervjuer med vårdnadshavare till särbegåvade barn. Totalt har fem vårdnadshavare intervjuats. Resultatet gällande studiens första frågeställning visar att barnens särbegåvning har upptäckts på olika sätt. Exempelvis genom specifika särdrag eller tidig utveckling i läsning och/eller verbal förmåga. Gällande studiens andra frågeställning visar studiens resultat att skolans kunskap om särbegåvning varierar, vilket lett till att samarbetet mellan skola och vårdnadshavare inte fungerat väl i samtliga fall. I studien framgår även hur vårdnadshavarna önskar att samarbetet skulle fungera med skolan. Resultatet av den sista frågeställningen visar att vårdnadshavarnas särbegåvade barn har fått stöd av skolan genom metoderna acceleration och berikning samt stöd vad gäller specifik träning av handstilen. Det framgår även att vårdnadshavarna har önskemål vad gäller mentorskap samt val av litteratur på lämplig nivå.

Mobbning är ett samhällsproblem som drabbar många barn i skolan. Det är vanligt förekommande i alla åldrar, och rapporter redovisar hur 60 000 barn i Sverige dagligen går till en skola som de inte känner sig trygg i. Ett av skolans uppdrag är att motverka mobbning och i skolans värdegrund står det att kränkande behandlingar bland annat ska bemötas med kunskap och samtal. Uppsatsens syfte är att undersöka hur mobbning gestaltas i tre utvalda bilderböcker genom dess text och bilder, för att sedan diskutera hur bilderböckerna kan användas som utgångspunkt i undervisningen för att, i enlighet med skolans uppdrag, motverka mobbning i skolan. I uppsatsens analysdel undersöks hur de utvalda bilderböckerna gestaltar temat mobbning utifrån sex skilda perspektiv, sedan jämförs bilderböckerna med varandra och tillsist diskuteras om lärare kan använda dessa som utgångspunkt för samtal i klassrummet. Analysen visar att alla tre bilderböckerna berör samma huvudtema, men trots detta skiljer sig från varandra. I uppsatsen diskuteras således att bilderböckerna kan bidra med olika innehåll som skapar grund för olika perspektiv på mobbning i samtal. Resultatet pekar även på att bilderboken med fördel kan användas för att samtala om tunga ämnen som mobbning i klassrummet.

I många skolor i Sverige har lärare förutom sitt undervisningsuppdrag också ett uppdrag som mentor. Trots detta regleras inte mentorsuppdraget i skollagen. Hur lärare själva upplever mentorskapet är relativt outforskat. Den här studiens syfte var att öka kunskapen om gymnasielärares upplevelser av mentorsuppdraget. Frågorna var dels hur lärare uppfattar sitt uppdrag som mentor och dels vilka möjligheter och utmaningar de upplever med mentorsrollen.  I semistrukturerade intervjuer berättade fyra gymnasielärare om sina erfarenheter av mentorskapet. En tematisk analys identifierade tre gemensamma teman: ”Dokumenterande och stödjande”, ”Relationsskapande” samt ”Tidskrävande”. En komplex upplevelse av mentorskapet framkom, med flera möjligheter men också rejäla utmaningar. Mentorsuppdraget beskrevs ofta kräva mer utrymme och resurser än vad som finns tillgängligt.

I möten mellan folk från olika delar av världen kan det vara lätt att låta fördomar komma i vägen och tro att mötet mellan dessa folk kommer att bli svårt på grund av språkliga hinder och kulturella olikheter. När nyanlända barn fick chansen att möta ett midsommarfirande för första gången kunde de känna igen sig i den svenska kulturen, och intressant är hur mycket barn, ungdomar, skola och lärare vet om folkmusik. Uppsatsen syftar till att undersöka hur några musiklärare i grundskolan, årskurs 7-9, använder folkmusik i egen musikundervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer gjorda med fyra musiklärare från olika delar av en större stad i Sverige, som sedan analyserats. Resultat visar att det finns en osäkerhet kring begreppet folkmusik i Sverige. Det visar sig i att lärarna har svårt att definiera begreppet folkmusik, vilket också gör att folkmusiken inte medvetet används i undervisningen. Lektionerna där folkmusik används påverkas av hur mycket eleverna bär med sig hemifrån och det blir tydligt att det finns en skillnad mellan elever med utländsk härkomst och svensk härkomst då eleverna med utländsk härkomst har en mer säker och levande relation till sin folkmusik.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva enligt didaktisk forskning, hur högläsning kan användas i undervisningen och vilka arbetssätt som finns med högläsning och boksamtal för att främja elevers lärande. Litteraturstudien riktas in mot årskurserna F-3.   Egna inklusionskriterier framställdes i denna litteraturstudie och urval har gjorts för att finna vetenskapliga texter som är av relevans. Dessa texter har sedan jämförts och analyserats. Analysen består av både nationella och internationella texter som är skrivna på engelska och denna litteraturstudie har sin grund i ett sociokulturellt perspektiv.   Litteraturstudiens resultat belyser tre arbetssätt med högläsning: boksamtal, läsecirkel och läsloggar. Alla arbetssätt går ut på att elever ska diskutera texten med varandra men att det kan göras på olika sätt. Slutsatsen är att arbetssätt som utgår från högläsning bidrar till ökad språkförståelse hos elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur mentorer i skolan får kännedom om att elever har en eller flera föräldrar som missbrukar, hur arbetet med dessa elever ser ut samt hur samverkan med andra instanser fungerar. Datainsamling skedde i form av semistruktuerade intervjuer med fem stycken mentorer på olika skolor. Resultatet visar att mentorer får kännedom om att en elev har en eller flera missbrukande föräldrar på olika sätt, som att den berörda föräldern kommer påverkad till skolan, att den andra föräldern berättar för mentorn om familjeproblemet eller att mentorn uppmärksammar vissa tecken hos eleven. När mentorn får reda på eller misstänker att en elev riskerar att fara illa görs en orosanmälan till socialtjänsten. Vidare samverkan med socialtjänsten upplevs som bristfällig eller obefintlig av mentorerna. Den mest hindrande faktorn för samverkan beskrivs som den stränga sekretess som råder för socialtjänsten.

Bakgrund: Delaktighet i skolans utbildning är något som alla elever har rätt att ta del av. Strävan ska vara att anpassa skillnader i elevernas förutsättning att tillgodogöra sig utbildningen. Elever med funktionsnedsättningar är påvisat mer inskränkta eller begränsade av delaktighet, vilket visar sig i skolans miljö. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva lärarnas erfarenheter av att arbeta med elever som har funktionsnedsättning, i ämnet idrott och hälsa Metod: studiens design var kvalitativ. Sex intervjuer genomfördes med lärare i grundskolan inom skolämnet idrott och hälsa som samtliga hade erfarenhet av arbeta med elever som har funktionsnedsättning. Det insamlade datamaterialet analyserades med stöd och inspiration av en induktiv innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ”En tillåtande undervisningsmiljö främjar delaktighet”,” Strategier för en främjad delaktighet”, ”Förstärkt kompetens kan främja elever med funktionsnedsättning till delaktighet”, ”Organisatoriska resurser i arbetet gentemot att främja delaktighet i skolan”. Resultat: Lärarna påvisar hängivelse till att inkludera elever med funktionsnedsättning. De rapporterar samtidigt begränsningar i deras kompetens, kännedom, skolans miljö och verktyg som kan resultera i att elever med funktionsnedsättning frånses behovet av anpassning, eller exkluderas. Konklusion: Lärare inom idrott och hälsa i grundskolan upplever att deras görande och skolan som organisation har ett starkt samband till hur elever med funktionsnedsättning får möjlighet till delaktighet. Studien kan användas i syfte att medvetandegöra att mer stöd i skolan behövs för att samtliga elever ska delta i skolämnet idrott och hälsa.

SAMMANFATTNING Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur datorerna som finns i skolan används. * Kan man se några tydliga skillnader mellan en innerstadsskola och en förortsskola? * Hur ser elevernas datavanor ut? Metod Min uppsats är en kvantitativ studie. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en enkät. Enkäten som jag har gjort är till stora delar hämtad från examensarbetet Datorer i skolan som skrevs på Idrottshögskolan för 10 år sedan. Jag tyckte att många av deras frågor var intressanta och fortfarande aktuella. Resultat Svaren från enkäten visade att datorn används mest i ämnen som matematik, svenska och engelska i förortsskolan medan i innerstadsskolan har man använt datorn i svenska, engelska och bild. I innerstaden använder man ofta datorn till att hämta information från Internet och göra presentationer i t.ex. PowerPoint. Förortseleverna använder också datorn till att hämta information från Internet. En annan skillnad mellan de två skolorna är att man i förorten låter eleverna i högre grad använda datorn även till annat än skolarbete medan det sällan händer i innerstaden. Det fanns många fler likheter än olikheter mellan skolorna. Alla barnen i båda skolorna tyckte om att arbeta med datorer vilket inte är så förvånande i dessa tider då datorerna har blivit så vanliga. Slutsats Datorn har blivit en naturlig del i elevernas sökning efter information. Datorn används också mycket till att jobba med skolans kärnämnen som t.ex. matematik, svenska och engelska vilket är bra för den ökade måluppfyllelsen som det ofta pratas om i dagens skola. Mycket hänger dock på lärarens datautbildning och inställning till att integrera datorn i undervisningen. / Grundskollärarutbildningen 1999-2003

Mot bakgrund av bildämnets centrala innehåll där det tydligt framgår att eleverna ska få tillfälle till att “läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap” så är denna undersökning baserad på elevers egna kommentarer kring bilder och annan samtida konst.[1]   Denna undersökning har som avsikt att diskutera konst ur ett elevperspektiv. Eleverna har i ett intervjusammanhang fått definiera vad de uppfattar som bra respektive mindre bra bildkonst samt fått chansen att beskriva vad de själva anser att det generella begreppet konst innebär. I samtalen med eleverna så har det diskuterats tekniker, färgval och uttryck, samt ifall det finns hierarkier i dessa element. Empirin har sedan analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där yttre påverkan så som tradition och trender tas med i beräkningen.   Undersökningens syfte är att få en inblick i elevers förförståelse kring konst för att kritiskt kunna reflektera och göra väl övervägda val i bildundervisningen som känns samtida och med tydlig koppling till den kultur vi upplever utanför skolans diskurs.   Som gestaltande del till detta arbete har jag under intervjuerna låtit eleverna ge mig direktiv om vad för element som bör finnas med för att man ska uppleva en målning som bra, och utifrån dessa direktiv har jag målat en tavla. [1]Sverige, Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.