<p>Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på pedagogernas uppfattningar om vad de anser är mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. När vi tittade på tidigare forskning fann vi hur svårt det kan vara för pedagoger att veta vart gränserna för mobbning går samt hur mobbning ska definieras. Vi har även funnit faktorer som visat sig framgångsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och föräldrar. För att få svar på våra frågeställningar valde vi en kvalitativ metod där åsikter och uppfattningar är grundläggande. Därför valde vi att intervjua åtta pedagoger i förskolan och skolan. Utifrån resultatet och tidigare forskning kan vi se att flera av pedagogerna ansåg att mobbning kan beskrivas som en medveten handling som sker upprepade gånger för att skada. Pedagogerna tyckte också det var svårt att veta vart gränserna för mobbning går. Det förebyggande arbetet såg vi skiljer sig mellan förskola och skola. På förskolan jobbar pedagogerna mer lekfullt för att förebygga medan dem på skolan jobbar mer organiserat i deras förebyggande arbete.</p>

<p>Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan. Resultatet visar att de främsta orsakerna till att föräldrarna väljer att placera sina barn i fristående skolor är att det är små klasser, liten skola och bra lärare. Slutsatsen i studien blir att tiderna har förändrats, i och med att föräldrar inte längre behöver ha höga inkomster, för att placera sina barn i fristående skolor.</p>

<p>Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är.</p>

<p>Skolan är Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande på barn och ungdomar under en lång tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans värld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 är skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat kränkande beteende. Dock är både forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning många och olika skolor arbetar på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning på, utifrån tre olika skolors åtgärdsprogram. Avsikten är inte att generalisera utan att försöka ge en bild av hur dessa tre skolor arbetar mot mobbning. De tre skolorna ligger i samma kommun och är en förskola, låg- och mellanstadieskola, en högstadieskola samt en gymnasieskola. Uppsatsen är textbaserad och innehåller en textanalys samt komparativ analysmetod. De teoretiska utgångspunkterna består av de mest kända åtgärdsprogrammen mot mobbning; Olweus åtgärdsprogram mot mobbning, Pikas Gemensamt-Bekymmer-metod, Ljungströms Farstametod, Staffs Mombusmodell, Österholmsmodellen samt stiftelsen Friends metod. Alla skolor i studien hade likabehandlingsplaner där paralleller kunde dras till flera av metoderna i de teoretiska utgångspunkterna. Dock bestod Skola 1: s likabehandlingsplan främst av stiftelsen Friends arbete mot mobbning samt Pikas Gemensamt-Bekymmer-metod, Farstametoden och Österholmsmodellen. Skola 2: s arbete mot mobbning hade till stora delar grunder i Farstametoden och detsamma gällde Skola 3.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka känslan av sammanhang utifrån ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkäter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes främst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning. Även andra organisationers och institutioners hemsidor användes vid sökning. Resultatet analyserades och presenterades med hjälp av dataprogrammet Microsoft Excel och visade att det över lag fanns en hög känsla av sammanhang hos eleverna inom avsnitten skolmiljö och sociala relationer, dock med en signifikant skillnad när det gällde området studier. Vidare fanns även könsskillnader gällande de beskrivna områdena. Av detta drogs slutsatsen att respondenterna sade sig besitta en relativt hög känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.</p>

<p>Stress är en riskfaktor för hälsan och blir allt vanligare i de yngre befolkningsgrupperna. Syftet med föreliggande arbete var att beskriva skolsköterskors, mentorers, lärare och kuratorers uppfattningar av stressförekomst bland ungdomar i årskurs åtta. Studien var baserad på en enkätundersökning. Resultatet som framkom var att deltagarna uppfattade att ungdomarna var stressade. Skolan tolkades som den största stressfaktorn. Huvudvärk ansågs vara det vanligaste symtomet. Åtgärder som föreslogs för att hantera stress var, att ungdomarna behövde hjälp att planera och prioritera sitt skolarbete. Ett ökat stöd hemifrån samt hjälp att begränsa fritidsaktiviteter och en ökad samverkan mellan lärare ansågs även vara viktigt. Slutsatsen blev att stress bland ungdomar i årskurs åtta förekom. Insatser inom skolans organisation angående stressprevention bör ge redskap och kunskap till ungdomar om stresshantering. För att kunna öka möjligheten till en bättre hälsa bland ungdomar ansåg vi att samverkan var ett område att studera närmare.</p> / <p>Stress is a risk factor for the health and becomes all the more common in the younger groups of the population. The aim with the work in question was to describe school nurses’, mentors’, teachers’ and school welfare officers’ views of stress occurrence among youths in eighth grade. The study was based on an opinion poll. The result showed that the participants considered the young people as being stressed. School was looked upon as the largest stress factor. Headache was considered as the most common symptom. Measures proposed to handle stress were that the young people needed help to plan and prioritize their school work. An increased support from home and help to limit leisure-time activities and an increased cooperation between teachers were also regarded as important. The conclusion was that stress among youths in eighth grade occurred. Initiatives within the organization of school concerning stress prevention should give tools and knowledge to young people about stress handling. In order to increase the possibility for a better health among young people we were of the opinion that cooperation was one area to study closer.</p>

<p>Arbetets övergripande syfte var att undersöka hur flitigt pappor nyttjar sin kontaktdag för besök i skolan. Kontaktdagen är en besöksform där Försäkringskassan ersätter den förlorade dagsinkomsten på samma sätt som vid vård av sjukt barn. </p><p>Bakgrunden beskriver hur papparollen vuxit fram ur ett historiskt samhällsperspektiv där familjepolitiken under 60 och 70-talet var avgörande för den familjepolitik och föräldraförsäkring vi har idag. Efter detta visas vad läroplanen och skollagstiftningen säger om hur skolan ska förhålla sig gentemot elevernas föräldrar. Vidare genomgås de mest etablerade kontaktformerna mellan hem och skola. Ett avsnitt definierar och beskriver begreppet kontaktdag. Slutligen redovisas den forskning och statistik som finns om nyttjande av föräldraledighet i allmänhet och de faktorer som anses påverka. </p><p>Arbetet bygger på datainsamling via enkäter. Svarsfrekvensen bland papporna visade sig vara låg. De tendenser som kunde uttydas var att i princip alla svarande kände till sin möjlighet att nyttja kontaktdagen för besök i skola, men trots detta var nyttjandet lågt. De pappor som valt att besöka sina barn i skolan utan att nyttja kontaktdagen var något fler än de som nyttjade denna möjlighet.</p>

<p>Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteär att skapa förståelse för vad som gör barn stressade i skolan och härigenom ge förutsättningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning är begränsad till tiden kring och under idrottslektionen och härmed är studien inriktad på att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.</p><p>Stress är speciella krav som vår kropp utsätts för. Det finns både positiv och negativ stress och båda är en del av livet. Orsaker till stress hos barn är framförallt föräldrarnas och andras vuxnas förhållningssätt i olika situationer. Andra centrala orsaker finns att finna i skolan, där barnens skoldag är fylld av problem och påfrestningar som ger upphov till stress. Det gäller i teoretiska ämnen, i idrott, i umgänget med jämnåriga och i kontakten med lärare. I skolan är också konkurrensen om betyg och utmärkelser en viktig orsak till stress.</p>

<p>Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som står i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring är ett kommersiellt samarbete mellan likvärda och aktiva parter som frivilligt väljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller läroplaner som reglerar sponsring i skolan. Nordiska Ministerrådet har dock kommit med rekommendationer för vägledning till skolor i sponsringsärenden. Vad det gäller innehållet i riksdagsmotionerna i stort så efterfrågas ett tydligare regelverk kring formerna för sponsring i skolan. Motionärerna menar då att det finns en risk att skolans oberoende kan sättas ur spel om kommersiella intressen tar för stor plats i skolan. Samtliga motioner avslogs med hänvisning att det är upp till varje enhet att avgöra formerna för ett eventuellt sponsringssamarbete. Artiklarna i tidningen Dagens Nyheter ligger ofta i linje med de flesta motionerna. Andra artiklar beskriver projekt i skolan där det faktum att dessa projekt är sponsrade är av underordnad betydelse. Denna typ av artiklar är den klart dominerande i tidningen Svenska Dagbladet.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom grundskolans tidigare år använder sig av musik i undervisningen. Jag vill även undersöka på vilka olika sätt de använder sig av musiken och till vilka syften. Undersökningen bygger på nio kvalitativa intervjuer med både klasslärare och musiklärare. Jag har funnit att resultatet från den empiriska undersökningen till stor del stämmer överens med den litteratur som finns inom ämnet. Resultatet visar att musiken används på olika sätt av lärarna. Den används både integrerat med andra ämnen och för att bidra till sammanhållning och trygghet i en grupp. Enligt undersökningen leder musiken till glädje, lugn och koncentration hos eleverna. Dock menar några lärare att det även finns nackdelar med musik iundervisningen eftersom det inte passar alla elever. Lärare upplever vissa svårigheter i användandet av musik då de har alltför stora elevgrupper och en ljudnivå som är skadlig för hörseln. Dock visar undersökningen att samtliga lärare upplever att de positiva möjligheterna med arbetet överväger svårigheterna</p>