Lärare i dagens skola ska möta varje elev med sin undervisning, även de som uppvisar problemskapande beteenden. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ ansats undersöka lärares motivation att hantera elevers problemskapande beteenden utifrån motivationsteorin Self-determination theory. Åtta intervjuer genomfördes med lärare och analyserades med tematisk metod. Resultaten skildrade hur informanternas motivation att hantera elevers problemskapande beteenden beskrevs relatera till den grad de basala behoven var tillfredsställda i arbetet med detta. Ansvar verkade viktigt för upplevelsen av kompetens och därmed viktigt för motivationen. Strukturella förändringar inom skolan, såsom ökad administration, beskrevs hindra de basala behoven och inverka negativt på informanternas motivation. Framtida forskning kan undersöka denna studies fynd för att vidare verka för att förbättra lärares arbetssituation. / It is a teachers’ duty to reach every pupil with their education, even those who show challenging behaviors. Teacher motivation for handling challenging behaviors is an unexplored subject wherefore the aim of this study was to examine this using Self-determination theory. Eight qualitative interviews were carried out and analyzed through thematic method. The results showed how the informants’ motivation to handle challenging behaviors were described as related to the degree of basic needs satisfaction. Furthermore responsibility seemed important for the feeling of competence and thereby also for their motivation. Structural changes within the school seemed to affect the teachers’ motivation negatively since it inhibits the basic needs. Future research should investigate these findings further to improve the teacher work situation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vadsom händer med dramapedagogiknär den är en tillfälligbesökare i skolangenom regeringssatsningen Skapande skola. Studien undersöker vad som händer med dramapedagogikens processinriktade arbetssätt när den ska rymmas inom en målinriktad projektverksamhet som Skapande skolavars syfte är att möjliggöra professionell konst i för-och grundskola. Med socialkonstruktionistiskansats genomförs en kritisk diskursanalys för att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen för Skapande skola projekt. Föremål för detta arbete är studier av texter producerade av regeringen samt intervjuer av dramapedagoger med erfarenhet frånSkapande skola. Resultatet bearbetas utifrån ett maktperspektiv med stöd av Faircloughs modell för kritisk diskursanalys samt diskuteras utifrån Tönniers begrepp gemeinschaft och gesellschaft.Studien visar på att Skapande skola och dramapedagogikhar lärande som gemensam nämnare. Det är i det praktiska arbetet som Skapande skola och dramapedagogik kan hamna i maktkamp eftersom det kan saknas enighet om hur lärande definieras och iscensätts.Studien identifierar reflektion, holistiskt och transformativt lärande, fördjupande processer ochmöte genom interaktionsom dramapedagogiska nyckelord för att definiera lärande. Studien visar på att dessa nyckelkomponenter ofta försvinnernär ramarnaför Skapande skola är allt för strama.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare i idrott och hälsa har om friluftsliv samt vilken friluftlivsundervisning som bedrivs i några utvalda gymnasieskolor i Nacka kommun.   Vilken uppfattning om friluftsliv har gymnasielärare i idrott och hälsa i Nacka kommun? Vilken friluftsundervisning bedriver de? Vad begränsar och möjliggör friluftsundervisningen i Nacka kommun?   Metod I studien användes en kvalitativ intervjumetod, fem gymnasielärare som undervisar i idrott och hälsa i Nacka kommun intervjuades.   Resultat Lärarnas uppfattning om friluftsliv varierar och definieras med följande ord; avkoppling, njutning, säkerhet, vistelse/aktiviteter/rörelse i naturen, frisk luft, naturmiljöer, utemiljöer, skog och natur med betoning på fri. Orientering är något som många lärare använder sig av när de beskriver vilket undervisningsinnehåll de bedriver i friluftsliv. Enligt lärarna är friluftlivsundervisningen begränsad och tid är den faktor som påverkar friluftsundervisningen mest.   Slutsats I lärarnas undervisning finns det fler likheter än skillnader, trots olika uppfattning av friluftsliv. Alla skolor har goda förutsättningar för friluftsliv, med flera närliggande naturreservat och goda kommunikationer till platserna. Dock visar vår studie att goda förutsättningar inte är avgörande när det kommer till undervisning i friluftsliv på dessa platser. De begränsande ramfaktorerna är starkare än möjligheterna. Alla lärare är positiva till friluftsliv men tiden att genomföra friluftsliv ryms inte inom ramen för en vanlig lektion i idrott och hälsa. / Aim The purpose of this study was to investigate what opinion a teacher of physical education and health in Nacka Municipality has around outdoor activities as well as the outdoor teaching provided in Nacka municipality’s secondary schools. 1. What is the perception of outdoor living has been a teacher of physical education and health in Nacka? 2. What outdoor teaching conducts them? 3. What limits and allows outdoor teaching in Nacka?   Method The study used a qualitative interview method, five secondary school teachers who teach physical education and health in Nacka interviewed.   Results Teachers' perception of outdoor activities varies and are defined with the following words; relaxation, enjoyment, safety, stay / activities / motion of nature, fresh air, natural environments and outdoor environments, woods and nature with an emphasis on freedom. Orienteering is an activity that many teachers use as activity when they describing any educational content they carry out. According to the teachers, outdoor education is limited and time is the frame factor theory affecting outdoor teaching. Even administrative issues have an impact.   Conclusions There are more similarities than differences what it comes to the teacher's teaching, despite different views of outdoor activities. All schools have good opportunities for outdoor activities, with several nearby wildlife preserve and good transport links to the sites. However, the study shows that these favorable conditions may not always be decisive when it comes to the teaching of outdoor activities. The limiting frame factor theory is stronger than the possibilities. All teachers are positive for outdoor activities but the time to carry out outdoor activities does not fit within the frame of a regular lesson in physical education.

Skolan ska enligt skollagen bedrivas likvärdig över hela landet, där styrdokumenten ska fungera som ett verktyg för att upprätthålla en likvärdig svensk skola. En del av lärares arbete är att betygsätt elever utifrån Skolverkets styrdokument. Systemet förutsätter att alla lärare på alla skolor arbetar på precis samma sätt. Problematik för likvärdigheten kan därmed uppstå ifall styrdokumenten tolkas olika av lärare, ifall skolor arbetar på olika vis eller när lärare låter sig påverkas av yttre omständigheter. I uppsatsen har fem gymnasielärare inom samhällskunskapsämnet på olika skolor, såväl fristående som kommunala skolor, intervjuats för att undersöka deras upplevelser av betygsättning utifrån styrdokumenten, arbetsplatsen och samhället. Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk forskningsansats, där resultatet av intervjuerna syftat till att beskriva de fem lärarnas upplevelser av betygsättning. Principal-agent teorin har satts in i ett skolsammanhang, vilket inneburit att studien undersökt hur lärare (agent) upplevt sin roll som betygsättare och hur de förhållit sig till Skolverkets (principalen) styrdokument samt sin arbetsplats. Resultatet i studien har visat att de intervjuade lärarna sett betygsättning som ett komplicerat hantverk, där lärarnas erfarenhet spelar stor roll vid tolkning och förståelse av styrdokumenten. Lärarna har upplevt att skolans arbetssätt gällande betyg varit väsentligt för deras betygsättning, då arbetsplatsen ska fungera som ett stöd för lärarna. Skolornas arbetssätt har däremot visat sig variera mellan de intervjuade lärarnas nuvarande arbetsplatser, samt skolor som de tidigare arbetat på. Lärarna har även förklarat att samhällets bild av skolan idag är negativ, vilket påverkar hur människor uppfattar lärares arbete i allmänhet och betygsättning i synnerhet.

Vårt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om läsning och skrivning, där vi utgick från frågeställningarna varför, hur och när. Tillvägagångssättet för att besvara våra frågeställningar var av kvalitativ art, där 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i årskurs två i en skola i Kalmarområdet. Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lära sig läsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de läste och skrev både hemma och i skolan, dock skiljde det sig åt vad gäller mängden läsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde även ses i vad de skrev om, beroende på om de var hemma eller i skolan. Barnens uppfattningar kring hur man lär sig läsa och skriva bestod mestadels av att man skulle öva men de såg också läraren och föräldrarna som en samspelande aktör.

Studiens syfte var att undersöka möjligheter och svårigheter som lärare upplever i den mångkulturella skolmiljön och applicera deras redogörelser på två teorier av Erving Goffman. Den ena teorin handlar om stigma – enligt vilken stigmatiserade individer riskerar leva upp till rollen som stigmatiserad och utanför, när omgivningen stämplar dessa identiteter på dem. Den andra teorin som användes var samme Goffmans teori om det dramaturgiska perspektivet, enligt vilken mänsklig interaktion kan liknas vid en teaterpjäs med en främre och bakre region, där vi håller upp fasad respektive är oss själva. Metoden har varit semistrukturerad intervju, där fyra respondenter med lärarutbildning deltog. Då materialet kodats, har gemensamma drag kunnat märkas i respondenternas svar. Respondenterna upplever att möjligheterna bland annat återfinns i den ökade kulturella kompetensen eleverna emellan, samt den personliga tillfredsställelsen i att bidra till den samhälleliga integrationen. Nackdelarna som respondenterna berättat om handlar bland annat om språk-, kultur-, och ordningsproblematik. Vår studie visar flera exempel där respondenternas utsagor kring sina elever, kan kopplas till Goffmans två teorier.

The aim of the essay is to investigate how Swedish and international research describes the use of book dogs as an educational tool to encourage children to learn to read and feel motivated to read. To achieve the aim a systematic literature study has been performed, with the focus on how book dogs are presented as enhancing motivation to learn to read in primary school, and the ways in which book dogs have been used in Swedish and foreign schools. Similarities and differences between Swedish and international use of book dogs have also been examined. Data were collected through scientific databases, and only high-quality studies and peer-reviewed scholarly studies occur in the selected literature. The material has been analysed in terms of motivation theory, with the focus on motivation to read.   The result shows that both Swedish and international studies emphasize how book dogs can motivate primary school pupils to start reading or to read more. Book dogs also seem to be able to motivate pupils to become more involved in school work in general. What the majority of researchers emphasize, however, is that the use of book dogs is a supplement to other methods for motivation and development of reading, and that the measures should be used systematically and over a long time. One difference between Swedish and international work with book dogs is that the activities with book dog teams in Swedish schools are limited by rules about the places in which dogs are permitted.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på utmaningar i arbetet med nyanlända elever när det gäller att de ska uppnå målen i skolan samt inkluderas i skolan och i samhället. Med avseende på inkludering låg fokus på att undersöka hur skolan arbetar med placering och kartläggning av de nyanlända elevernas kunskaper, samt vilka stödinsatser som kan erbjudas av pedagoger. Utöver detta har vi undersökt hur pedagogerna resonerar om de nyanlända elevernas möjligheter att nå målen i skolan. Material har samlats in genom en intervjustudie. Resultatet pekade på att rätt placering och kartläggning av de nyanlända elevernas kunskaper är betydelsefullt. Skolans stödinsatser gynnar skolutvecklingen för de nyanlända eleverna. Studien visade att förberedelseklass har sina för- och nackdelar, med en inkluderande miljö som målsättning. Pedagogerna upplevde en motiverande atmosfär trots kulturkrockar och svårigheter i kommunikationen. Resultatet visar att viktiga aspekter för utvecklingen är realistiska mål, tid, positiv återkoppling och tålmodighet.

Detta är en kvalitativ studie om samverkan mellan socialtjänsten och skola, specifikt gällande anmälningsskyldigheten. Genom utvalda lagar, tidigare forskning och samverkansteori har kunskap och möjlighet att jämföra studiens resultat med litteratur uppstått. Studien innefattar intervjuer med både socialsekreterare och pedagoger för att få en bred bild, och resultaten visar på att det finns mycket att förbättra och de önskar ett närmare samarbete från båda sidor. Det har visat sig att information i flera fall inte nått ända fram till pedagogerna, trots en samverkansgrupp som jobbar med att informera. Pedagogerna ser svårigheter med att veta när de ska anmäla och vill gärna veta mer om barnets situation, detta trots att det är socialsekreterarnas jobb att utreda sådant.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och fördjupa kunskaper om hur geografilärare i grundskolans senare del använder skolans närmiljö i undervisningen. Det är en komparativ studie som undersöker likheter och skillnader mellan lärares användning och uppfattningar angående närmiljö i stadsskolor jämfört med landsbygdsskolor. För att bemöta och underbygga syftet och de empiriska undersökningarna används teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som behandlar olika didaktiska och pedagogiska perspektiv. Kurs- och läroplan delges likväl som en pragmatisk inlärningsteori som baseras på John Deweys ”Learning by doing”. Därutöver inkluderas utomhuspedagogikens perspektiv på lärande samt en mer ingående fördjupning i undervisningsmetoderna fältstudie och exkursion. Vid användning av dessa metoder kan geografilärare undersöka flera olika beståndsdelar i närmiljön. Omgivningen ser generellt sett olikartad ut i städer och på landsbygden men exempel på kulturgeografiska mönster och processer påvisas genom den koncentriska modellen, sekormodellen och flerkärnmodellen. Exempel som används på naturgeografiska mönster och processer som kan undersökas vid exkursioner och fältstudier är vegetation, vittring och erosion.Två empiriska undersökningar besvarar frågeställningarna och består av en kvantitativ enkätundersökning med 18 geografilärare samt två kvalitativa intervjuer. Den internetbaserade enkätundersökningen strävade efter att ge svar på frågan om hur och i vilken utsträckning som geografilärare använder skolans närmiljö i undervisningen. Studien påvisar att lärarna använder en variation av metoder varav utomhusbaserad undervisning används oftare än inomhusbaserad gällande undervisning i närmiljön. Jämförelsevis genomför lärare på landsbygdsskolor utomhusbaserad och mer tidsomfattande metodik i större utsträckning än i stadsskolor. Närmiljön används för att undersöka naturgeografiska mönster och processer i större utsträckning på landsbygdsskolor och det kulturgeografiska undersöks oftare i stadsskolor. De semistrukturerade personliga intervjuerna avsåg att besvara frågeställningen om hur geografilärare uppfattar skolans närmiljö och dess användbarhet som lärmiljö. Resultat och analys antyder att uppfattningen om vilka beståndsdelar som är användbara i närmiljön är beroende av var skolan är belägen. Något som framkom var att vilka natur- och kulturgeografiska mönster och processer som uppfattas som användbara beror delvis på om skolan är placerad i en stad eller på landsbygden och delvis på andra aspekter. Dessutom har lärarens kompetens och intresse i och inom geografiämnet en stor inverkan på hur läraren ser på närmiljöns användbarhet som lärmiljö. Ett annat framträdande resultat från studien är att lärarna upplever att användningen av skolans närmiljö som en lärmiljö har didaktiska och pedagogiska fördelar blad annat med tanke på elevernas inlärning och minneskapacitet.