<p>Uppsatsen är en studie kring hur några lärare har valt att arbeta med barn som är placerade i familjehem. Vilka problem de här barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlätta för dem.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att studera vilka åsikter lärare inom grundskolan och särskolan har om en skola för alla, utifrån ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på vilka förändringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrågor som ligger till grund för examensarbetet är:</p><p>Vad säger lärare i grundskolan och särskolan om en skola för alla?</p><p>Vilka faktorer påtalar lärare är grundläggande för att en skola för alla ska fungera?</p><p>Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lärare?</p><p>Litteraturgenomgången behandlar de faktorer som kan påverka hur framgångsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa är bland andra att en ändrad människosyn krävs i samhället, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna från särskolan inte behöver särskiljas, grundskolans elever lär sig att acceptera människors olikheter och eleverna kan få ett utbyte av varandra. Nackdelarna, som kan uppstå om en skola för alla inte genomförs utifrån de förändringar som krävs, är bland andra att elever i behov av särskilt stöd inte får den typ av undervisning som de behöver, eleverna från särskolan kan uppleva en större segregering och mobbning kan uppstå.</p><p>Undersökningen genomfördes med intervjuer som metod. Fyra lärare som arbetar i grundskolan och sex lärare som arbetar i särskolan deltog i undersökningen.</p><p>Det här examensarbetets resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning. En skillnad som finns mellan den refererade litteraturen och resultatet är bland andra att de intervjuade lärarna framhåller att skolledning och politiker behöver se mer av verksamheten i skolan för att kunna genomföra en skola för alla, lärarutbildningarna behöver en ny utformning och att särskolans personal bör komma in i en skola för alla, något som inte litteraturen framhållit.</p><p>Eleverna från särskolan är de som påverkas mest av en skola för alla, de har mest att vinna men även mest att förlora på en inkludering. Examensarbetet påvisar att vägen till en skola för alla börjar i en samverkan mellan de båda skolformerna.</p>

<p>Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. Frågeställningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta är, att barns tankar är unika och det är av stor vikt att ta reda på vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under många år och att då få sätta ord på sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgång. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvärld som denne kan bära med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten. Genom detta lyssnande kan den egna pedagogiken både utmanas och utvecklas.</p><p>Litteraturbakgrunden synliggör vad andra författare samt forskare har kommit fram till i studier av barns tankar. Tidigare forskning visar vilka faktorer som kan råda i diskursen kring barn, t.ex. från vilket perspektiv barn betraktas av vuxna, samt maktförhållanden som kan råda mellan vuxna och barn. Studien bygger dels på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dels på ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv. Ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv ses barnets språk och tankeförmåga som en social tillställning där kommunikation och interaktion med omgivningen utvecklar dessa förmågor. Ur ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv ses barnet som en ensam aktör i konstruktionsprocessen. Dessa teorier finns med i studien som en bakgrund och genom en abduktiv process prövas teoriernas bärkraft, vilket innebär en interaktion mellan empiri och teori. Den metodiska ansatsen är inspirerad från hermeneutiken, då barnens utsagor har analyserats utifrån inspiration från denna tolkningslära.</p><p>I studien ingick tio barn. Studien genomfördes på en mångkulturell skola där flertalet av barnen är tvåspråkiga, vilket innebär att de har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna genomfördes med fyra flickor och sex pojkar.</p><p>Några centrala begrepp i arbetet är, diskurs och perspektiv. Diskurs står för den tillvaron och det sammanhang barnet befinner sig i när de är i skolan. Perspektiv förklaras som vilken syn vuxna/pedagoger väljer att betrakta barnet från.</p><p>Studiens resultat visar att barnens tankar om skolan är flerfaldiga, vilket är beroende av i vilket sammanhang barnen tänker på skolan. Barnen särskiljer på leken och lärandet.När de talar om lärandet är detta i form av läxor och ämneskunskaper.Leken är en aktivitet som uppskattas av barnen. Barnens tankar innefattar även kamraternas betydelse. Barnens utsagor tyder på att de har uppfattat de regler som råder på skolan och att lärare är de som bestämmer samt sätter upp regler för barnen. Barnen visar tydligt att förhållningssättet, som att t.ex. visa hänsyn, är särskilt uppmärksammat av dessa. Pojkarna uttrycker dock denna vetskap på ett annorlunda sätt än flickorna. Pojkarna använder sig då ofta av negationer i sina uttalanden, de säger t.ex.: man ska inte slåss, medan flickorna säger: man ska vara snäll.</p>

<p>Selektiv mutism är en störning som försämrar prestationsförmågan i studier eller arbete samt försvårar kommunikationen. Störningen gör att barnet oftast avstår att tala på förskolan, sexårsverksamheten samt på skolan medan det däremot talar helt obehindrat hemma. Syftet var att få en ökad förståelse för hur några pedagogers arbete påverkas av vilken kunskap de har om och hur de arbetar med elever som har selektiv mutism. Undersökningen har genomförts utifrån fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Urvalet har gjorts utifrån deras erfarenheter av att arbeta med barn som har selektiv mutism och deras tillgång alternativt avsaknad av handledning i ämnet. Tre kvinnliga och en manlig pedagog har intervjuats och deras erfarenhetsområde utgörs av sex-årsverksamhet, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. En pedagog har erhållit begränsad handledning i ett tidigt skede, en annan har fått och får kontinuerlig handledning medan de övriga två inte har fått någon handledning alls. Resultatet påvisade ett stort behov av handledning samtidigt som ytterst få i Sverige har den speciella kompetens, som krävs för att kunna bistå med det.</p>

<p>Examensarbete i didaktik. Högskolan i Gävle, 2007.</p><p>Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Jennifer Rodin & Katarina Lindberg (2007): Språkutveckling i mångkulturell miljö - en intervjustudie med åtta pedagoger.</p><p>Sammanfattning</p><p>Språket utgör en viktig roll i barnets identitetsskapande, socialisation, utveckling och lärande.Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att ge barnet god stimulans för dess livslånga lärande. Allt fler pedagoger arbetar i dag i en mångkulturell miljö där de möter barn och föräldrar med olika bakgrunder och förutsättningar. Utifrån detta ville vi undersöka hur förskolan och skolan arbetar med barns språkutveckling i en mångkulturell miljö.</p><p>Undersökningens syfte är att studera pedagogers uppfattning om deras arbete med barns språkutveckling och vad de anser om språkets betydelse för barnet. Syftet avsåg även att få pedagogernas inställning till hur det är att arbeta i en mångkulturell miljö. Detta medförde att även modersmålet och modersmålsundervisningens betydelse för barnet undersöktes.</p><p>En intervjustudie har genomförts med åtta pedagoger som är verksamma inom åldersgrupperna 1-9 år på en mångkulturell förskola och skola. Urvalet av dessa pedagoger innefattar yrkesgrupperna barnskötare, förskollärare, mellanstadielärare, fritidspedagog och modersmålslärare.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att alla pedagoger anser att språket är en mycket viktig del för barnet i dess utveckling av identitet, social kompetens, trygghet och lärande. De lyfter fram att språket har en stor betydelse för att barnet ska kunna kommunicera med omgivningen och göra sig förstådd och förstå andra. För en god språkutveckling ansåg pedagogerna att det är betydelsefullt för barnet att omges av vuxna där det vardagliga samtalet har en central roll. Pedagogerna var medvetna om modersmålets betydelse även om det inte ingick i allas verksamhet och de ansåg det vara en fördel att föräldrarna talade sitt modersmål med barnen i hemmet. I sitt arbete med barnens språkutveckling använde sig pedagogerna av olika uttrycksformer, som t ex sång, rörelse och bildskapande, och de var överens om att dessa aktiviteter hade en gynnsam inverkan på barnets språkutveckling. En svårighet som de intervjuade upplevde med att arbeta i en mångkulturell miljö var kommunikationen och samarbetet med föräldrarna, med annan kulturell bakgrund än svenska, där språket ibland inte räckte till. Detta ansågs ändå av pedagogerna som en utmaning och inspiration för att hitta nya kreativa vägar till en bra kommunikation och samverkan med föräldrarna.</p><p>Slutsatsen är att stor erfarenhet och kompetens finns bland pedagogerna och att de är väl medvetna om språkets betydelse för barnet. De visar ett professionellt förhållningssätt till sitt arbete i en mångkulturell miljö och är medvetna om de faktorer som påverkar barnet i dess språkutveckling. Allmänt önskade de flesta mer kunskap om kulturella skillnader och likheter som skulle öka förståelsen i mötet med föräldrar och barn från andra länder.</p>

<p>Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på inkludering av elever i grundskolan och vad de har för åsikter kring begreppet. Huvudfrågorna som studien grundade sig på var vad lärare ansåg om bristen på förändringar i skolan, hur de själva skulle vilja nå <em>en skola för alla</em> samt om de ansåg att full inkludering är någonting eftersträvansvärt.</p><p>     Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, där dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut så. Datamaterialet insamlades med hjälp av intervjuer med sex lärare. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjälp av bandspelare.</p><p>     Resultaten har visat att det finns en viss samstämmighet bland informanterna. De anser att full inkludering är ett mål att sträva emot. Även förslag på förändringar som skulle kunna förbättra skolan så att den blir mer ändamålsenlig för alla elever har framförts.  </p>

<p>Denna studie inriktar sig på elevers uppfattningar angående det stöd de får i och utanför klassrummet och på vilket sätt det påverkar deras skolgång. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. Enkäter användes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lättare kunna koncentrera sig samt att väntan på hjälp i det ordinarie klassrummet ofta är för lång. Samtliga elever som i dagsläget går till en specialpedagog anser att de får det stöd de behöver och att det där finns arbetsro. Det har även framkommit att det finns elever som påverkas negativt av att lämna den ordinarie klassen, genom att de upplever utanförskap. Resultatet av studiens frågeställningar visade sig kretsa mer kring omgivningens påverkan på elevernas arbetsförmåga än den konkreta hjälpen de tillhandahåller under lektionerna. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram, trots att vår studie är av relativt liten omfattning.</p>

<p>Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar. Studien visar på att undersökt litteratur klart och tydligt visar att de flesta elever känner obehagskänslor och blir nervösa inför sitt utvecklingssamtal, samt att lärare bättre behöver få kunskap om hur ett utvecklingssamtal ska gå till samt få en större vetskap om vad det bör innehålla. När det gäller vårdnadshavarens roll finns mycket lite dokumenterat men det visade sig att många vårdnadshavare var nöjda med att gå på elevledda utvecklingssamtal där lärarens roll minimerades.</p>

<p>Denna undersökning handlar om hur väl rustade förskollärare och lärare är att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan/skolan – sett utifrån ett lärarperspektiv.</p><p>Syftet med undersökningen är att ge ökad kunskap om förskollärare och lärare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser påverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. Två förskollärare samt två lärare intervjuades i undersökningen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att både förskollärarna och lärarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av särskilt stöd så mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollärarna och lärarna är för högt. De ansåg även att förskolan och skolans lokaler var för små. Både förskollärarna och lärarna anser att miljön är dåligt anpassad till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skolan, då lokalerna är små, samt är dåligt anpassade för barn som behöver rullstol.</p><p>Enligt förskollärarna i studien är det ett problem att hinna med att specialanpassa verksamheten i förskolan för barnen i behov av särskilt stöd. Förskollärarna ser problem med att hinna tillverka specialpedagogiskt material, samt att speciellt planera och genomföra en daglig verksamhet för barn i behov av särskilt stöd.</p><p>De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att förskollärare och lärare behöver mindre barngrupper för att få tid till alla barn. Enligt undersökningen läggs för stort ansvar på förskollärare och lärare att se till alla barns behov samt att planera och utveckla verksamheten utifrån de skolpolitiska krav som ställs. Förskollärarna och lärarna behöver få ökat delat ansvar från rektor för utformning av den pedagogiska verksamheten, så den svarar mot de skolpolitiska krav som finns. Kommuner behöver få ökad inblick i hur förskolan och skolans verksamhet ser ut på en konkret nivå, för att kunna avgöra vilka ekonomiska resurser som behövs för att införliva de krav som ställs i förskolan/skolan på skolpolitiknivå.</p>

<p> </p><p>Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasiet</p><p>Här menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls. För att läroprocessen ska bli mer meningsfull och relevant för eleverna behöver dagens undervisning mer resurser i form av tid och pengar. Förslag på nya undervisningsformer framkom också. Man talade även om hur negativa attityder till naturvetenskapen och den naturvetenskapliga undervisningen skulle kunna förändras. Bland annat genom att hitta faktorer i undervisningen som är angelägen för eleverna, till exempel vikten av naturvetenskapliga kunskaper i olika yrken.</p>