Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjänst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att därigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbättra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgått ifrån den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med två representanter ifrån varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ledorden struktur, styrning och samsyn ofta är frånvarande i det vardagliga samverkansarbetet samt att informanterna efterlyser tydlighet och riktlinjer i detsamma. Samverkan bygger istället ofta på informationsutbyte och personliga kontakter emellan de enskilda professionella. Resultatet visar vidare att de professionella vill samverka och menar att tidigare upptäckt av barn som far illa och ett förbättrat helhetsperspektiv kring individen, är potentiella profiter vid fungerande samverkan.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att utifrån ett könsperspektiv undersöka stress hos elever. Detta ville vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar: Vad är stress för elever, upplever de stress i skolan, hur hanterar de stress samt hur vanligt är psykosomatiska symptom hos elever? Metod: Undersökningen är en studie som utförts med hjälp av enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ. Enkätundersökningen genomfördes på två gymnasieskolor på det Samhällsvetenskapliga programmet år 3 där 103 elever ingick i urvalsgruppen. Fördelningen mellan flickorna och pojkarna var 71 respektive 32. Inget externt bortfall fanns då alla utdelade enkäter även samlades in. Dock var totalt 41 elever frånvarande vid undersökningstillfällena, dessa elever inkluderades inte i vår studie. Bearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet SPSS. Tre tester användes, dessa var ett Chi-2 test, ett Spearman´s korrelationstest samt ett Mann-Whitney U test. Signifikansnivån sattes till p<0,05 och tendens till en skillnad sattes till 0,05< p <0,1. Resultat: Majoriteten av de tillfrågade eleverna, 75, svarade att stress var brist på tid i kombination med mycket skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som upplevde stress i skolan var 84,4 procent respektive 97,2 procentprocent. Det vanligaste sättet att hantera stress på var enligt eleverna att prioritera/planera sitt skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som hade problemfokuserad coping var 43 procent respektive 67 procent. Andelen elever som hade emotionsfokuserad coping var 57 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna. Det förelåg en signifikant skillnad mellan kön där flickor angett en högre svarsfrekvens på alla psykosomatiska symptom förutom känna sig nervös och känna obehag inför skolan. Slutsats: Vår slutsats är att en stor andel av de tillfrågade eleverna upplevde skolan som en stressfaktor. Det fanns en signifikant skillnad där fler flickorna upplevde stress i jämförelse med pojkarna. Studien visade på att hantering av stress skiljde sig åt mellan könen där pojkar använde sig av en emotionsfokuserad copingstrategi och flickorna en problemfokuserad copingstrategi. Vidare fanns det ett samband mellan stress och psykosomatiska symptom. Detta visade sig genom att ju oftare eleverna var stressade desto oftare upplevde de även psykosomatiska symptom

Syftet med uppsatsen är att belysa SET (social och emotionell träning), dess metod och hur den används i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes på två olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med två grundskolelärare, samt en biträdande rektor. Dessutom gjordes en textanalys av läromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan. SET-metoden lyfter fram det viktiga värdegrundsarbetet som skolan strävar efter, det demokratiska samhället och alla människors lika värde. Det viktiga med undervisningen är kontinuitet, delaktighet, genomtänkt dialog och reflektion. För att det skall fungera i skolan krävs att det är integrerad med resten av skolarbetet, att ledningen stöttar lärarna, att alla strävar åt samma håll och att förhållningssättet genomsyrar hela verksamheten. Det kan finnas visst motstånd i lärarkåren, men i stort är de positiva. Stödet från ledningen är en förutsättning för att SET skall kunna bedrivas.

Denna studie har som syfte att undersöka olika lärares ledarstilar, deras syn på ledarskap och framgångsrikt ledarskap. Studien gjordes på ett kvalitativt sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielärare. Resultaten visade att de flesta lärarna använde en situationsanpassad ledarstil. Lärarna ändrade sin ledarstil beroende på vilken elevgrupp som undervisades. Det som även kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utsträckning som läraren ansåg sig känna elevgruppen. Resultatet visade att lärarna tar delar från olika ledarstilar som de tycker passar dem och får därigenom ingen renodlad ledarstil utan en blandning av auktoritära och demokratiska sidor. Egenskaper som lärarna ansåg att en bra lärare ska ha och även kunde kopplas till litteraturen var bland annat ämneskunskaper, att kunna organisera arbetet i klassrummet och lyssna på eleverna samt att vara flexibel och att ha förmågan till att anpassa sig efter situationen.

Syftet med undersökningen är att belysa och bidra med kunskap om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lärarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot pojkar och flickor när de undervisar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jämställdhet är något som är viktigt för lärarna. Deras medvetenhet är stor då de alltid försöker att behandla pojkar och flickor lika. Lärarna har en generell syn på pojkar och flickor som de inte alltid anser stämmer överens med hur pojkar och flickor är i verkligheten. Alla lärarna anser att det är viktigt att genus förs in i skolpedagogiken och att jämställdhet ska råda både i klassrummen och den övriga skolmiljön. En slutsats är att lärarna associerar ordet genus med jämställdhet. Lärarna lägger inte någon vikt vid de sociala, kulturella och historiskt förankrade värderingar som bidrar till att vi agerar som vi gör gentemot de olika könen. Utan kunskap och förståelse kring genusbegreppet så finns en risk att reproduktionen av könsroller och strukturer fortsätter.

Vår uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger på flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvård, går sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstår samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har använt oss av strukturerad intervjumetod. Då vi intervjuat fyra vårdnadshavare över Internet passade denna metod bäst. Vi valde att intervjua fyra lärare, två personligen med bandspelare, en via mejl och den sista muntligt utan bandspelare. Analysen gäller hur pedagoger och föräldrar ser hur skolan hjälper flickor och pojkar med ADHD. Analysen visade att en del föräldrar är nöjda med skolans insatser medan andra föräldrar i undersökningen är mindre nöjda. Lärarna däremot anser att de arbetar för att barnen ska få den hjälp de behöver oavsett diagnos och kön. Av analysen kan vi dra slutsatsen att flickor upptäcks senare på grund av att diagnostiseringen sker utifrån pojkars symtombild.

Syftet med examensarbetet är att studera vilka åsikter lärare inom grundskolan och särskolan har om en skola för alla, utifrån ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på vilka förändringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrågor som ligger till grund för examensarbetet är: Vad säger lärare i grundskolan och särskolan om en skola för alla? Vilka faktorer påtalar lärare är grundläggande för att en skola för alla ska fungera? Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lärare? Litteraturgenomgången behandlar de faktorer som kan påverka hur framgångsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa är bland andra att en ändrad människosyn krävs i samhället, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna från särskolan inte behöver särskiljas, grundskolans elever lär sig att acceptera människors olikheter och eleverna kan få ett utbyte av varandra. Nackdelarna, som kan uppstå om en skola för alla inte genomförs utifrån de förändringar som krävs, är bland andra att elever i behov av särskilt stöd inte får den typ av undervisning som de behöver, eleverna från särskolan kan uppleva en större segregering och mobbning kan uppstå. Undersökningen genomfördes med intervjuer som metod. Fyra lärare som arbetar i grundskolan och sex lärare som arbetar i särskolan deltog i undersökningen. Det här examensarbetets resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning. En skillnad som finns mellan den refererade litteraturen och resultatet är bland andra att de intervjuade lärarna framhåller att skolledning och politiker behöver se mer av verksamheten i skolan för att kunna genomföra en skola för alla, lärarutbildningarna behöver en ny utformning och att särskolans personal bör komma in i en skola för alla, något som inte litteraturen framhållit. Eleverna från särskolan är de som påverkas mest av en skola för alla, de har mest att vinna men även mest att förlora på en inkludering. Examensarbetet påvisar att vägen till en skola för alla börjar i en samverkan mellan de båda skolformerna.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. Frågeställningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta är, att barns tankar är unika och det är av stor vikt att ta reda på vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under många år och att då få sätta ord på sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgång. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvärld som denne kan bära med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten. Genom detta lyssnande kan den egna pedagogiken både utmanas och utvecklas. Litteraturbakgrunden synliggör vad andra författare samt forskare har kommit fram till i studier av barns tankar. Tidigare forskning visar vilka faktorer som kan råda i diskursen kring barn, t.ex. från vilket perspektiv barn betraktas av vuxna, samt maktförhållanden som kan råda mellan vuxna och barn. Studien bygger dels på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dels på ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv. Ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv ses barnets språk och tankeförmåga som en social tillställning där kommunikation och interaktion med omgivningen utvecklar dessa förmågor. Ur ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv ses barnet som en ensam aktör i konstruktionsprocessen. Dessa teorier finns med i studien som en bakgrund och genom en abduktiv process prövas teoriernas bärkraft, vilket innebär en interaktion mellan empiri och teori. Den metodiska ansatsen är inspirerad från hermeneutiken, då barnens utsagor har analyserats utifrån inspiration från denna tolkningslära. I studien ingick tio barn. Studien genomfördes på en mångkulturell skola där flertalet av barnen är tvåspråkiga, vilket innebär att de har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna genomfördes med fyra flickor och sex pojkar. Några centrala begrepp i arbetet är, diskurs och perspektiv. Diskurs står för den tillvaron och det sammanhang barnet befinner sig i när de är i skolan. Perspektiv förklaras som vilken syn vuxna/pedagoger väljer att betrakta barnet från. Studiens resultat visar att barnens tankar om skolan är flerfaldiga, vilket är beroende av i vilket sammanhang barnen tänker på skolan. Barnen särskiljer på leken och lärandet.När de talar om lärandet är detta i form av läxor och ämneskunskaper.Leken är en aktivitet som uppskattas av barnen. Barnens tankar innefattar även kamraternas betydelse. Barnens utsagor tyder på att de har uppfattat de regler som råder på skolan och att lärare är de som bestämmer samt sätter upp regler för barnen. Barnen visar tydligt att förhållningssättet, som att t.ex. visa hänsyn, är särskilt uppmärksammat av dessa. Pojkarna uttrycker dock denna vetskap på ett annorlunda sätt än flickorna. Pojkarna använder sig då ofta av negationer i sina uttalanden, de säger t.ex.: man ska inte slåss, medan flickorna säger: man ska vara snäll.

The purpose of this investigation is to find out how the children’s exercises affect their learning capabilities. With exercise, I mean all kinds of movements, like physics, walks and games. The method I will use in this investigation is interviews, where I choose to interview both teachers and their pupils at a school which uses an exercise-program called röris. Röris is an exercise program which involves moving to music. I also choose to look at Bunkefloprojektet, were scientists has investigated how the power of concentration is affected by exercise. My conclusion from the interviews and the literature is that I can’t prove that the children’s exercises affect their learning capabilities. In relation to this, I can also say that one of the scientists in Bunkefloprojektet neither can confirm that more exercise and training of the mobility improves the power of concentration with the children. On the other hand she can tell us that children’s performance in Swedish and maths, improves with the help of exercises. The teachers I interviewed told me that the students concentrate and learn more, when they exercise. But they couldn’t refer the results to röris, because they also used to take walks every week with the children, and that can also affect the results. / Mitt syfte med det här arbetet var att ta reda på hur barns inlärning påverkas av rörelse. Med rörelse avser jag all slags rörelse, såsom idrotter, promenader och lek. Jag valde att intervjua några lärare och elever på en skola, som använder röris. Röris är ett slags program med olika rörelser som man gör till musik. Jag valde även att titta på Bunkefloprojektet, där olika forskare har studerat hur bl.a. koncentrationen påverkas av rörelse, för att kunna jämföra med röris. Jag kom fram till utifrån mina intervjuer samt litteraturen att jag inte kan bevisa att rörelse inverkar på barns inlärning. Dock kan sägas att Ericsson, en forskare från Bunkefloprojektet, inte kan bekräfta att ökad fysisk aktivitet och motorisk träning förbättrar barns koncentrationsförmåga. Däremot kan Ericsson visa att barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med hjälp av ökad fysisk aktivitet. Lärarna som jag intervjuade berättade att eleverna koncentrerade sig bättre, samt fick bättre inlärning. Detta kunde dock lärarna inte hänvisa till röris, då de samtidigt hade promenader, som även kunde inverka på resultaten.

Examensarbete i didaktik. Högskolan i Gävle, 2007. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Jennifer Rodin & Katarina Lindberg (2007): Språkutveckling i mångkulturell miljö - en intervjustudie med åtta pedagoger. Sammanfattning Språket utgör en viktig roll i barnets identitetsskapande, socialisation, utveckling och lärande.Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att ge barnet god stimulans för dess livslånga lärande. Allt fler pedagoger arbetar i dag i en mångkulturell miljö där de möter barn och föräldrar med olika bakgrunder och förutsättningar. Utifrån detta ville vi undersöka hur förskolan och skolan arbetar med barns språkutveckling i en mångkulturell miljö. Undersökningens syfte är att studera pedagogers uppfattning om deras arbete med barns språkutveckling och vad de anser om språkets betydelse för barnet. Syftet avsåg även att få pedagogernas inställning till hur det är att arbeta i en mångkulturell miljö. Detta medförde att även modersmålet och modersmålsundervisningens betydelse för barnet undersöktes. En intervjustudie har genomförts med åtta pedagoger som är verksamma inom åldersgrupperna 1-9 år på en mångkulturell förskola och skola. Urvalet av dessa pedagoger innefattar yrkesgrupperna barnskötare, förskollärare, mellanstadielärare, fritidspedagog och modersmålslärare. Resultatet av denna undersökning visar att alla pedagoger anser att språket är en mycket viktig del för barnet i dess utveckling av identitet, social kompetens, trygghet och lärande. De lyfter fram att språket har en stor betydelse för att barnet ska kunna kommunicera med omgivningen och göra sig förstådd och förstå andra. För en god språkutveckling ansåg pedagogerna att det är betydelsefullt för barnet att omges av vuxna där det vardagliga samtalet har en central roll. Pedagogerna var medvetna om modersmålets betydelse även om det inte ingick i allas verksamhet och de ansåg det vara en fördel att föräldrarna talade sitt modersmål med barnen i hemmet. I sitt arbete med barnens språkutveckling använde sig pedagogerna av olika uttrycksformer, som t ex sång, rörelse och bildskapande, och de var överens om att dessa aktiviteter hade en gynnsam inverkan på barnets språkutveckling. En svårighet som de intervjuade upplevde med att arbeta i en mångkulturell miljö var kommunikationen och samarbetet med föräldrarna, med annan kulturell bakgrund än svenska, där språket ibland inte räckte till. Detta ansågs ändå av pedagogerna som en utmaning och inspiration för att hitta nya kreativa vägar till en bra kommunikation och samverkan med föräldrarna. Slutsatsen är att stor erfarenhet och kompetens finns bland pedagogerna och att de är väl medvetna om språkets betydelse för barnet. De visar ett professionellt förhållningssätt till sitt arbete i en mångkulturell miljö och är medvetna om de faktorer som påverkar barnet i dess språkutveckling. Allmänt önskade de flesta mer kunskap om kulturella skillnader och likheter som skulle öka förståelsen i mötet med föräldrar och barn från andra länder.