Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som är viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker är viktigt i skolan och om boendemiljön påverkar deras val. Malmö: lärarutbildningen: Malmö högskola.Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker är viktigt i skolan samt om boendemiljön påverkar deras val. Syftet med undersökningen är att belysa elevernas tankar kring detta. De frågeställningar vi utgått ifrån är:Vilka yrken tänker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad är viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende på bostadsområde.Metoden som vi använt i ovanstående undersökning är kvalitativa intervjuer av 12 elever i årskurs 5 på två olika skolor. Skolorna är belägna i två helt olika socioekonomiska område skola A, villa ort, skola B, höghusområde förort. De teoretiska utgångspunkterna har varit forskning kring barns framtidstankar, vad som är viktigt i skolan för dem och hur vida boendemiljön påverkar deras val.Resultatet visar att barnen på skola A anser att kamrater är en viktig del av skoldagen, de har ett stort intresse av de kreativa ämnena där de anser sig ha möjlighet att skapa på egen hand. Yrkesvalen är kopplade till fritidsintresse.På skola B har kamraterna inte samma betydelse, skolan betyder undervisning. De kreativa ämnena nämns inte alls. Yrkesvalen är kopplade till närstående i deras omgivning.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken roll skönlitteraturen kan tänkas inta, och vilken roll den faktiskt intar, i skolundervisningen på mångkulturella storstadsskolor. Studien lägger fokus på barn som har ett annat förstaspråk än svenska. Undersökningsmetoderna är av kvalitativ art, intervjuer och observationer. Undersökningen ägde rum på tre olika mångkulturella storstadsskolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Undersökningsgruppen består av olika lärare på dessa skolor. Klasslärare, modersmålslärare, Svenska 2 lärare och lärare i en förberedelseklass. Resultatet visar att det vanligaste mönstret för litteraturläsningen i skolan är att eleverna väljer böcker själva, som de sedan läser tyst och individuellt på vissa särskilda dagar och under tidsbestämda stunder. Allra oftast sker det här på någon av språklektionerna. Litteraturläsningen och elevernas läsupplevelser är sällan bundna till undervisningen i andra skolämnen än svenska. Eleverna bearbetar oftast sin läsning individuellt och deras recensioner utgör boktips åt klasskamraterna inför deras kommande bokval. Skönlitteraturen intar sällan en mer central roll i undervisningen.

Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars kost och hälsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hälsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bättre kosthållning. För att nå syftet har jag använt metoden enkätundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever från IV-programmet ingått. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lärande om skolans roll till att förbättra ungdomars kost och hälsovanor. Resultatet av undersökningen visar att skolan har ett stort ansvar för bättre kosthållning och hälsovanor. Slutsatsen i min undersökning är att skolan är en viktig arena för att motivera barn och ungdomar till en bra och sund kost och till att förbättra deras hälsovanor. Förslag till fortsatt forskning skulle vara att undersöka om det skulle bli någon positiv förändring angående kost och hälsovanor om det satsades mer pengar, tid och resurser på ämnet idrott och hälsa. / What can school do to improve the diet and health habits of young people?

Kandidatprojekt i Arkitektur 15 hp. Skolan är placerad på en plats kallad Mälarängen söder om Stockholm. Tomten ligger mellan områdena Mälarängen, Bredäng och Fruängen och har ett stort naturområde aldelles utanför tomten. Själva tomten har en höjskillnad på 7 meter och har en orörd skolgsdel med tallträd, orörd  mossa och en höjd, resten av tomten är berarbetad med asfalt och gräs. Mitt fokus i projektet är att bevara den vilda naturen som finns på platsen och genom arkitektur framhäva den. Jag vill även att naturen ska vara närvarande inne i byggnaderna och att gränsen mellan inne och ute ska suddas ut. Därför har har skolan stora fönsterinsläpp med utblick över natur. Längs huset går också ett trädäck där man har möjlighet att flytta ut undervisningen utomhus om man så vill. Tomten består utav olika uterum som byggnaderna ramar in; dammen, bäcken, klippan och skogen som har olika karraktärer. Tanken i skolan är att man ska kunna röra sig mellan dessa olika rum och byggnader. / Candidate Project in Architecture 15 hp. The school is located in a location called Mälarängen south of Stockholm. The plot lies between the Mälarängen, Bredäng and Fruängen areas and has a large natural area of ​​aldelles outside the plot. The plot itself has a height difference of 7 meters and has an untouched part with pine trees, untouched moss and a height, the rest of the plot is prepared with asphalt and grass. My focus in the project is to preserve the wild nature that exists on the site and highlight it through architecture. I also want the nature to be present inside the buildings and that the boundary between inside and out is to be blurred. Therefore, the school has a large window lash with a view of nature. Along the house there is also a wooden deck where you can move the outdoor teaching if you wish. The plot consists of different outdoor spaces as the buildings enter; the pond, the pelvis, the cliff and the forest that have different carecteristics. The idea of the school is that you can move between these different rooms and buildings.

A school for 400 pupils between age 6 and 12. The site is situated between Bredäng and Mälarhöjden in southern Stockholm. Bredäng and Mälarhöjden is two very different areas when it comes to building typology and socioeconomic status. The project aims to get people from both areas to meet. The project was developed from two different concepts:“The school in the center of the village”By organizing the school so that the ground floor becomes more public, and the classroom areas more private on a higher level, the facilities can be used after school hours. The school buildings are placed on the site so that two entry zones are created, one closer Bredäng and one closer to Mälarhöjden. The orientation of the buildings creates a protected schoolyard that is divided in one smaller and one bigger part. The smaller part can be used by the younger children while the bigger part, which also includes a small hill, can be explored by the elder children.“The life in the corridor”The corridor is often the forgotten space in the school. It’s poorly organized and shaped and serves merely as a communication route. A lot of the time in school is being spent in these spaces and therefore this concept aims to create more dynamic and including corridor spaces. The spaces were designed from four different personality types: introvert, extrovert, active and passive. These personality types were translated into form and function and then placed in the corridor spaces. / En skola för 400 elever från förskoleklass till årskurs 6. Tomten ligger mellan Bredäng och Mälarhöjden som är två områden med ganska olika karaktär. Längs Bredängsvägen går en osynlig gräns som delar områdena. Kan skolan fungera som en samlingsplats där människor från båda områden kan mötas?Konceptet om skolan som samlingsplats har format projektet både vad gäller organisering av program, placering på tomten och gestaltning av de olika volymerna. Programmet har delats upp så att det skapas en offentlig bottenvåning samt två mer privata våningar med hemvister. Huvudbyggnaden binds samman av det centrala samlande rummet som också fungerar som den stora matsalen. I direkt anslutning till detta ligger bibliotek, kreativa ämnen och specialsalar som alla kan användas även kvällstid. Idrottssalen ligger i en separat volym med nära anslutning till grönområden och ängar. Placeringen av idrottssalen och det centrala samlande rummet är placerade efter en riktning och skapar två entrézoner till platsen, en mot Mälarhöjden och en mot Bredäng. En central gång på skolgården följer riktningen och delar upp skolgården i en mindre för förskoleklassen och en större för övriga årskurser. För att förstärka läsbarheten av de olika delarna av skolan har alla offentliga delar ett tunnvalvstak. Entrévåningen är också något indragen och bildar en sockel på vilken hemvistvåningarna landat.Det andra konceptet jag arbetat med handlar om de rum som vanligtvis är bortglömda mellanrum/kommunikationsytor i skolmiljön men där en stor del av skollivet utspelar sig. Jag har strävat efter att ge dessa rum en medveten utformning som motverkar det monotona uttrycket korridoren ofta har. Utifrån fyra personlighetstyper: extrovert, introvert, aktiv och passiv har jag utvecklat element i korridoren så att det ska finnas en plats för alla. Elementen och korridoren kan på så sätt också fungera som en lärandemiljö. Korridoren blir också en mer aktiv miljö medan basrummen blir en mer fokuserad miljö.

En ny grundskola ska ersätta barrackskolan vid Slättgårdsvägen 74. Projektet utgår från idén att genom byggnaden utformning höja skolans status och ge lärare och elever en skola att vara stolt över - att med arkitekturen visa att skolan är en viktig plats. Detta var en central tanke i de skolbyggnader som uppfördes i enlighet med normalritningarna för folkskolor som gavs ut mellan 1865 och 1920. Denna tanke saknas dock ofta idag, när skolverket inte ger några arkitektoniska riktlinjer och tillfälliga baracker ofta blir lösningen på skolans lokalbrist. Byggnaden består av två avlånga huskroppar som mäter 12.5 x 65 meter, sammankopplade med en länk. Konstruktionen är huvudsakligen ett pelar- balksystem av limträ, uppfört efter ett grid vilket resulterar i en upprepning av tre meter breda element. Programmet är utformat för att ge överblick och transparens i allmänutrymmen, och lugn och utblick i de andra rummen. De lokaler som delas av många och kan användas av allmänheten utanför skolans öppettider är placerade i skolans nedre delar, medan hemvisterna och personalutrymmen är placerade högre upp. / A new elementary school is about to replace the temporary school building at Slättgåtdsvägen 74. The main idea of this project is to elevate the status of the school and to give teachers and students a building to feel pride in, to show that school is a place of importance through architecture. This idea was a cornerstone in schools built according to the standardized school drawings, published between 1865 and 1920. Today, this thought is frequently absent, The National Agency for Education lacks architectural guidelines and temporary school barracks often becomes the solution for the shortage of facilities in the schools. The school is composed of two narrow buildings, measuring 12,5 x 65 meters, joined together. The construction is mainly a glulam pillar and beam system, built along a grid, resulting in a repetition of 3 meter wide building elements. The programme layout is designed to provide overview and transparency in shared spaces, and calm and outlook in the other rooms. The facilities shared by many and which can be of use for the public when the school is closed is placed on the lower floors, while the classrooms and staff rooms are placed on the higher floors.

Mälarängsskolan är en F-6 skola för ca 400 elever som ligger beläget mitt emellan de tre stadsdelarna Fruängen, Bredäng och Mälarhöjden. Byggnadens form knäcker  på två punkter för att följa tomtgränsen mot norr och omfamna skolgården åt söder, detta gör att man får in mycket dagsljus i byggnaden. Gymnastiksalen är delvis nedsänkt i marken för att möjliggöra taket som skolgårdsyta åt barnen. Planerna är utformade efter konceptet; öppen - på glänt - stängd. Markplanen innehåller verksamheter som ateljé, matsal, musik-, bild-, och slöjdsalar. Här kan man anordna aktiviteter på kvällar, helger och utanför skoltid. Plan två är enbart hemvister åt årskurserna 1-6 och plan tre innehåller administration, skolsköterska och kuratormottagning. Skolan är helt konstruerad av träelement. Väggarna är bärande KL-skivor staplade på varandra och matsalens samt idrottshallens konstruktion utgår från limträelement  med stora spännvidder. Jag har valt att konstruera skolan helt i trä då det är ett framtida byggnadssätt, en koppling till omgivningen och framförallt för dess miljövänliga fördelar. / The school of Mälarängen is a school for 400 pupils from pre school to the 6th grade wich is located between the three areas of Fruängen, Bredäng and Mälarhöjden. The bulding form breaks in two places, creating an asymetric form that follows the property line in the north and embraces the school yard to the south. This gives the building alot of natural light. The sports center is partly sunken to the ground to enable the roof as a playground and basketball court. The building is programmed after the concept of: Open - ajar - closed. The ground plane consists of operations such as studios, dining room, music-, art- and craft halls. On this floor you can arrange activities after school time. The second floor is only classrooms for grades 1-6 and the third floor contains administration, counselor and the school nurse. The entire school is designed by wood structures. The walls are CLT-walls that are stacked on each other and the structure in the dining hall and the sports center consists of laminated timber beams. I have chosen wood because its a futuristic building technique, a wink to the surroundings and because its enviromental qualities.

Utgångspunkten för projektet grundar sig i tomtens förutsättningar. Tomten är koncentrerad till formen med en skogsbeklädd höjd på ena sidan och en mindre bilväg på den andra, varav små stigar utgör gränsen mellan den givna tomten och naturområdet. Här ville jag använda och utnyttja tomtens naturnära placering, både för lärande och lek.  Jag har även gjort research på det naturliga ljusets betydande roll för en god lärandemiljö. Studier visar att elever med naturligt ljusinsläpp i klassrummet i snitt ökar sin inlärningsförmåga med 15-20% i jämförelse med elever som saknar naturligt ljus i klassrummet. Därför ville jag i mitt projekt arbeta med att skapa goda ljusförhållanden. Projektet är utformat utifrån den research jag gjort och byggnaden fick sin L-form utifrån denna. Några av de fördelar som formen resulterar i: • Den avgränsar bilvägen och de risker som denna kan innebära, samtidigt som den öppnar upp för en skolgård i kontakt med naturen som kan utökas och användas av skolan. • Den skapar en tydlig fram- och baksida som kan användas för att skapa lugnare och mer sociala ytor i skolan, där mer sociala ytor vänds inåt för att öka lekfullheten genom kopplingen med skolgården. • Den avlånga formen innebär att naturligt ljus når stora delar av skolans rum. Samtidigt skapas siktlinjer som skapar en rörelse i projektet liksom korridorer som skapar sociala möten mellan eleverna. Jag har valt att dela upp hemvisterna för åk 1-6 i par där två årskurser har specifika rum gemensamt. Förskolan ligger separat med egen ingång för att skapa en trygg miljö i mindre skala för de yngre barnen. Genom skolans gång arbetar man sig från bottenvåning till övervåning i den fristående hemvistdelen av skolan, till att åk 5-6 vistas i skolans centrala del där närheten till ämnesutbildning ökar.  Korridorer och sociala ytor förekommer genomgående genom skolan för att skapa öppenhet och kontakt med skolans alla delar. Dessa är vänta inåt för att erhålla lekfullhet genom kontakten med skolgården. / The starting point for the project is based on the premises. The site is concentrated in the form with a wooded height on one side and a smaller road on the other, of which small paths form the boundary between the given site and the nature area. Here I wanted to use and utilize the nature's natural location, both for learning and playing. I have also researched the important role of natural light in a good learning environment. Studies show that pupils with natural light in the classroom on average increase their learning ability by 15-20% compared with students who lack natural light in the classroom. Therefore, in my project, I wanted to work on creating good lighting conditions. The project is based on the research I have done and the building got its L-shape based on this. Some of the benefits that the shape results in: • It delimits the roadway and the risks that this may imply, while opening up to a schoolhouse in contact with nature that can be expanded and used by the school. • It creates a clear front and back that can be used to create calmer and more social spaces in the school, where more social surfaces are turned inwards to increase playfulness through the connection with the schoolyard. • The oblong shape means that natural light reaches large parts of the school's room. At the same time, lines of vision are created that create a movement in the project as well as corridors that create social meetings between the students. I have chosen to divide the homepages for classes 1-6 in pairs where two year courses have specific rooms in common. Pre-school is separate with its own entrance to create a safe environment on a smaller scale for the younger children. Throughout the school, you work from the ground floor to the upper floor of the independent residence section of the school, leaving 5-6 staying in the central part of the school where proximity to subject education increases. Corridors and social spaces are found throughout the school to create openness and contact with all parts of the school. These are waiting inward to gain playfulness through contact with the schoolyard.

I barnets skolgång har fritiden och den sociala miljön lika betydelse som den skolmässiga utbildningen för barnets utveckling. Detta undersöker jag genom att studera de rumsliga relationerna mellan skolans funktioner och de mellanrum som ges åt fritidsaktiviteter. Genom att dela upp och koncentrera olika funktioner i separata huskroppar kan dessa arrangeras på ett sätt som genererar en mångfald av dynamiska gårdsrum där barnets individuella intressen får utrymme att utvecklas samtidigt som tomtytan kan utnyttjas maximalt. Huskropparna knyts samman med en pergolagång som skapar kommunikation mellan skolans funktioner. I den tektoniska gestaltningen sökte jag efter ett formspråk som uttrycker enhetlighet i den uppdelade kompositionen. Därför lät jag pergolans utformning vara grund till byggnadernas stomme. Byggnaderna har en tegelfasad och trästomme. Jag har arbetat med hur dessa två element kan samspråka och kom fram till ett sätt där stomsystemet ger avtryck i fasaden och kan uttydas både från utsidan och från insidan. / During the schooling years leisure time and the social environment has equal importance as the education for the young student’s development. This statement is examined in this project by studying the spatial relations between the schools functions and the spatial gaps given to leisure activities. In dividing and concentrating different functions in separate buildings can the composition generate a variety of dynamic schoolyards in the area where the student’s unique interests are given space to be fostered, while the given area is being fully exploited. The buildings are being connected using a pergola walkway which creates a communication between the school’s functions. The constructional design was motivated by searching for a unity in expression to uniformity in the divided composition. Thus the pergola was the generating factor for the wooden frame construction used in the buildings. In exploring the use of two elements, a wooden frame together with a brick façade I found an expression which allowed the wooden frame to be experienced both on the outside and inside while covered by the brick façade.

Room to discover One day I found a new part of the schoolyard,it changed everything.There were swings there and behind they stretched a big green meadow that ended with a rough surface with ben- ches where old men sat.I was 7 years old and it is one of my strongest memoriesfrom my rst school. A room that lay right next to where I used to be, which I dared discover. My project is about different spaces / environments that are possible to discover through the curiosity that children have. With the help of dispersed volumes that are interconnected, spaces and courtyards are also enjoyed. The location is on the border between Mälarhöjden and Bredäng. An area between townhouses and high-rise buil- dings. The project consists of smaller volumes that are connected merged into larger volumes, considering the surrounding buildings, it becomes as an intermediary. Architectural elements such as protruding volumes, columns, rounded stairwells, glass dome and channelglass- walls are recurring in the project. / Rum att upptäcka En dag hittade jag en ny del av skolgården,den förändrade allt.Det fanns gungor där och bakom de sträckte sig en stor grön äng som avslutades med en grusig yta med bänkar där fullgubbarna satt.Jag var 7 år och det är ett av mina starkaste minnen från min första skola som jag gick på. Ett rum som låg precis intill där jag brukade vara, som jag anade och tillslut vågade upptäcka. Mitt projekt handlar om olika rum/miljöer som är möjligaatt upptäcka genom ny kenheten som barn har. Medhjälp av utspridda volymer som kopplas samman blidas också mellanrum, innergårdar/utegård. Platsen ligger på gränsen mellan Mälarhöjden och Bredäng. En yta mellan radhus och höghus. Projektet består utav mindre volymer som kopplas samman till större volymer, med tanke på kringliggande bebyggelse blir det som ett mellanting. Arkitektoniska element som utskjutande volymer, pelare, rundade trapphus, glaskupoler och betongglasväggar är återkommande i projektet.