Studiens syfte är att synliggöra gymnasieelevers bildtolkningspraktiker ur ett genusperspektiv, med intentionen att utveckla användandet av bildanalys i bildundervisning med genusperspektiv. Metoden som används är en kombination av semistrukturerade gruppintervjuer och fotoelicitering, där intervjumomenten konstruerats som bildsamtal. Resultatet visar att informanterna förhåller sig till visuella representationer av genus på ett vis som varierar mellan normativt, normmedvetet och normkritiskt. Gymnasieeleverna kopplade till exempel föräldraskap och sensualitet till femininitet emedan stora muskler och vapen kopplades till maskulinitet, vilket faller tydligt inom ramen för rådande genusnormer. Att grupperna i stor utsträckning kopplade samma visuella tecken till samma genusuttryck tyder på att de utgår från gemensamma, bildsemiotiska koder i sin tolkning. Detta kunde också ses i att samtliga grupper uppvisade en svårighet med att använda pronomenet hen och att heterosexualitet sammankopplades med tydligt kvinnliga respektive tydligt manliga genusuttryck.

Syftet med denna etnologiska studie är att få en förståelse för hur föräldrar och vårdnadshavare upplever trygghet för sina barn i skolan. Genom intervjuer och enkätsvar undersöker studien hur föräldrars och vårdnadshavares känslor av bland annat oro, lugn och förtroende påverkar deras syn på skolan. Med en fenomenologisk ansats strävar studien efter att undersöka föräldrar och vårdnadshavares subjektiva upplevelser och perspektiv av skolan som en trygg eller otrygg plats för sina barn. Resultatet av studien synliggör komplexiteten och subjektiviteten i föräldrarnas och vårdnadshavarnas berättelser, där känslor, deras barns trivsel, skolans tydlighet och kommunikation spelar en viktig roll för att förstå deras upplevelse av trygghet.

Studien har som ambition att öppna upp för en diskussion om likvärdighet för elever med språkstörning i den svenska skolan. Studien har en kvalitativ ansats och fokuserar på informanternas erfarenheter och tankar om två kommuners organisation av verksamheten som bedrivs för elever med språkstörning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex informanter verksamma på förvaltnings- och/eller skolnivå i de två undersökta kommunerna samt en representant för Statens Specialpedagogiska Myndighet, SPSM. Urvalet skedde genom målstyrt urval samt snöbollsurval och därefter analyserades det transkriberade intervjumaterialet genom att använda tematisk analys. Sammanfattningsvis visar resultatet på att de båda kommunerna valt att organisera arbetet kring elever med språkstörning på olika sätt, genom tal- och kommunikationsklass respektive reguljär klass. Resultatet visar att de elever med språkstörning som får en placering i tal- och kommunikationsklass får mer stöttning än elever i reguljär klass, då personaltätheten är bestydligt högre i tal- och kommunikationsklasserna. Trots detta framkom ingen ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass jämfört med elever med språkstörning i reguljär klass, utan måluppfyllelsen ses som generellt låg i elevgruppen oavsett placering. Resultatet visar att resurser såsom kompetens hos lärare, tillgång till professioner såsom logoped och specialpedagog, SPSM och ekonomi, påverkar verksamheten och därigenom den undervisning och det särskilda stöd eleven med generell språkstörning får. Brist på resurser ansågs utgöra ett hot mot dessa elevers utveckling och lärande.  Studiens slutsats betonar vikten av att se till helheten för eleven. Den viktiga sociala aspekten, det trygga sammanhanget där eleven vill vara, kan ibland vara viktigare än att eleven får "skräddarsydd" undervisning, i synnerhet då informanterna inte ser någon ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass. Var går gränsen, vad och vems röst ska avgöra? Utifrån resultatet i studiens analys framkommer att ingen av de båda kommunerna har kunskap och kompetens i tillräcklig utsträckning, för att uppnå likvärdighet för denna elevgrupp.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om fritidshemslärarnas uppfattning om samverkan mellan skola och fritidshem. De två frågeställningar som studien utgår från är: Vad innebär samverkan mellan skol- och fritidshemsverksamheten för fritidshemslärarna? Hur uppfattar fritidshemslärarna att samverkan uppnås mellan skolan och fritidshemmet? För att uppnå syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Underlaget till empirin grundar sig på sex informanter varav fyra är utbildade fritidspedagoger och två är lärare i fritidshem från tre medelstora skolor i södra Sverige. I studien väljer vi att använda samlingsbegreppet fritidshemslärare som innefattar båda yrkesgrupperna.  Studiens resultat visar samverkans innebörd enligt fritidshemslärarna samt hur fritidshemslärarna uppfattar den rådande samverkan i verksamheterna. Fem av sex informanter upplever att fritidshemslärarna ger mer än vad de får tillbaka genom att täcka upp för klasslärarna när de behöver hjälp eller är sjuka. Klasslärarna är däremot inte lika villiga att hjälpa till på fritidshemmet när det behövs då det innebär att de går miste om sin egen planeringstid. Detta resulterar till att många av fritidshemslärarna inte får tillbaka sin förlorade planeringstid. Fyra av sex informanter visar på att det råder en fungerande samverkan mellan skola och fritidshem, men att det ändå finns en del som bör förbättras. Fritidshemslärarna visar sig ha en stor vilja att samverka med lärarna i den obligatoriska skolan eftersom det gynnar både eleverna och personalen. Fritidshemslärarnas gemensamma uppfattningar om samverkan är att de går in och hjälper till i en klass eller undervisar i ett ämne som de har kunskaper om. Samverkan innebär alltså att all skolpersonal tar vara på varandras kunskaper och erfarenheter, samt hjälps åt för elevernas och kollegornas bästa.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för flerspråkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrån ett lärarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. Vår analys utgår ifrån följande forskningsfrågor: - Hur framträder sambandet mellan skolprestation och flerspråkighet i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? - Hur framträder lärares arbete med och uppfattningar om flerspråkiga elever i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? - Hur framträder flerspråkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? Vi använder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar på våra frågor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flerspråkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trätt fram kan sammanfattas som att de flerspråkiga eleverna inte presterar på samma nivå som de enspråkiga, svenska eleverna. Lärare uppfattar ofta flerspråkiga elever som ”jobbiga” eller som ”struliga”. De flerspråkiga eleverna ses ofta som elever som är i behov utav särskilt stöd. De flerspråkiga eleverna ges inte samma chans som enspråkiga, svenska elever att skapa sig en egen identitet som elev i den svenska skolan. Istället tillskrivs de ofta en roll på grund utav de förutfattade meningar och föreställningar som lärare, övrig personal på skolan och andra elever har om de flerspråkiga eleverna. Samhället idag ser på flerspråkighet som något positivt. Det anses vara positivt att kunna flera språk, att resa och se sig om i den alltmer globaliserade värld som vi lever i. En slutsats som vi drar är att det är besynnerligt och nedstämmande att flerspråkighet i skolans värld ses som något negativt och som förknippas med lågpresterande elever som är ”jobbiga” att arbeta med. Vårt kunskapsbidrag är alltså tvåfallt; Forskningsfältet flerspråkighet i skolan domineras av ett tal om flerspråkighet som något problematiskt och detta ställer krav på (blivande) lärare inom svensk skola att dels vara medvetna om denna diskurs dels, arbeta aktivt för att förändra den.

This essay aims to map how the Swedish school prevents and counters the culture of honor and honor-related violence directed at young women. The culture of honor has intensified in Swedish schools and is a relatively new area for Swedish schools to deal with. By applying three different theoretical perspectives - cultural, feminist and intersectional, the purpose of the theoretical perspectives is to function as an instrument for mapping the tools that the Swedish National Agency for Education proposes to counteract honor oppression towards young women in Swedish schools. At the same time, it will be examined how these efforts are reflected in the curriculum, with particular regard to honor-related violence and oppression. The method for the analysis is a qualitative text analysis of the Swedish National Agency for Education's publications. By interpreting the National Education Agency's publications and the Swedish curriculum, the analysis aims to gain a deeper understanding of how Swedish schools work to prevent honor-related violence against young women. The conclusion shows that the Swedish school works preventively and counteractively through the Swedish National Agency for Education's support material aimed at school staff, but also through the curriculum, which is a guiding document. The Swedish school's tools against honor-related violence and oppression can be mapped from a cultural and feminist perspective, but not from an intersectional one. With the greatest focus from a cultural and feminist perspective when analyzing the school's measures based on the theories.

Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internetoch digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ”en till en”-projekt. Ett ”en till en”-projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där.Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare somarbetar i ”en till en”-projekt. Dessa intervjusvar jämförs också med vad litteratur och aktuell forskning säger om användandet av informationsteknik i skolan och undervisning.Intervjufrågorna tillsammans med litteratur och forskningsrapporter, som ger svar påhur man kan se på lärande och IT och vilka positiva effekter informationstekniken kanha, ger en bild av hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Några av de saker som besvarades under intervjuerna är: elevers och lärares digitala kompetens, vilka kompetensbehov som finns, vilka mål manhar med sitt ”en till en”-projekt, positiva och negativa effekter av projektet samt hurman som lärare förändrat sin undervisning.

I uppsatsen undersöks huruvida 1990-talets omfattande omstrukturering av den svenska skolan, i synnerhet det nya betygssystemet och de nya behörighetsreglerna vilka infördes 1998, påverkat elevers betyg och därmed möjligheter att söka vidare till gymnasieskolan och/eller till högre studier i olika utsträckning beroende på var man genomfört sina studier. Som stöd för antagandet att så kan ha skett stödjer jag mig på den teoribildning som finns kring arbetsprocesser och arbetsvillkor med människor i så kallade människobehandlande organisationer (Human Service Organisations). Denna teoribildning gör klart att förändringsprocesser i människobehandlande organisationer som till exempel skolor är mycket svåra att styra och kontroller då både elever, lärare och skolledning aktivt kommer att påverka förändringsarbetet på olika sätt och därmed även måluppfyllelsen. Dessutom måste en organisation som skolan verka i och förlita sig på stöd från den lokala omgivningen, vilket medför att statligt beslutade reformer mycket väl kan ta sig olika uttryck i områden med olika lokala kulturer. I uppsatsen jämförs statistik för grund- och gymnasieskoleelevers betyg, studiebehörighet och övergångsfrekvens till vidare studier under åren 1992 till och med 2007 i en glesbygdskommun (Ljusdals kommun), i ”genomsnittsglesbygdskommunen” och i riket som helhet. Resultaten visar att eleverna i Ljusdals kommun påverkats av 1990-talets skolförändringar i större utsträckning än den genomsnittliga glesbygdskommunen och riket totalt. Ljusdalsungdomarnas studieresultat på grund- och gymnasieskolan har i ökande omfattning diskvalificerat dem från möjligheterna att söka högre studier jämfört med vad som blivit fallet i den genomsnittliga glesbygdskommunen och i riket som helhet. Ett antal möjliga förklaringar till ovanstående utveckling diskuteras. Tidigare forskning visar att den klart tyngst vägande faktorn för en elevs studieframgång är föräldrarnas utbildningsbakgrund. I uppsatsen konstateras att utbildningsnivån i Ljusdal generellt sett är låg vilket därmed skulle innebära att Ljusdalseleverna har sämre förutsättningar att nå de av staten fastställda undervisningsmålen. Huruvida så var fallet mättes inte i det tidigare relativa betygsystemet men i och med införandet av de nya mål- och kunskapsrelaterade kursplanerna, det nya betygssystemet och de hårdare behörighetskraven till gymnasieskolan blev möjligen dessa kunskapsbrister synliggjorda. Vidare diskuteras huruvida ett alltför stort fokus på de tre behörighetsgivande ämnena i grundskolan kan ha lett till kunskapsluckor och bristande motivation både här och senare på gymnasiet. Statistik visar även att Ljusdalselevernas relativt sett svagare prestationer på gymnasieskolan föregåtts av en minskad andel behöriga lärare i Ljusdal. Under åren då Ljusdal tappar mark gentemot de jämförda områdena vad gäller andelen elever som fullföljt sina gymnasiestudier och andelen elever som nått grundläggande behörighet till högre studier ser vi också en relativ minskning av andelen elever på studieförberedande program i Ljusdal. Detta bör i sig ha varit en bidragande orsak till den negativa utvecklingen då måluppfyllelsen på dessa program generellt sett är högre än på övriga program. Slutligen diskuteras rektors viktiga roll som pedagogisk ledare och problemlösare i den kommunaliserande mål- och resultatstyrda skolan. I uppsatsen konstateras att Ljusdal under den senaste 10-årsperioden haft ett uppseendeväckande stort antal korttidsanställda rektorer och därmed bristande kontinuitet i ledarskap vilket kan vara en bidragande orsak till att kommunen halkat efter övriga glesbygdskommuner och riket när det gäller skolprestation. Sammantaget indikerar det statistiska underlag som presenterats och diskuterats i uppsatsen att 1990-talets omfattande förändringar av den svenska skolan, med kommunalisering, nya läroplaner, nya betygskriterier och nya behörighetsregler till gymnasieskolan som några av de viktigaste, lett till större skillnader i hur kommuner med olika lokal kultur organiserar sin skolverksamhet och att detta i sin tur påverkat elevers studieresultat på olika sätt och i olika utsträckning.

Bakgrund: Läsläxan är vanligt förekommande på skolor, men det har synliggjorts en variation i hur läsläxan är utformad. Läsning beskrivs ha en betydande roll i skolans verksamhet där undervisningen ska utveckla ett läsintresse. Vidare är läsläxan som aktivitet avsedd att väcka läslust, dock framgår det inte hur läsläxan förstärker elevers inre motivation till att läsa. Samtidigt har det visat sig att unga läser allt mindre både i skolan och på fritiden, trots att det förmedlas som betydelsefullt att investera tid för läsning då ett samband visar sig finns mellan elevers attityder till läsning och deras läsförmåga. Syfte: Syftet med studien är att undersöka intervjuade elevers attityder till läsläxan och hur deras attityder eventuellt kan skifta beroende på om litteraturen är egenvald eller lärarbestämd. Metod: Metoden som använts för att besvara studiens frågeställningar är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer med tolv elever från två olika skolor. Vår insamlade data analyserades genom tematisk analys. Resultat: Studiens resultat visar att det finns olika attityder till läsläxan och att tidigare forskning visat att elevernas attityder kan påverka läsmotivationen. Vidare framkommer det att en majoritet av eleverna uttryckte att de skulle varit mer positivt inställda till läsläxan om de fick välja litteratur. Dessutom kan elevernas delaktighet i valet av litteratur leda till inre motivation.

<p>Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.</p>