No description available.

Föreliggande studies syfte har varit att belysa socialpedagogers erfarenheter och upplevelser av sitt arbete, sin funktion och roll i skolan ur ett professionsperspektiv. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer har genomförts med sammanlagt sex socialpedagoger. I studien har vi utgått från Brantes (2009 & 2014) och Olofsson och Peterssons (2011) teori om professioner. Resultatet av studien visar på uppbyggnaden av en mångfacetterad profession där förmågan att vara flexibel beskrivs som en betydande egenskap att besitta. Studien visar hur professionen rekonstruerats till att bli såväl en avlastning som ett komplement till övriga pedagoger inom skolan. Resultatet skildrar även hur samarbetet mellan socialpedagoger, annan personal inom skolan och andra myndigheter har en positiv påverkan på arbetet. Slutsatsen av studien tyder på att den socialpedagogiska kompetensen är relativt ny i skolan och att det kan vara vagt vad en socialpedagog gör. För att uppnå en uttalad profession krävs struktur med tillhörande arbetsuppgifter och samarbeten.

No description available.

För att man ska kunna undervisa elever som inte har svenska som sitt modersmål är det önskvärt att det finns en samverkan mellan modersmålslärare och lärare. Samverkan kan bland annat gå ut på att anpassa undervisningen så att eleven lär sitt andraspråk på bästa sätt. Därmed bör elevens behov och förkunskaper kartläggas men samtidigt också bli erbjuden modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för sitt fortsatta lärande. Syftet med denna studie är att redovisa för modersmålslärares uppfattning om samverkan och modersmålsundervisning. För att samla ihop data till vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom ett snöbollsurval intervjuat åtta modersmålslärare. Utifrån de intervjuer vi har haft har vi sett ett behov där modersmålslärarens yrkesroll bör omdefinieras men samtidigt också tas på allvar. När det kommer till samverkan visade det sig att informanterna uppfattade det som ensidigt. Där modersmålsläraren är den partnern som tar mer del av den omfattande helheten gällande elevens behov och lärande än klassläraren.

Denna studie handlar om individanpassning för omotiverade elever i både undervisning och skolan ur ett lärarperspektiv. Lärare jobbar med att anpassa undervisningen på bästa möjliga sätt som gynnar eleverna. De använder sig av olika metoder till att anpassa undervisningen och försöka motivera de elever som är omotiverade. Skolan gör även sitt jobb genom att tillämpa olika typer av resurser de har tillgång till. Detta görs för att hjälpa eleverna med extra behov och anpassningar att klara kunskapskraven och andra mål. Denna studie för fram lärarnas resonemang kring omotiverade elever och individanpassning, vilka metoder de använde sig av och om det finns en gräns för att anpassa undervisningen och i så fall vart den tog stopp. Data samlades in genom utskickade elektroniska enkäter till klass- och ämneslärare från förskoleklasser till och med årskurs 6, både i skolor och i lärargrupper på sociala medier. Totalt fick vi in 69 besvarade enkäter. Resultatet visade att lärarna väljer att variera sin undervisning med olika typer av arbetssätt, till exempel par- eller grupparbeten, för att stimulera de omotiverade eleverna. Berömma de omotiverade eleverna är också något som lärarna gjorde för att indikera att eleven gjort bra ifrån sig vilket i sin tur fick omotiverade eleverna att drivas framåt. De flesta lärare upplevde att individanpassningen gick utöver tiden för planering. Därför kände vissa lärare att det skulle vara underlättande med gränser för individanpassning. Alltså att det skulle kunna finnas riktlinjer för hur mycket en lärare kan individanpassa för sin omotiverade elev. Lärarna upplevde sig göra sitt bästa för att motivera hela sin klass och även anpassa för eleverna med extra behov. Därmed räckte ibland inte skolans resurser till och därför vände lärarna sig till sina kollegor eller skolledningen för att få stöd.

Sammanfattning Det här en kvalitativ studie om lågstadielärares uppfattning om att omfattas av anmälningsplikten vid en grundskola i en mindre kommun i mellersta Sverige. Socialtjänsten är den myndighet som har det yttersta ansvaret för barn som far illa. Eftersom myndigheten inte har några naturliga kontaktfält med dessa barn, är en förutsättning för att de ska få sådan kännedom att pedagoger känner till att de som professionella har en skyldighet att anmäla oro. Studiens frågeställningar ville besvara vilka rutiner som fanns för anmälningsplikten på skolan, vilken kännedom lärarna hade om dessa rutiner och den ansvarsfördelning som fanns samt vilken upplevelse lärarna hade av att omfattas av anmälningsplikt. Empirin samlades in via intervjuer med rektor och lärare genom en fallstudie vid en lågstadieskola. Resultatet visade på att det fanns en god kännedom om de rutiner och ansvarsfördelningen kring anmälningsförfarandet på skolan. Som pedagog ville man gärna känna sig säker på sin misstanke, innan man gick vidare med att göra en anmälan, trots att det är socialtjänstens uppgift att utreda detta.

I denna studie så undersöks elevers upplevelse av sammanhang i matematik, och hur det relaterar till deras attityd och betyg i ämnet. Studiens mål är även att skapa en enkät som kan mäta elevers upplevelse av sammanhang i matematik. Enkäten skapades utifrån en TIMMS-enkät och Teaching for Robust Understanding (TRU) ramverket och utfördes av 127 gymnasielever från fyra olika gymnasier. Resultatet visade tydligt att elever upplever sammanhang i matematiken som svagt positivt, men att sammanhang mellan matematik och verkligheten upplevs som mer positivt än sammanhang mellan olika matematiska områden. En stark korrelation fanns även mellan elevernas betyg och attityd i relation till deras upplevelse av sammanhang. Detta tyder på att elever kan prestera bättre, och få en positivare syn av matematik, om de upplever sammanhanget i matematiken som positiv.

Bland dagens barn kan inflytandet från sociala medier inte bortses ifrån. Denna studie har studerat hur barns (10–11 år) identitet påverkas av såväl skolans miljö som av sociala medier. Frågeställningarna som besvaras är hur barn utvecklar sin identitet i skolans miljö, hur identitetsutveckling påverkas av sociala medier samt vilken arena som påverkar barns identitetsskapande mest. För att studera detta användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer som skedde via FaceTime med elever i årskurs 4 och 5.  En tematisk analys visade att både skolan och sociala medier har ett stort inflytande på elevernas identitetsutveckling men på grund av den konstanta tillgången till andra människors liv på sociala medier skapas en större press att leva upp till de ideal och normer som målas upp av den sociala arenan. Det framkom även en ökad utsatthet på sociala medier på grund av anonymiteten och skyddet skärmen ger jämfört med i skolan som framkom som en tryggare miljö. Den ökade utsattheten har även lett till en större press och rädsla hos eleverna som delvis syns i skolan men främst påverkas 10–11 åringars identitetsskapande av sociala medier.

The purpose of this study was to investigate the victim’s descriptions of the perpetrators actions based on three autobiographies. The autobiographies Ni vann aldrig (2018), Jag finns (2010) and En mobbads minnen (2006) are based on the authors' subjective experiences of the bullying in school. A qualitative content analysis was used to investigate the purpose and issues of the study. The analysis has been a great help to find and encode sentences from each autobiography. The sentences have then been thematized into three different category that are based on bullying in physical, psychological and verbal form. The report has been strengthened with the support of Antonovsky's salutogenic theory, which deals with the concept of KASAM. KASAM implies a sense of context and is explained based on the three concepts: manageability, comprehensibility and meaningfulness. The theory has helped us to understand how the individual's physical as well as mental health is affected in relation to difficult events that occur in life. Previous research studies have also been used to create a deeper understanding of inclusion and exclusion, different forms of bullying, how the concept of bullying can be defined, and the consequences of bullying. The result has shown that the bullying occurred in physical, mental and verbal forms. In the autobiography Jag finns (2010), physical bullying was a frequent act described by the victim Maja-Maria. Based on Lisa's descriptions in the autobiography Ni vann aldrig (2018), we discovered that psychological bullying was an act that occurred most times. Based on AnnaLena's descriptions, mental bullying was also a frequent act that appeared in the autobiography En mobbads minnen (2006). In each autobiography, verbal bullying was least prevalent. When comparing the autobiographies, we discovered that there were similarities and differences in the victims 'descriptions of the perpetrators' actions. / Syftet med denna rapport var att undersöka offrens beskrivningar av förövarnas handling utifrån tre självbiografier. Självbiografierna Ni vann aldrig (2018), Jag finns (2010) och En mobbads minnen (2006) bygger på författarnas subjektiva erfarenheter av mobbning i skolan. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. En kvalitativ innehållsanalys har varit till stor hjälp för att hitta och koda meningar från respektive självbiografi. Meningarna har därefter tematiseras i tre olika kategorier. Dessa teman är baserade på mobbning i fysisk, psykisk och verbal form. Rapporten har förstärkts med stöd av Antonovskys salutogena teori som handlar om begreppet KASAM. KASAM innebär en känsla av sammanhang och förklaras utifrån de tre begreppen: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Teorin har hjälp oss att förstå hur individens fysiska samt psykiska hälsa påverkas i relation till svåra händelser som uppstår i livet. Tidigare forskningsstudier har även kommit till användning för att skapa en djupare förståelse inom inkludering och exkludering, olika mobbningsformer, hur begreppet mobbning kan definieras samt vilka konsekvenser mobbning medför. Resultatet har visat att mobbningen förekom i bland annat fysisk, psykisk och verbal form. I självbiografin Jag finns (2010) var fysisk mobbning en frekvent handling beskrevs av offret MajaMaria. Utifrån Lisas beskrivningar i självbiografin Ni vann aldrig (2018), upptäckte vi att psykisk mobbning var en handling som förekom flest gånger. Baserat på Anna-Lenas beskrivningar var psykisk mobbning likaså en frekvent handling som framkom i självbiografin En mobbads minnen (2006). I respektive självbiografi var verbal mobbning minst förekommande. Vid jämförelse av självbiografierna upptäckte vi att det förekom likheter och skillnader på offrens beskrivningar av förövarnas handlingar.

Syfte Syftet med studien var att undersöka och jämföra ungdomars känsla av sammanhang (KASAM) i relation till psykisk hälsa utifrån socioekonomisk härkomst, genus och årskurs. Studien genomfördes med kvantitativ ansats med stöd av den salutogenetiska teorin och KASAM begreppet som formades av Aaron Antonovsky. Mätmetoden som användes var KASAM-29. Metod KASAM mätmetoden är en beprövad och allmänt accepterad metod inom forskning för att undersöka känsla av sammanhang utifrån den salutogena teorin. Enkäten KASAM-29 består av 29 frågor. Enkätundersökning genomfördes i två högstadieskolor: en förortsskola respektive villastadsskola. Målgruppen var ungdomar i årskurs sju till nio. Det samlades in 260 enkäter från bägge skolor. Efter insamlingen och genomgång av data användes dataprogrammet SPPS för analysering. Resultat Resultaten i studien visade på en signifikant skillnad mellan elever i det socioekonomiskt utsatta området gentemot elever i välbärgade området i upplevd psykisk hälsa utifrån KASAM-29 enkäten. Dessutom visades en signifikant skillnad i kön där pojkarnas upplevda känsla av sammanhang var starkare än flickornas. Däremot förelåg det ingen skillnad mellan årskurserna. Slutsats Den upplevda känslan av sammanhang skiljer sig i olika socioekonomiska grupper där socioekonomisk utsatta områden visar generellt lägre KASAM resultat och välbärgade områden högre. I studien undersöks respondenterna enbart vid ett specifikt tillfälle. Det efterfrågas mer omfattande forskning med longitudinell studiedesign och undersökning med utgång från flera olika faktorer.