Syftet med studien var att beskriva och analysera ett antal pedagogers uppfattningar av begreppet extra anpassningar, hur de arbetar med extra anpassningar, samt hur det har påverkat deras arbete med att stödja elever i svårigheter på ett antal grundskolor i en mindre kommun i södra Norrland. Forskningsfrågorna lyder: Hur identifieras elevernas behov av stödinsatser? Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur arbetar pedagogerna kring extra anpassningar och hur följs insatserna upp? Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som genomfördes med nio klasslärare och tre specialpedagoger på fyra olika grundskolor i den valda kommunen. Resultatet visade att alla intervjuade pedagoger var medvetna om begreppet extra anpassningar, men uttrycker en osäkerhet i skillnaden mellan de olika begreppen extra anpassningar och särskilt stöd som förekommer i de allmänna råden. Dock framkommer att klasslärarna ger uttryck för att det är något de alltid har gjort, men inte uppmärksammat på det sätt som Skolverket (2014a) belyser i de allmänna råden. Studien visar att om lärare ska kunna inkludera alla elever med hjälp av stödinsatser såsom extra anpassningar, är det viktigt, att de får stöd i det arbetet, både från ledning och med stöd av resultat från forskning i det specialpedagogiska fältet i form av ökade kunskaper och verktyg som kan användas i undervisningen, samt att rutiner fastställs för hur detta arbete ska genomföras.

Validerat; 20111020 (anonymous)

Syftet med studien var att öka vår kunskap om extra anpassningar och särskilt stöd förekom i idrottsundervisning samt hur och i vilka former det användes för nyanlända elever. Syftet var även att få fördjupad insikt gällande olika synsätt på extra anpassningar och särskilt stöd. Studien tog avstamp i läroplansteorin.   De metoder vi valde till vår studie var webbenkät och kvalitativ intervju. Webbenkäten utformades till idrottslärare i en mellanstor kommun i Sverige och avsåg att besvara i vilken omfattning och i vilka former av extra anpassningar och särskilt stöd som användes i idrottsundervisningen för nyanlända elever. Intervjuerna genomfördes med tre styckna forskare med inriktning idrott och hälsa, nyanlända elever samt specialpedagogik. Intervjuerna avsåg att behandla vilka synsätt som fanns på extra anpassningar och särskilt stöd för nyanlända elever i idrottsundervisningen.   Resultatet visade att fler sorter av extra anpassningar och särskilt stöd förekom i idrottsundervisningen. Extra tydliga instruktioner var den anpassning som flest idrottslärare använde sig av och även forskare på området visade att tydliga instruktioner var en åtgärd som gynnar elevers lärande. En tematiska analysmetod användes på resultaten vilket ledde till nya teman vid analys och diskussion.      Studiens slutsatser visade att idrottslärare använde redan tidigare bevisat framgångsrika åtgärder i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Även då idrottslärarna verkade vara införstådda med framgångsrika åtgärder önskade majoriteten mer kunskap kring extra anpassningar och särskilt stöd.

Companies, institutions and authorities are increasingly restructuring their businesses to adapt to a changing environment and working conditions are becoming increasingly looser, more indefinite and perceived as more boundless. Earlier general and more stable working time rules, norms and agreements for organizing the work have begun to be dissolved or transformed and employees must increasingly initiate, plan, implement and take responsibility for their own work. This may mean that the work is perceived as more varied by the employee, but also as more complicated, more stimulating but perhaps also more demanding, more personal but with a reduced community, more focused but more cohesive and insecure.   This is a qualitative thesis conducted at the Linnéuniveritetet by Fredrik Hallberg that, through the use of grounded theory, examines questions about what affects the balance between the work of school teachers and their leisuretime. In the study, a total of seven teachers have been interviewed and the material has been analyzed and processed through a theoretical framework in the form of grounded theory.

The objective of this report is to examine the estimated cost in thedesign phase when building schools or preschools in Sweden. The contentcan be used in early stages of a project to get a better picture ofwhat the cost might be of each profession. Furthermore the reportexamines current key figures used in the industry as of today. The workhas been done in collaboration with ÅF-Pöyry AB. The backgroundgenerating this report is the uncertainty around the design phase costsand how it is divided between the professions.The key figures are presented as a percentage of the total productioncost and the result in design phase is 11,2 % for preschools and6,9 % for schools.Additionally the report present how the total production cost varieswith increasing amount of children or size (BTA). Finally the reportsuggest how the new key figures and results should be used.

Studien belyser den fysiska aktiviteten på fritidshem med inriktning mot hur fritidslärarna på tre olika fritidshem arbetar övergripande med olika metoder att lära ut i utövandet av fysiskaktivitet i fritidshem. Vi belyser även vad fritidslärana anser om betydelsen av fysisk aktivitet för barnen. Syftet med studien är att belysa de förutsättningar som barn ges till fysisk aktivitet på fritidshem. Vår frågeställning i studien är: Hur skapar fritidslärare förutsättningar för elever att bli delaktiga till fysisk aktivitet? Valet av studiens metod är den semistrukturerade kvalitativa metoden, där vi samlade in relevant data som kunde besvara vår frågeställning. Vi har genomfört sex intervjuer med trefritidslärare på tre olika fritidshem. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsteorisom visar på relationen mellan barnen och samhället. Studiens resultat visar att alla fritidslärare som har deltagit i studien anser att det är en viktigdel i arbetet på fritidshemmet att arbeta för att skapa förutsättningar som bidrar till att barnen blir fysiskt aktiva. Vidare framkom det att fritidslärarna anser att arbetet med fysisk aktivitet på fritidshem grundar sig i fyra olika aspekter: planerade aktiviteter; fritidslärarnas förhållningssätt; miljö ute och inne; och tid.

Idrott & hälsa är ett speciellt ämne i skolan då lektionerna inte genomförs i ett traditionsenligt klassrum utan i olika miljöer både inomhus och utomhus. På senare år så har tiden för ämnet idrott & hälsa avtagit avsevärt i skolan. Syftet med den här studien var främst att undersöka hur eleverna själva uppfattar ämnet Idrott & hälsa. Vad har Idrott & hälsa för betydelse för eleverna samt hur skiljer det sig mellan pojkar och flickor? Resultaten visade att skillnaderna mellan pojkarna och flickorna inte är särskilt stora men att de båda är positivt inställda till undervisningen i ämnet Idrott & hälsa och att de generellt tycker att ämnet är roligt. Bollsporter upplevs som den roligaste aktiviteten medan dans och konditionsövningar tillhör de mindre uppskattade aktiviteter under idrottslektionerna. Både pojkarna och flickorna är överens om att lärarens engagemang, kunskap och roll är viktig i ämnet och att det är nyttigt med Idrott & hälsa samt att ämnet har väckt nya intressen och bidragit med ökad fysisk aktivitet. / Physical education is a special subject i school because the lessons are not taking place inside a traditional classroom, instead the lessons take place in different environments both indoors and outdoors. In recent years physical education has slowly decreased and as a result of that there are less physical education in schools. The purpose with this study is to find out how students experience physical education in school. What meaning does physical education have for students and how are the differencies between boys and girls? I have focused on the difference between genders in this study. The results shows that the differences between boys and girls are not that big, both genders have a positive mindset regarding physical education and thinks that it is a fun subject in school. Ball sports is perceived as the funniest activity while dance and conditioning exercises are the least appreciated activities in physical education classes. Both gender believes that the teacher’s commitment, knowledge and role are vital and that physical education is healthy and the subject has made them interested in new activities and contributed with increased physical activity.

New Public Management som har etablerats i den svenska offentliga förvaltningen med syfte till att effektivisera resursanvändningen inom det offentliga. Under 2015 kom förslaget att Luleå kommun skulle effektivisera och förbättra sin skolverksamhet. Detta förslag fick beslut om implementering och en förändringen av skolverksamheten mellan 2016-2025 för att bemöta det demografiska svårigheter som Luleå kommun står inför.  Dessa interventioner, reformer eller förändringar av en offentlig verksamhet i syfte till att effektivisera ska mätas genom utvärderingar för att se om interventionen eller reformen har ett önskat utfall. Utvärderingen är en kartläggning om reformen eller interventionen har varit bidragande faktor till utfallet som uppstår med en förändring. Den individ som utvärderar en reform eller en intervention måste identifiera vilken typ av styrning eller vilken typ av styrningsdoktrin som tillämpas i verksamheten. Denna styrningsdoktrin ger den information som behövs för att kunna besluta om vilken typ av utvärdering som är bäst tillämpad på situationen eller reformen.  I detta fall ska Luleå kommuns skolverksamhet och reformen "Framtidens skola" tolkas enligt New Public Managements styrningsdoktriner för att kunna välja en utvärdering som ska mäta utfallet.

Our entire society is going through a digital development that never takes a break and the school is required to educate digitally competent citizens. To meet these challenges, it is necessary that the school succeeds in implementing the digital tools and that the teachers use the digital tools correctly. The purpose of the study is to investigate which digital tools that teachers and IT-educators who are familiar with in digitalization use to promote the students' learning in school work. The study is based on the following questions: What digital tools do teachers use and how do they describe how they use them in their educational work? And: How do teachers describe that the digital tools motivate students to learn? As a theoretical starting point, a socio-cultural perspective has been used. The study is qualitative and nine semi-structured interviews have been conducted. A qualitative content analysis with inductive approach was used as a method for analysis. The empirics were categorized into four parts, that describe which digital tools teachers in year 1-6 and year 6-9 use in their pedagogical work, how they use them and how they think these motivate the pupils to learn. The result shows that there are some differences in what digital tools they use and how they use them in the different ages. In grades 1-6, the tools are used primarily for a didactic purpose, to capture and motivate the students. In grades 6-9, the tools are used primarily for writing and communicative purposes. All teachers also use them to increase equivalence. You can see that the teachers in the different ages have much to learn from each other in the continued digital development.

Syftet med studien är att undersöka vilken information skolor delar på sina hemsidor om fysisk aktivitet samt hur lärare på utvalda skolor ser på fysisk aktivitet och hur de arbetar med det i praktiken. Den fysiska aktiviteten som studien fokuserar på är det som sker utöver ämnet idrott och hälsa. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ textanalys där 60 skolors hemsidor undersöktes från två geografiska platser i Sverige - Gotland och Eskilstuna. Hemsidorna delades in i tre olika nivåer utefter informationen som fanns på hemsidorna om fysisk aktivitet. I studien gjordes även fallstudier på fem skolor i form av intervjuer för att få djupare empiri om skolors relationer till den fysiska aktiviteten, samt för att undersöka om det som står på hemsidan överensstämmer med vad som framgår i intervjun i fallstudierna. Resultatet av undersökningen visar att det som beskrivs på hemsidorna inte alltid stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. Skolorna arbetade mer med fysisk aktivitet, både på lektioner och raster, än vad som stod på hemsidorna. De intervjuade lärares syn på fysisk aktivitet är mestadels positiv, men vissa skillnader framkommer om synen på den fysiska aktivitetens effekter. Några av lärarna anser att det sker en klar förbättring av koncentrationen hos eleverna, medan andra har svårt att mäta koncentrationen och menar snarare att eleverna blir lugnare, gladare och att konflikter minskar. Slutsatsen av studien visar att den fysiska aktiviteten är ett viktigt område att lyfta fram, dock finns en viss diskrepans mellan vad som står på hemsidorna och vad som sker på skolorna.