Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning elever som läser Nationell idrottsutbildning (NIU) på gymnasiet upplever det. Syftet var även att undersöka elevers attityder till att söka hjälp vid eventuell upplevd psykisk ohälsa. Vidare undersöktes även skillnader, likheter och samband mellan grupper. Upplever eleverna psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Finns det samband mellan antal träningstimmar och psykisk ohälsa? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Hur är attityderna till att söka hjälp vid eventuellt behov? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Metod Studien genomfördes på NIU-elever (N=146) i Sverige. Av dessa var 62 stycken flickor och 84 stycken pojkar. Ett bekvämlighetsurval gjordes där sex olika skolor valdes ut. Studiens mätinstrument var digital och genomfördes under lektionens start, mitt eller avslut. De enkäter som användes var GHQ-12 och MHSAS. Kort information och syftet med studien presenterades för eleverna innan enkätundersökningen. Resultat Resultaten visar att 42 % av eleverna upplever psykisk ohälsa. Flickor upplever psykisk ohälsa i större utsträckning än pojkar med en signifikant skillnad (Z=-5,321, p<0,001). De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa (r=0,230 och p=0,005). Det fanns en korrelation mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar (r=0,292, p=0,007). Över hälften (55 %) av de tillfrågade har en positiv attityd till att söka hjälp vid eventuella psykiska besvär. Ingen signifikant skillnad fanns mellan grupperna. Slutsats Studiens slutsats är att lite mer än en tredjedel av eleverna upplever psykisk ohälsa. Studien visar även att flickor upplever psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa. Det fanns även ett samband mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar. Resultatet kan användas för att genomföra ytterligare undersökningar för att skapa en större förståelse för unga idrottares psykiska hälsa.​ / Abstract Aim The aim of this study was to investigate the presence of mental health in National elite athletic students. Furthermore, the aim was to examine attitudes towards help seeking if needed. Differences, similarities and correlation between groups was also examined. Are the students experiencing mental illness and to what extent? Is there a difference between girls and boys? Is there a correlation between hours of training and mental illness? Is there a difference between girls and boys? What are the attitudes towards help seeking if needed? Is there a difference between girls and boys?   Method The number of recruited NIU-students were 146. 62 of them were girls and 84 of them were boys. Six different schools were selected by a comfort selection. The survey was digital and answered through the participants’ mobile phones. Furthermore, the survey was conducted either before, in the middle or after a lecture. The study contained two different surveys which were GHQ-12 and MHSAS. The aim of the study was shortly presented to the students before the survey was conducted. Results The results demonstrates that 42 % of the students are experiencing mental illness. Girls are experiencing mental illness in greater occurrence than boys with a significant difference (Z=-5,321, p<0,001). The participants who perform more training hours per week are also the ones experiencing a higher grade of mental illness (r=0,230 och p=0,005). There was a correlation between boys’ mental illness and hours of training (r=0,292, p=0,007). More than 55 % of the participants are having a positive attitude towards help seeking in case of eventual experienced mental illness. No significant differences were found between groups.  Conclusions The results of this study suggests that more than a third of the students are experiencing mental illness. This study also shows girls experiencing a higher grade of mental illness than boys. Hours of training and perceived mental illness was found to correlate for the total group. A correlation was also found between boys’ perceived mental illness and hours of training. The findings can be used for further studies to establish more comprehension and information related to young athletes’ mental health.

BakgrundEnligt tidigare forskning är uppfattningen om läxor olika hos elever, föräldrar och lärare. Läxors syfte och påverkan kan få skilda svar beroende på vem du frågar. I Sverige finns det forskning som visar på en norm som efterfrågar ansvarstagande elever och föräldrar genom läxor.SyfteVår studies syfte är att undersöka lärares upplevelser av fenomenet läxor, samt dess påverkan av elevers skolresultat. Studien utgår från följande frågeställningar: Vad för läxor ger läraren ut? Vad är syftet med att ge ut läxor? Hur anser lärare att läxorna påverkar skolgången för eleven? Får eleven hjälp med uppgifterna hemifrån?MetodVi har gjort åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor. Lärarna som vi intervjuade arbetar både på mellan- och högstadiet.ResultatResultatet visar att lärare generellt ger ut läxor i sina ämnen. Läxorna är någonting som eleverna ska klara av själva, något krav om föräldramedverkan görs generellt inte. Lärarna tar också stort avstånd från att använda läxor som grund för bedömning. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:I dagens samhälle krävs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du väljer behöver du kunskapen. Detta ställer krav på oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rätt information till eleverna för att hjälpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser på datorn som redskap i undervisningen.• Hur används datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?• Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sätt att tänka kring datorn som redskap?• Vilka faktorer påverkar pedagogernas val av att använda/inte använda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger från två skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade åsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit är att eleverna ser datorn främst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget längre och ser den som ett bra hjälpmedel samt en viktig faktor i undervisningen.

Our purpose with this master thesis is to look at school libraries in two separate municipal contexts and with the help of case studies try to reach understanding of how the municipal organisation in general influences and co-operates with day to day reality. In order to achieve this objective we have posed the following questions: What importance are school libraries given in relation to questions of overall management and goals in the greater organisation? How are resources distributed and management allocated in the two cases? How are the various school libraries in the two municipalities organised when it comes to workload, employee role assumption and teamwork? In the section dealing with theory and previous research we present the theoretical viewpoint and the literature of importance for our subject. This includes a short history, reports and laws, and also some research and theory on school library organisation. Our method has been to study the circumstances in two separate municipalities, Varberg and Växjö. We have interviewed a number of people whom we believe to possess relevant knowledge of school library curriculum and organisation in relation to such concepts as management, resources, role assumption and teamwork. These sources are school librarians, chief librarians, and also the library board members for each municipality. To attain a deeper understanding we have complemented our study with the review of internal reports such as curriculum and goal proposals. The main conclusions of this master thesis are that the choice of school library organisation seems to be of minor importance when it comes to the greater organisation context but on the other hand these organisations are of great importance when it comes to learning and reading activities in the school context. We also note two main aspects concerning function of the school library: “the school aspect” and “the library aspect”. When it comes to relating organisation to these two functions it seems that in the municipality of Växjö the school aspect” is dominant when it comes to the municipality of Varberg it is rather the “library aspect” that dominates. / Uppsatsnivå: D

The aim of this bachelor thesis is to investigate how one independent senior high school without a school library regards the role of school libraries. (What is their view of information literacy? Do they manage to reach the goals of Lpf 94 and the goals of each school subject without a school library of their own?). We have chosen to interview the principal and two teachers. Our major findings are that the public library in our study has been given the role of a school library, a role we think it can not fulfil. The librarians guide pupils to the bookshelves instead of being collaborators in the learning process to create new knowledge. The principal and the teachers, in our study, do not believe in the pupils’ ability to develop better reading skills even if they have access to more books. Readers will stay readers, non – readers likewise. Earlier research contradicts this statement. The principal and the teachers find pupils information literate. We believe they are computer literate. Earlier research shows that teachers often think pupils are information literate. Although computers might be one of several information sources, they alone do not make students advanced users of information. The principal and the teachers mean to say that this school accomplishes its goals. We think they will have problems reaching their goals without the public library.

BAKGRUND: Redan i mitten av 1700-talet skriver Jean, Jacques Rouessau attbarns miljö är en lärandeplats, både inomhus och utomhus, där dekan använda sina sinnen och aktivt söka kunskap. Likväl 2000-taletsLars-Owe Dahlgren menar att utomhuspedagogik inbjuder till olikasinnesuttryck genom erfarenheter och upplevelser i miljön utomhus.Utgångspunkten för den teoretiska ramen av arbetet är sett ur ettsociokonstruktivistiskt perspektiv.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka vilken syn pedagoger i förskolanoch skolan har på utomhuspedagogik, hur de arbetar medutomhuspedagogik i den dagliga verksamheten samt vad somutvecklar barns lärande i utemiljön.METOD: Studien genomfördes med kvalitativ forskningsmetod.Datainsamlingen utfördes med hjälp av self report som besvaradesav 16 pedagoger verksamma i förskola och skolaRESULTAT: Resultatet visade att alla deltagande använde sig avutomhuspedagogik i verksamheten. Utomhuspedagogik upplevdessom ett spontant område där barn och elever aktiverade sig praktiskti utomhusmiljön. Ett flertal pedagoger som var delaktiga i studienansåg att utomhuspedagogisk verksamhet skapar situationer där ettlärande sker.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är ett mycket viktigt komplement till barn/elevers lärande i både förskola och skola. Envariationsrik naturmiljö erbjuder barn en miljö som främjar barns hela utveckling och hälsa på ett sätt som ingenannan miljö förmår. Vi tar upp aktuell forskning kring utomhuspedagogik. Vår studie grundar sig påuppfattningar om hur människan förstår sin omvärld. Därför har vi inspirerats av fenomenografin som teoretiskutgångspunkt och ett utvecklingspedagogiskt perspektiv när det gäller barn och elevers lärande.SYFTE:Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar utomhuspedagogik inom förskola ochskolans tidigare år (förskola – årskurs 6).METOD:Undersökningen har utförts med kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen genomfördes med skriftligaintervjuer, s.k. Self report och besvarades av 18 stycken pedagoger verksamma inom förskola och skola, 12stycken lärare på 3 förskolor och 6 stycken lärare på 3 skolor.RESULTAT:Resultatet visar att lärare använder utomhuspedagogik som lärandemiljö eftersom naturen har positiva effekterpå bland annat lärande och hälsa. Vidare påvisar studien att utomhuspedagogik är viktig och att lärare uppfattaratt det ett bra komplement till den traditionella inomhuspedagogiken/ klassrumsundervisningen. Vi fann teckenpå variation mellan förskola och skola . I förskolan använder man sig av utomhuspedagogik som ett pedagogisktverktyg medan skolan använder utomhuspedagogik som ett extra läromedel i en mängd sammanhang. Vi anseratt vi fått en djupare inblick och förståelse för utomhuspedagogikens betydelse när vi undersökt hurutomhuspedagogik beskrivs i aktuell forskning och vilka uppfattningar lärare som arbetar inom både förskolaoch skola har. Denna erfarenhet kommer vi att ta med oss till vår egen verksamhet där vi redan idag användeross av utomhuspedagogik Det har framkommit skillnader i lärarnas uppfattningar inom förskola och skola närdet gäller gårdens utformning. Vi anser att vårt examensarbete är relevant för läraryrket eftersomutomhuspedagogik visar sig vara ett utomordentligt bra redskap att använda för främjandet av barns/eleverslärande och utveckling.

BAKGRUND: I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring skönlitteratur i undervisningen. Viktiga begrepp definieras. Vi redogör för den Kosovoalbanska läroplanen och kursplanen i albanska SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur lärarna i vår studie använder skönlitteratur i undervisningen och vilka faktorer som enligt lärarna påverkar hur undervisningen ser ut. METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med öppna intervjuer och observationer. Intervjufrågorna har genererats utifrån observationerna detta för att få en tydligare bild för hur lärarna arbetar med skönlitteratur i undervisningen. RESULTAT: Vårt resultat visar på att lärarna i vår studie till större delen använder sig av traditionella metoder vid arbete med skönlitteratur. Resurserna och vilken politik som förs i kommunen påverkar undervisningen och läroböckerna i hög grad enligt lärarna. En önskan att arbeta med metoder såsom litteratursamtal finns hos samtliga lärare. Lärarna utgår uteslutet ifrån läroboken.

Detta är en kvalitativ studie som undersöker pedagogers arbete med jämställdhetsuppdraget på en skola. Syftet med studien är att undersöka hur de definierar begreppet jämställdhet och hur de arbetar med jämställdhet i relation till eleverna och om de anser att arbetet är lyckat. För att få svar på dessa frågor har fyra pedagoger intervjuats som arbetar på en skola med elever från förskoleklass till sexan. Studien belyser även vilka resurser som finns för att genomföra uppdraget och vilka prioriteringar som pedagogerna gör. Resultatet visar att pedagogerna i brist på resurser, kompetens och pedagogisk ledning inte har möjlighet att prioritera jämställdhetsarbetet. De enskilda pedagogerna använder sig ibland av en medveten pedagogik med ett jämställdhetsperspektiv men det finns inget genomgående jämställdhetsarbete i verksamheten. Definitionen av jämställdhet är inte samstämmig bland pedagogerna och de är inte enade om deras jämställdhetsarbete är lyckat eller ej. Jag har i min studie kommit fram till att de intervjuade kvinnliga pedagogernas kunskap kring jämställdhet bygger mycket på "common sense", förgivet taganden som reproducerar könsmönstren istället för att motverka dessa. Kraven på flickorna är högre än på pojkarna och pojkarna tillåts att ta mer utrymme i klassrummet än flickorna.

The aim for this study was to investigate how hetero- and homosexuality were treated in textbooks for upper secondary education, focusing on representation in both numbers and quality. The empirical content consists of four textbooks, and more specifically, the written language in those said textbooks. All written language in the books have been analyzed, including extracts of fiction, poems, instructions and excerpts from real-life texts etc. Discourse analysis was then used to analyze the material. The research questions were ‘How are heterosexuality and heterosexual people described and represented in the textbooks?’, ‘How are bi- and homosexuality and bi- and homosexual people described and represented in the textbooks?’ and ‘What differences are there between the description and representation of those two groups?’. The result was that heterosexuality was far more represented in the textbooks, with many examples of a heterosexual lifestyle, whereas bi- and homosexuality almost weren’t mentioned, and only once was a homosexual relationship depicted. The analysis suggests that whereas there are several formal instances against discrimination on behalf of sexuality, bi- and homosexual people aren’t represented in a just way in the textbooks. The image of bi- and homosexuality given in the textbooks confirm solidified ideas of what and how bi- and homosexuality is, rather than challenging them and providing a more nuanced image.