The purpose with this essay is to find out how active teachers think about integrate children with the diagnosis autism into the regular school. The method I have used to find out is a qualitative interview, where I have interviewed three teachers of various age and sex. A person with the diagnosis autism has problems with communication, social interaction and the ability to form a conception. Today, we do not know what causes autism, but we do know that it has to do with a neurological disorder. The word integrate means unite or join together as a wholeness. Many children who have a handicap may feel good to participate in a school where the other pupils do not have a handicap. Especially for children with autism who need role models to develop their social skills. Pupils with autism need a structured schooling with rutines and an organisation that is intended to help them get through their school day. Keywords: integration, autism, school, children / Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur verksamma pedagoger ställer sig i frågan om att integrera elever med autism i den vanliga skolan. För att få reda på det har jag använt mig av en kvalitativ intervju, där jag har intervjuat tre pedagoger i varierande ålder och olika kön. En person som har diagnosen autism har i stora drag problem med kommunikation, social interaktion och föreställningsförmågan. Man vet idag inte vad det är som orsakar autism, men man vet att det har att göra med en neurologisk störning. Ordet integrera betyder förena eller sammanföra till en helhet. Många barn som har något sorts handikapp sägs må bra av att gå i den vanliga skolan tillsammans med andra elever som inte har något handikapp. Just för barnen med autism är det extra viktigt då de behöver förebilder för att utveckla sina sociala färdigheter. Elever med autism kräver en strukturerad skolgång med bestämda rutiner och en organisation som hjälper dem att komma igenom sin skoldag. Nyckelord: integrering, autism, skola, barn

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellan hem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtätning i relationen mellan hem och skola och där den nära relationen har setts som normativt god och positiv för samtliga inblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola har framförallt gjorts utifrån föräldrars och lärares perspektiv och eleverna har många gånger försummats i forskningen. Den forskning som trots allt är gjord utifrån ett elevperspektiv på föräldrarsamverkan visar hur närmanden mellan parterna leder till förhandlingar där elever använder olika strategier för att slå vakt om sin autonomi. De frågeställningar som vi besvarar i uppsatsen är; a) Vad framkommer i forskningen gällande hur elever separerar sfärerna hem och skola vid samverkan? samt b) vilka strategier använder yngre elever för att separera sfärerna hem och skola vid samverkan? I vårt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken i relationen mellan hem och skola. Sedan tar vi upp vad tidigare forskning har kommit fram till vad gäller elevers perspektiv på föräldrarsamverkan. För att besvara vår andra frågeställning gör vi en kvalitativ intervjuundersökning i år 2 i grundskolan. Vårt resultat visar fyra olika strategier som elever använder för att separerar sfärerna hem och skola. Dessa strategier är: 1) Kontroll av möten mellan lärare och föräldrar, 2) Styrande av information genom närvaro, 3) Undanhållande av information genom att glömma, samt 4) Göra en överenskommelse med lärarna. Vi tolkar vårt resultat som ett uttryck för elevers behov av integritet och autonomi. Utifrån vårt resultat ger vi förslag på åtgärder som skolan kan vidta för att tillgodose elevers behov av autonomi och integritet. Vi kommer fram till att införande av elevsamtal, som fanns föreslaget redan i den statliga utredningen Ett nytt betygsystem (SOU 1992:86) på 1990-talet, vore ett sätt att tillmötesgå elevers behov.

Lärare i förskolan och skolan möter föräldrar i utvecklingssamtal en till två gånger per år och vi vill genom denna studie undersöka hur de beskriver kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal. Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtal i förskolan och skolan samt mötet som sker mellan lärare och föräldrar i samtalet. En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med fyra lärare i förskolan och fyra lärare i skolan. I resultatredovisningen, under sex olika avsnitt, sammanställer vi de beskrivningar vi erhållit och varje avsnitt avslutas med en sammanfattning. Resultatet visar att lärares beskrivningar angående kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal inte skiljer sig nämnvärt. Det framkommer att alla intervjuade är överens om att föräldrars engagemang i utvecklingssamtal skiljer sig åt, majoriteten av lärarna förespråkar ett större engagemang från föräldrars sida. De anser att ett gynnsamt utvecklingssamtal för både dem och föräldrar innebär ett samspel där de tillsammans diskuterar barnets situation och kommer fram till lösningar på eventuella problem. För att skapa ett gynnsamt utvecklingssamtal är tillit och förtroende viktiga komponenter, likaså att båda parter är väl förberedda. Det framgår av intervjuerna att det finns vissa förhållanden som kan komplicera kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal. Exempel som framkommer är föräldrar som inte kan acceptera att sitt barn har svårigheter samt att som lärare behöva ta upp något som föräldrar kan uppleva som kritik. Hur lärarna känner inför dessa samtal varierar, det framkommer att lärares erfarenhet av utvecklingssamtal spelar en betydande roll angående hur komplicerat det upplevs.

Att alla elever får studera tillsammans på lika villkor kan ses som en självklarhet i ”en skola för alla” men för alla elever är det inte så enkelt. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ”en skola för alla” samt hur föräldrarna ser på barnets utveckling och lärande. Fokuseringen handlar om att få en inblick i deras tankar om inkludering. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med fem rörelsehindrade elever som studerar i grundskolan och fem av deras föräldrar. Resultatet av studien visar att det finns olika faktorer som påverkar hur respondenterna i studien upplever att inkluderingen i ”en skola för alla” fungerar. Det handlar om hur skolans miljö är anpassad efter elevens behov, lärarens förmåga att anpassa undervisningen, assistentens/resursens betydelse, pedagogers kunskap och förhållningssätt, samarbete och kommunikation, andra människors förståelse samt elevens sociala samspel. Det framkommer att när det brister i en faktor påverkar det även andra faktorer, vilket medför att eleven upplever ett större handikapp än nödvändigt. Resultatet tydliggör att dagens skola har mycket kvar att utveckla innan den går att klassificera som ”en skola för alla”. I framtiden är respondenternas förhoppning att skolan är anpassad så att alla barn oavsett förutsättningar kan gå inkluderat på liknande villkor. Vidare anser de intervjuade i studien att den pedagogiska verksamheten ska innefatta goda kunskaper, förståelse och möjlighet till stöd så att alla elever kan nå de olika målen i skolan.

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten.

Abstract The purpose of my study is to find out how students who are going to special school feel about going to that type of school compared to going to the regular school. I also want to know what they know about integration and a school for all, if they even know about the research that has been done and still is being done. I chose to interview two students to find out what they think about the subject. The two students go to different programs of special school in high school. I chose the method of interviewing because I wanted to get a vivid conversation and to be able to do follow-up questions. (Bryman 2001) To find some material to the interviews I also want to find out what researchers and politicians actually mean with the conceptions integration, inclusion and a school for all by reading literature. I want to see if the opinions of the authors are alike, to get a clearer view of what goals they are striving towards. The result of my study is a bit different compared to what I have read in the literature. The researchers and authors of the books seem to really believe that inclusion is the best option both in social and learning aspects. The students that took part in my interviews are feeling more content with their school-situation today than they have done before, when they were students in regular schools. They feel that for the first time they get an education where they can take part and make progress. One of the students think that a school for all could work for real and the other student thinks that it looks nice in theory but he can not see it actually work in reality. Keywords: special school, integration, inclusion, a school for all. / Sammanfattning Syftet med min studie är att ta reda på hur elever i särskola ställer sig till att gå i särskola jämfört med att gå i vanlig skola. Jag vill också ta reda på vad de vet om integrering och en skola för alla, om de överhuvudtaget vet om att det pågår forskning i ämnet. Jag har använt mig av intervjuer för få en bild av hur det kan upplevas av studenter. Jag gjorde en intervju vardera med två elever som går i gymnasiesärskola på olika program. Jag valde intervjuer för att få ett levande samtal och för att kunna ställa följdfrågor. (Bryman 2001) För att få en bakgrund och stoff till mina intervjuer vill jag också ta reda på vad forskare och politiker egentligen menar med olika begrepp som integrering, inkludering och just en skola för alla genom att läsa litteratur. Jag vill se om jag i litteraturen kan hitta likheter mellan betydelserna hos författarna för att kunna få en klarare bild av vad man strävar mot. Resultatet jag fick av min undersökning skiljer sig lite från det jag läst i litteraturen. Forskarna verkar vara fast beslutna om att inkludering är det bästa både socialt och undervisningsmässigt. Eleverna jag intervjuade trivs dock bättre i sin skolsituation på särskolan än den de upplevt tidigare under sin skolgång i vanliga grundskolan. De känner också att de för första gången får en undervisning där de kan tillgodogöra sig information och komma framåt i sin utveckling. En av eleverna tror på att en skola för alla kan fungera och den andra tycker att det låter fint i teorin men har svårt att se hur det skulle fungera i praktiken. Nyckelord: särskola, integrering (olika nivåer), inkludering, en skola för alla

Syftet med denna uppsats är undersöka elevers och lärares syn på vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem elever och fyra lärare. Elever anser att det är viktigt att veta vad vetenskap är och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap även utanför skolans dörrar. Anledningen till att det är obligatoriskt att läsa naturkunskap på gymnasiet är att eleverna skall få ett vetenskapligt synsätt. Med hjälp av läraren skall eleverna kunna inhämta den kunskap som behövs för att få rätt uppfattning gällande vetenskapsbegreppet. Enligt både elever och lärare så tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen. Lärarna tar för givet att eleverna redan innan de kommer till naturkunskap lektion har den här kunskapen. Den kunskap som eleverna fått gällande vetenskap har de inhämtat genom det samhälle de lever i t.ex. genom medierna. Men det är inte säkert att medierna ger rätt bild av vetenskap och då är det risk för att eleverna inte får den korrekta synen på vetenskap. Förstår man inte den korrekta innebörden i vetenskap är det även lätt att blanda ihop tro och vetenskap, som är två skilda saker. Som lärare får man inte ta förgivet att eleverna har en viss kunskap. Eleverna förstår inte heller det egentliga syftet med det laborativa arbetet under naturkunskapslektionerna. Det laborativa arbetet är en del av det naturvetenskapliga tänkandet. Det är en brist hos lärarna att de inte tar upp grundläggande begrepp, risken blir den att eleverna inte ser syftet med varför de läser naturkunskap. Följden blir den att ämnet anses svårt och komplicerat.

Undersökningen omfattar företag som har tagit emot elever både under den traditionella och under den nya praon. praon är skolans samverkan me dnäringslivet och syftet är att ge en blid över hur företagen i kommunen ser på den nya praon och dess förändring. Det finns en allmän verdertagen uppfattning om att lärare och elever har mottagit den nya praon med visst missnöje. En enkät har utformats och sänts till 65 företag, kommun och landsting. Av de 65 företag, kommun och landsting svarade 37 stycken. Resultaten visar att den nya praon har mottagits positivt av de flesta. En slutsats är att den nya praon inte är framtagen i onödan utan att alla tycker att elever i grundskolan ska ha prao. This thesis is directed towards companies who have received pupils during both the traditional practical training program (Sw. prao)and during the new revised practical training program. The practical training program is a way for schools to co-operate with the Swedish commercial and industrial life, and the thesis intends to identify and clarify the opinions of the receiving companies with regard to the changes which have been made to the practical training program. There is a current adopted opinion that teatchers and pupils received the revised practical training pprogram with some dissatisfaction. Questionnaires were made and send to 65 companies, community and county and 37 answered. The result shows that the new revised practical training program has been received positive by the majority. One conclusion is that the new received practical training program has not been made unnecessairly everybody thinks that pupils in compulsory school should have practical training program.

I denna undersökning har vårt syfte varit att studera uppfattningar kring tänkbara hinder som kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning och skola, då vi ställer oss frågande till hur visionen om en skola för alla ska uppnås. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbättring kan ges. Vår frågeställning blir därmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning? För att söka svar på vårt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, där hinder har varit vårt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vår undersökning har vi kategoriserat in i olika ämnesområden. Utifrån intervjusvaren framkom mönster inom uppfattningarna av hinder för likvärdigheten inom följande områden; resurser, skolans uppbyggnad och styrning, pedagogers arbetssituation samt elevers olika förutsättningar. Vi fann i intervjusvaren också variationer i pedagogernas uppfattningar, vilket har behandlats och kategoriserats in i; hemförhållanden, resurser, klassklimat och klasstorlek, lärarkompetens och styrdokument. Undersökningen visade att samtliga pedagoger upplevde hinder i sitt arbete för att kunna tillgodose alla elever en likvärdig utbildning. Vi har även presenterat tidigare forskning inom detta område, då endast i relation till de uppfattningar som framkommit i vår undersökning. Hinder som framkommit i tidigare forskning samt i pedagogernas uppfattningar har vi problematiserat och diskuterat kring. Likvärdighetsaspekten har fungerat som utgångspunkt i denna undersökning.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i två förskolor och elever i år 2 i två skolor väljer att läsa och vilka genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, gjort boklistor på böcker barn i förskolorna har tillgång till och eleverna i skolorna läser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av åtta av de mest populära barnböckerna i vårt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lärarna arbetar mycket med litteratur, men inte i någon större utsträckning utifrån ett genusperspektiv. De väljer eller påverkar inte heller elevernas val utifrån genus nämnvärt. Lärarna är däremot någorlunda medvetna i sina val av högläsningsböcker och också medvetna om hur elevernas egna val ser ut. På förskolorna får barnen själva välja bland ett antal böcker och de böcker som pedagogerna uppfattar som populära har både flickor och pojkar i huvudrollerna. I skolorna är det ganska stereotypa val många av eleverna gör. Flickorna läser både om flickor och om pojkar medan pojkar läser mest om pojkar, men vi ser också exempel på flera elever som bryter detta mönster. De textanalyser vi har gjort visar att många av de böcker barnen på förskolorna kommer i kontakt med och eleverna i skolorna läser visar upp ganska stereotypa könsroller, men också att det finns böcker där könsrollerna är mer fria. Our aim with the study was to investigate how teachers work with literature in the classroom, and whether they address gender issues, and if so, to study their approaches and methods. We also wished to investigate which books children in two preschools and children in year two in two primary schools choose to read, and which gender structures these books show. To get our research questions answered we used semi-structured interviews with four teachers, and we made lists of the books that are read in the preschools and the two primary schools. We also did textual analyses from a gender perspective of eight of the most popular children’s books in our material. The results show that all four teachers work with literature to a great extent, but not with a gender perspective to any large degree. Nor do they try to influence the children’s reading choices to any great extent. On the other hand, the teachers proved to be fairly conscious in their choices of which books to read out loud and they were also aware of how the children’s choices were made. In the preschools the children can choose themselves from a number of books, and the books that according to the staff are the most popular ones have both girls and boys as main characters. In the primary schools many of the choices are rather stereotyped. The girls read about both girls and boys while the boys mostly read about boys, but there were also examples of pupils who make other choices. Our textual analyses show that many of the books that primary school pupils come in contact with and pupils in the primary schools read are rather stereotyped when in comes to gender roles, but there are also examples of books that show a freer perspective on gender roles.