This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student’s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum’s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out. We chose to present our degree project in a visual form by making a documentary. It is our conviction that a film provides dimensions beyond those of a text. Our film is a subjective version of what we saw and experienced. It is, nevertheless, a tale told from a student’s view of reality. The film is complemented by a dissertation describing the background of our research, the method we used and the research findings.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i den senare delen av grundskolan känner sig utanför eller mobbade då ett annat språk än svenska talas. Ytterligare ett syfte med studien är att se på vilket sätt man kan skapa ett språkförbud som passar in på en skola för alla. För att uppnå syftet används en kvantitativ metod, i form av enkäter, samt en kvalitativ metod, i form aven semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever i skolår nio samt två rektorer på två olika grundskolor. Resultatet av studien visar att, större delen av eleverna med mer än ett språk använder det i skolan och att de andra eleverna känner sig utanför då de inte förstår. Det visar även att skolorna arbetar aktivt mot att elever ska känna sig utanför på grund av detta problem. I diskussionen förs även ett resonemang om hur man kan skapa ett språkförbud som passar en skola för alla.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet när det gäller att samtala med föräldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svåra. I vår studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger på tre olika skolor i Stockholms län. De pedagoger vi valt att intervjua är en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lärare i de lägre åldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger även genomföra en försöksintervju med en lärare. Studien utgår från ett interaktionistiskt perspektiv och bygger på teorier från Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead. För att få en så bred bild som möjligt av pedagogers olika uppfattningar om samtal så har vi valt att genomföra våra studier i en friskola och två kommunala skolor med olika förutsättningar. Det som skiljer de båda kommunala skolorna åt är att den ena är belägen i ett område där det övervägande bor höginkomsttagare, medan den andra skolan är belägen i ett område som är väldigt socialt belastat. Resultaten visar att samtliga pedagoger i studien känner sig trygga i sin professionalitet i olika samtalssituationer. Gemensamt för våra intervjupersoner var dock svårigheten att få föräldrar att acceptera och kunna samarbeta kring elevens eventuella problem. Samtliga pedagoger som vi intervjuade hade ett uttalat behov av att ventilera sina tankar efter ett samtal som de upplevt som svårt. Ytterligare stöd som pedagogerna nämnde var kontinuerlig handledning, samt stöd från arbetslag och ledning. The aim of this study is to analysis how different educationalists from different schools perceive their competence and professionalism when conversing with parents and pupils on subjects that can be considered to be difficult and sensitive. To help with our research we will interview six educationalists from three different schools within the Stockholm County. We will interview a head teacher, a special needs teacher, a counsellor and three teachers who teach primary years. We will also have a test run with a teacher. The research starts out from an interactive perspective and is built on theories from Vygotskij, Bronfenbrenner and Mead. To be able to have a broad picture we have used a private school and two public schools, both having different prerequisites. We want to understand how each of these professionals from these different locations and types of schools perceive their contact between the two pupils. The difference between the two public schools is that one is situated in a predominately high income area and the other in an area which is very socially charged. The private school is also situated in a predominately high income area. The results showed that the different educationalists in the research felt comfortable in their professionalism when dealing with different situations. Everyone we interviewed shared the same opinion that it was hard for the parents to be able to comprehend, accept and co-operate with them when being told that their children were having difficulties. The people we interviewed also expressed the need to be able to vent thoughts and feelings after meetings which have been particularly arduous. They also felt that continual guidance from their superiors and the support they receive from their colleagues to be very important.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur matematikämnet presenteras på en traditionell skola och på en Montessoriskola och hur väl de förhåller sig till styrdokumenten, tidigare forskning om matematik och lusten att lära. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat på båda skolorna och gjort en litteraturstudie. I kapitlet Tidigare forskning presenterar jag olika teorier om lärande i skolan och i ämnet matematik, Skolverkets syn på lärande och vilka teorier som Lpo94 baseras på. Eftersom jag även har observerat på en Montessoriskola gör jag en presentation av Montessoripedagogiken som grundar sig på metodiska observationer av barn, gjorda av Maria Montessori. Tidigare var termen inlärning med i Lpo94 men termen för tankarna till att kunskap ska ses som en färdig produkt som endast förs över till eleven. Nu har termen ersatts med lärande som ska ses som en process, en utveckling av en förmåga. Under mina observationer fokuserade jag på ämnet matematik och hur en skoldag såg ut på de båda skolorna. Hur förhåller sig skolorna till Lpo94 och de teorier om lärande som jag presenterade i tidigare kapitel? Jag kunde se olikheter mellan skolorna och en större sådan var i vilken grad av elevinflytande de hade i undervisningen. Det jag beskriver är det jag sett under mina observationer och kan diskutera vad som anses vara den bättre lämpade lärandesituationerna och att det finns fler faktorer som påverkar undervisningen och elevernas lust att lära. Jag hoppas att resultatet med detta arbete ska kunna vidga kunskapen om det mångfasetterade livet i skolan och kunna ge upphov till diskussioner om utbildning

Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ”erkänt duktiga” klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa. Genom att göra djupintervjuer med tre verksamma lärare har jag undersökt och försökt förstå hur det kommer sig att en del lärare lyckats att göra skolgången ”bra” för barn med koncentrationssvårigheter. Intervjuerna var utforskande och genomfördes som en ”livshistoria”. Detta innebär att forskaren tillsammans med den intervjuade diskuterar olika händelser med speciell och central innebörd, som påverkat dennes val i livet. Urvalet av lärare gjordes via rekommendation och personlig kännedom. De lärare som valdes ut för intervju kan sägas vara nyckelpersoner med unika egenskaper. De var kända på sina arbetsplatser för att ”klara av de barn som behöver lite extra”. Genom att genomföra en ”Livshistorie-intervju” med dem hoppades jag, att genom analys, kunna se likheter i deras erfarenheter och undervisningsmetoder som till någon del kan förklara deras framgångar i klassrummet. Efter analys av intervjuerna skrevs tre ”Porträtt” och tre olika temaområden växte fram. Resultatet av undersökningen blev att de tre lärarna visade sig ha flera gemensamma erfarenheter och gemensamma uppfattningar om hur man bäst anpassar skolgången för barn med koncentrations-svårigheter. De reflekterade mycket över hur klassrumsmiljön kunde anpassas och var i rummet elever med koncentrationssvårigheter bäst placeras. De var överens om att dessa elever behöver struktur i undervisningen och under hela sin skoldag. Lärarna sa att de arbetade medvetet med att främja ett accepterande klassrumsklimat genom att medvetandegöra eleverna om att alla människor är olika. De ville låta eleverna känna delaktighet och inflytande. De försökte stärkta elevernas självkänsla genom att ”se alla”. Lärarna lyckades att kombinera struktur med ett bra samspel med eleverna. NYCKELORD: Koncentrationssvårigheter Skola Grundskola Livshistoria ADHD Diagnos Inkludering Teaching children with attention difficulties in an ordinary classroom. An interview study based on the Life Histories of three teachers. Gunilla Windahl Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers with “acknowledged skill” adapt classroom environment, interplay and teaching methods to children with attention difficulties in compulsory school classes. The questions at issue in the study are: Do the interviewed teachers believe that teachers, through adaptation of the classroom environment, can facilitate schooling for children with attention difficulties and if so, in what way? Do the interviewed teachers believe that teachers, through adaptation of interplay and teaching methods, can facilitate schooling for children with attention difficulties and if so, in what way? Data used in this study are qualitative. I have, by conducting deep interviews with three currently active teachers, investigated and tried to understand how some teachers succeed in making school a “good experience” for children with attention difficulties,. The interviews were explorative and were conducted as “Life Histories”. This means that the researcher and the interviewee discuss different events, “critical incidents”, which have affected the respondent’s choices in life. The selection of the teachers was done through recommendations and personal knowledge. The selected teachers can be considered as “key people” with unique qualities. They are known at their schools for being able to “handle children who need a little extra”. By conducting “Life History” interviews I hoped, through analysis, to be able to see similarities in there experiences and teaching methods, which could in some way explain their success in the classroom. I wrote three “Portraits” after analysing the interviews and three different themes developed. The results of the study showed that the teachers had multiple experiences and ideas in common about how to best adapt schooling for children with attention difficulties. They reflected a lot about how to adapt classroom environment and where to best seat children with attention difficulties. They all agreed on the importance of structure for these students both in teaching and throughout the day. The teachers said that they deliberately promote an accepting climate in the classroom by making the students aware of the differences in people. They wanted the students to feel participation and the ability to influence. They tried to strengthen the student’s self-esteem by “seeing them all”. The teachers succeeded in combining structure with a good interplay with the students. Keywords: Attention difficulties, School, Compulsory School, Life History, ADHD, Inclusive Education.

Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.

Vi har upplevt att fokus i skolan ligger väldigt mycket på svaga elever och att särbegåvade elever inte får samma stöd utifrån sina behov. I lärarutbildningen är det här ett område som oftast inte får något utrymme. Särbegåvade elevers situation i skolan är ett område som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att ämnet inte är uppe för diskussion i lärargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstå hur lärare bemöter och undervisar särbegåvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning. Vi konstaterar utifrån våra diskussioner med lärarna att en skola för alla inte finns. Det finns särbegåvade elever som i brist på motivation och stimulans sällar sig till de svaga eleverna. Därför anser vi att särbegåvade elever är ett område som behöver lyftas i lärarutbildningen och även i diskussionsgrupper ute på skolorna. De lärare som vi har arbetat med har saknat diskussioner kring de här eleverna.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angående elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras känsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser därför att behovet av kunskap utifrån elevperspektiv är stort. Metoden som tillämpats i den här undersökningen är kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser från grundskola och särskild undervisningsgrupp. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den lilla gruppen som en möjlighet till kunskapsutveckling och sociala relationer. Samtidigt har bytet till liten grupp inte alltid varit konfliktfritt. Vår slutsats blir att det är viktigt att söka individuella lösningar på skolsituationen för elever med autismspektrumstörningar. Det måste beaktas var och hur den enskilde eleven upplever meningsfullhet och sammanhang.

Vi har studerat ett material som syftar till ett tidigt samarbete mellan hem och skola för att upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där två vitt skilda kommuner utgjort grunden. Fallbeskrivningarna består av intervjuer, fältanteckningar och delresultat från en större enkätundersökning som genomförts av materialets upphovsmän. Genom att jämföra två olika fall hoppades vi kunna se och beskriva likheter och skillnader och därmed kunna dra slutsatser kring materialets effekter på ett djupare plan. Undersökningen visar på två scenarion gällande effekterna av materialet, ett positivt och ett negativt. Lärarnas inställning till materialet och hur de väljer att presentera det för föräldrarna är styrande i vilka effekter det får. The study involves a collection of material compiled by “Kod-Knäckarna”. The purpose of the material is to provide early support and to detect pupils with reading and writing difficulties at an early stage by parents-teachers cooperation. The study designed as a comparative case study and consists of two different cases. Which are edified by interviews, observations and a intermediary report from a more extensive questionnaire survey initiated by “Kod-Knäckarna”. By comparing two different cases we hope that we will be able to relate and describe similarities and differences between the both cases and to make conclusions according the effects of the material. The study finds two current scenarios, one positive and one negative. The teachers attitude towards the material and the course of action they have while introducing it to the parents is directly connected to what result and effects the material benefit.

Undersökningen behandlar slavleken samt boss och flygareföreteelsen och undersöker endast pojkar på högstadiet. Det är två olika fenomen som verkar på skolor, där den första betraktas vara en lek och den andra som en allvarligt strukturerad brottslig verksamhet. Undersökningen redogör för vad slavleken är och vad det medför för de inblandade samt vad boss och flygareföreteelsen innebär och vilka faror det kan leda till för de inblandade. Sedan redogörs en möjlig koppling mellan de nämnda företeelserna och en inkörsport till kriminalitet. Avslutningsvis presenteras polisens och en högstadieskolas åtgärder mot de två nämnda företeelserna. Slavleken inleds med ett kortspel för att avgöra rollerna kung och slav, där sedan kungen får befalla slaven att utföra uppdrag åt honom. Det är huvudsakligen pojkar från 12 år och uppåt som medverkar i slavleken. Slavleken kan leda till misshandel, hot, utfrysning och respekt bland elever på skolan. Boss och flygareföreteelsen är ett steg från slavleken med allvarligare betoning. Det är en mer strukturerad företeelse där pojkar från 23-årsålder ned till 11-årsålder medverkar. Företeelsen är strukturerad på ett hierarkiskt maner där åldern avgör ens plats i kedjan. Den som är högst upp i hierarkin kallas för boss och den som är nederst kallas för flygare. Mellan dem finns det pojkar runt 15-årsåldern som kallas för mellankillar, de ser till att flygare utför de jobb som bossen beordrar. Den makt som förekommer delegeras stegvis nedåt. De faror som kan förekomma för de unga i företeelsen är förföljelser, misshandel, hot och bli tvingade till att stjäla kläder. De unga pojkar som frivilligt fortsätter delta inom boss och flygareföreteelsen kan avancera inom strukturen och sedan begå grövre brott. En skolkurator på en högstadieskola i Botkyrka/Tumbaområdet anser att det går att förhindra boss och flygareföreteelsen med hjälp av en närhet som lärare har till elever på skolan. Närheten leder till att elever vågar berätta för de vuxna på skolan som sedan polisanmäler företeelsen. Polisen jobbar med att informera skolor och föräldrar om företeelsens förekomst. Polisen vill att föräldrarna börjar ta större ansvar och ha bättre tillsyn på sina barn för att de inte ska dras in i företeelsen eller för att de ska kunna dra sig ut. Det är svårt att få fast de äldre som agerar inom företeelsen eftersom de unga pojkarna inte vågar anmäla dem. Polisen försöker också förhindra företeelsen med att utbilda personal på fritidsgårdar för att lära de att uppmärksamma möjliga försök till att rekrytera unga pojkar till brottsligverksamhet.