<p>Syftet med denna studie var att belysa lärares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat ämnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lärares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta påverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frågeställning var att undersöka hur ett tätare samarbete mellan lärare påverkar lärares kompetensutveckling, bedömning och värdering av elevers lärande. Studien utgick ifrån en kvalitativ standardiserad intervjumetodik där totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna är positiva till lärarsamarbete bland annat eftersom det påverkar lärarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlättar konflikthantering och individbedömning. En slutsats som därmed kan dras utifrån denna studie är att lärarsamarbete gynnar såväl lärare som elever.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>The body that is… You have to take care of the body is an ethnological study of how children look at body and health from their own perspective. During five weeks I did a field work in a school in Uppsala, Sweden. Ten fifth grade students and two teachers were interviewed. They were also participants in observations and did paintings. The theories used in this essay are a mix of phenomenology and feminist theories of western culture and the body. This study focuses on four different areas in which the body is important: Looks (clothes and make up), Food (what you eat, when, and why), Exercise (what you exercise, when, and why, and other leisure activity) and finally the Body and Health. Children are a part of society and the purpose of this essay is to see how they think and discuss around this questions. The children look at their own bodies with different eyes than they see others. The looks were important for some of these children; their clothes, their make up and their hair were important parts of how they wanted to be understood. The bodies of other people on, particular if they were related or friends in the closest surrounding, were not a problem but bodies of celebrities or people on tele-vision and magazines could be to fat, to thin, ugly or beautiful. People they knew personally could look how they wanted but the other ones could be valuated. They made a difference between female and male bodies when it came to clothes and make up. The children was aware of the connection between exercise and good health and many of them was part of physical activity on their leisure time, as well as they spent many hours with the com-puter at home, playing games or chatting on the Internet. They were well aware of what kind of food that is considered healthy and good, and what kind of food that makes you fat. Finally, they were well educated in the body ideals of today, and their reflections of the body were that a thin body is healthy and a fat one is unhealthy. They also considered it your task to take care of the body yourself even if many of the children said that how you look is nothing you could do something about.</p>

<p><p>Syfte och frågeställningar<p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa elevers tankar och erfarenheter, i år fem, kring popularitet i skolan. Frågeställningar:<p> </p><p>-Vad är utmärkande för en populär elev i år fem?<p> </p><p>-Vilka skillnader och likheter finns det mellan populära pojkar respektive populära flickor?<p> </p><p>-Är det viktigt att vara medveten om de sociala koderna som råder i skolan för att bli populär?<p> </p><p>-Kan popularitet vara något negativt?<p> </p><p>Metod<p> </p><p>Kvalitativa intervjuer har använts som metod i denna studie. Tio elever från samma fritidsgård och som alla går i år fem har deltagit i studien med målsmans medgivande. Urvalet gjordes i samarbete med föreståndarna på den aktuella fritidsgården utan specifika urvalskrav förutom ålder och intresse att delta. Intervjuerna var inte strukturerade men följde samma frågeguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av teorin symbolisk interaktionism.<p> </p><p>Resultat<p> </p><p>Resultatet visar att man kan vara populär på många olika sätt. Det som återkommer är att det är de som är lite kaxiga och vågar ta för sig som i störst utsträckning beskrivs. Exempel på andra återkommande egenskaper är att vara rolig, vara först med nya saker och vara bra på att spela fotboll. Det finns både likheter och skillnader mellan pojkar och flickor. Att ha snygga kläder tillskrivs både könen. Exempel på skillnader är att pojkarna ska vara bra på tv-spel medan flickorna ska se bra ut. Att vara medveten om det sociala spelet och att inte vara udda är viktigt för att inte hamna utanför i skolan. Dock säger inte detta att popularitet är något som alla elever strävar efter, då popularitet bland annat kan innebära press från omgivningen.<p> </p><p>Slutsats<p> </p><p>Slutsatsen är att det går att se tendenser till mönster inom ämnet popularitet med studiens frågeställningar som ram. Däremot måste undersökningen ses utifrån sitt sammanhang, då urvalet är för litet för att resultaten ska gå att generalisera, även om tidigare forskning styrker resultaten. Det finns faktorer som har påverkat studiens tillförlitlighet, trots detta så anser vi att studiens syfte och frågeställningar har besvarats på ett trovärdigt sätt.<p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

<p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Syftet med studien är att utifrån ett könsperspektiv undersöka stress hos elever. Detta ville vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar: Vad är stress för elever, upplever de stress i skolan, hur hanterar de stress samt hur vanligt är psykosomatiska symptom hos elever?</p><p>Metod:</p><p>Undersökningen är en studie som utförts med hjälp av enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ. Enkätundersökningen genomfördes på två gymnasieskolor på det Samhällsvetenskapliga programmet år 3 där 103 elever ingick i urvalsgruppen. Fördelningen mellan flickorna och pojkarna var 71 respektive 32. Inget externt bortfall fanns då alla utdelade enkäter även samlades in. Dock var totalt 41 elever frånvarande vid undersökningstillfällena, dessa elever inkluderades inte i vår studie.</p><p>Bearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet SPSS. Tre tester användes, dessa var ett Chi-2 test, ett Spearman´s korrelationstest samt ett Mann-Whitney U test. Signifikansnivån sattes till p<0,05 och tendens till en skillnad sattes till 0,05< p <0,1.</p><p>Resultat:</p><p>Majoriteten av de tillfrågade eleverna, 75, svarade att stress var brist på tid i kombination med mycket skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som upplevde stress i skolan var 84,4 procent respektive 97,2 procentprocent. Det vanligaste sättet att hantera stress på var enligt eleverna att prioritera/planera sitt skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som hade problemfokuserad coping var 43 procent respektive 67 procent. Andelen elever som hade emotionsfokuserad coping var 57 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna. Det förelåg en signifikant skillnad mellan kön där flickor angett en högre svarsfrekvens på alla psykosomatiska symptom förutom känna sig nervös och känna obehag inför skolan.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en stor andel av de tillfrågade eleverna upplevde skolan som en stressfaktor. Det fanns en signifikant skillnad där fler flickorna upplevde stress i jämförelse med pojkarna. Studien visade på att hantering av stress skiljde sig åt mellan könen där pojkar använde sig av en emotionsfokuserad copingstrategi och flickorna en problemfokuserad copingstrategi. Vidare fanns det ett samband mellan stress och psykosomatiska symptom. Detta visade sig genom att ju oftare eleverna var stressade desto oftare upplevde de även psykosomatiska symptom</p>

Arbetet syftar till att fördjupa vår egen kunskap om massage i skolan. Vi vill påvisa huruvida våra tankar kring massage i skolan stämmer överens med den uppfattning som elever och lärare har. Vårt arbete innefattar litteraturstudier samt en empirisk undersökning. Huvuddelen av arbetet bygger dock på undersökningen som utgörs av både en kvalitativ och kvantitativ del. Vi har försökt att få svar på om elevernas beteende gentemot varandra och mot läraren förändras genom ett aktivt arbete med massage, hur eleverna upplever/upplevde massagen i skolan, vilken syn föräldrarna har på massage i skolan samt vilka olika arbetssätt det finns angående massage och beröring. Enligt våra intervjuer tyckte flertalet av eleverna att det är bra med massage i skolan. Även de berörda lärarna och föräldrarna hade en positiv syn på massagen. Arbetet har utmynnat i att många av våra tankar och åsikter kring massage i skolan har bekräftats.

Uppsatsen beskriver varför lärare använder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för användandet. Den beskriver också vilka syften lärare har när de använder pedagogiska program och varför de inte använder pedagogiska program. Studien har genomförts i två delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkäter riktade till lärare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Av undersökningens resultat framgår att datorn används mest till ordbehandling följt av Internetanvändning och pedagogiska program. Användningen av datorer är dock relativt låg bland lärare. Resultatet visar att lärarna använder datorn för att det finns ett tryck utifrån, dvs att samhället påbjuder det, eller att högre studier kräver det. Lärarna uppfattar också att det finns en nytta med datoranvändningen, att den stämmer med deras rättviseuppfattning. Lärarna använder även datorn för nöjes skull. De hinder för datoranvändningen som bland annat framkommer i resultatet är: brist i lärares kunskaper, att datoranvändningen tar tid, elevernas sabotage av datorer och brist på resurser. Av undersökningens resultat framkommer bland annat att lärarna använder pedagogiska program för att de är motivationshöjande, lärandeprocessen hos eleverna blir bättre och att användningen är av nytta för elever eller lärare. I resultatet framkommer att lärarna upplever vissa egenskaper hos de pedagogiska programmen som negativa och att användningen kan innebära olika svårigheter för läraren.

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på vad som karakteriserar en mångkulturell skola och på vilket sätt undervisningen ska anpassas för elever med en mångkulturell bakgrund. Genom att förlägga min slutpraktik på en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lärare verksamma på skolan samt läsa för ämnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns två uppfattningar om vad en mångkulturell skola är. Den första uppfattningen speglar mångkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar något mer som förståelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mångfald och rikedom som andra kulter skänker. Vidare fann jag att lärarna på min praktikskola inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det är interkulturell undervisning man ska använda sig av i möte med elever med en mångkulturell bakgrund. Ett interkulturellt förhållningssätt betyder att skolan och lärarna försöker skapa situationer i undervisningen som gör att elevernas skilda erfarenheter och synsätt kommer till användning och får bytas mot varandra. I gynnsamma fall uppstår ett växelspel, där olika kulturer ger och tar.