No description available.

Upper secondary schools programme - a qualitative study about the collaboration of the Youth- and family team, the upper secondary schools and the police to prevent drugs Author: Åsa Göransson Supervisor: Björn Johansson This essay discuss drug preventative work performed by the members of the “Upper secondary schools programme”, which is a part of the Youth- and family team of the Social Services. They perform this work in collaboration with the police and upper secondary schools in Örebro. The purpose of this essay is to investigate and describe this collaboration. More specifically, the purpose is to study the contents of documents of the municipality of Örebro concerning drug prevention aimed at youths through collaboration and compare with the actual work that is carried out by the Youth- and family team through collaboration. Further issues dealt with are possible improvements and if the parties concerned feel a need for a documented structure concerning their way of working. I have used a qualitative method and I have interviewed members of parties concerned. The two members of the Upper secondary organisation, the head principal of the Karolinska School and the group-leader of the narcotics squad, have been interviewed. The essay is based on earlier research concerning collaboration between the social services, the school and the police working with vulnerable children and youths. Documents from the municipality of Örebro about youth, drug abuse and collaboration will also be a part of my interpretation. As starting point I will analyse my result from the focuses I found common in earlier research. The chapters on Earlier research and Results will be presented divided into different themes. These themes are: Aim and purpose, Means, Knowledge, roles and equality, Support from the management and legitimacy and Structure and routines. I also analyse earlier research regarding social service’s collaboration with the police and the school, along with research on secrecy and laws. Improvements and a passage about documents of Örebro municipality will also be presented in the result/analysis. My result shows that there is a connection to earlier research regarding Aim and purpose, Support from the management and Knowledge, roles and equality. Aims and attitudes common to all parties and a supportive management is mutual for the people I have interviewed. They feel interdependent of each others work and knowledge. Structure and routines vary but there is still a relatively determined work procedure and this procedure has been more or less implemented by the staff. There are means being put into their collaboration and they consider the means provided enough for them to do their work. Regarding problems with secrecy mentioned in earlier research is not seen as a problem of the parties concerned. They can usually work with consent from the clients. Central keywords: youth, collaboration, social services, school, police, drug prevention

Syftet med denna studie var att belysa lärares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat ämnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lärares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta påverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frågeställning var att undersöka hur ett tätare samarbete mellan lärare påverkar lärares kompetensutveckling, bedömning och värdering av elevers lärande. Studien utgick ifrån en kvalitativ standardiserad intervjumetodik där totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna är positiva till lärarsamarbete bland annat eftersom det påverkar lärarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlättar konflikthantering och individbedömning. En slutsats som därmed kan dras utifrån denna studie är att lärarsamarbete gynnar såväl lärare som elever.

This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching. The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations. My results show that schools often use a “pedagogy of tolerance” while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more “queer pedagogy”. The perspectives of queer theory are making their way into the school system by the help of organizations such as the Swedish RFSL and their “school information” (Skolinformation). The study also shows that Någonstans går gränsen is not often used among teachers and therefore I discuss how it could be used and why the school system and teaching might have problems in using materials that use pedagogical methods of criticizing normality.

Denna studie behandlar utbildning för hållbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lärares undervisningssätt inom undervisning för hållbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssätt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. Angreppssättet som används i studien grundas på ett metodologiskt ramverk som utgår bland annat på pragmatismen och transaktionsbegreppet. Utifrån denna metodologi analyseras lärares undervisningssätt i termer av epistemologiska drag, alltså det sätt som läraren ger eleverna anvisningar på. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar från undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrån vissa utbildningskaraktärer vilka kan ses som eftersträvansvärda för pluralistisk undervisning. Slutsatsen är att de epistemologiska drag som identifierats skapar en pluralistisk undervisningspraktik. Vidare problematiseras resultatet med hjälp av den internationella debatt som råder kring utbildning för hållbar utveckling. Resultaten tyder på att det inte är en viss ideologi som förespråkas i det material som analyserats, utan olika synsätt på frågor som behandlas lyfts fram. Även svårigheter med pluralistisk undervisning problematiseras.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc. En typisk skillnad könen emellan är enligt teorin att flickor bearbetar text i större utsträckning än pojkar, detta kunde även bekräftas i denna uppsats. Denna uppsats visar även att de som bearbetar texten i sina övriga studier även gör det i sina matematikstudier. Uppsatsen visar på att ambitiösa elever tror även att deras klasskamrater är ambitiösa. Elever som ägnar mycket tid åt hemstudier i övriga ämnen ägnar även mycket tid åt matematik. Samband finns även mellan hur aktiv en elev är under lektionstid och hur mycket eleven studerar på fritiden. Ett annat resultat rörande studiehygien är att elever som ser till att rensa sin studieplats från störande element också blir avbrutna i sina studier i mindre utsträckning, dessa elever tycker även att de studerar effektivt, till skillnad från övriga. Slutligen kan sägas att det finns såväl likheter som skillnader mellan könen och gymnasieprogrammen så att något generellt studiemönster för kön eller gymnasieprogram är svårt att ge.

This essay is about gender equality in a Swedish upper secondary school. The aim is twofold: to obtain knowledge about feminism, gender equality, boys´ and girls´ situations in schools and gender equality work there; and to find out if government management documents for schools work effectively when it comes to promoting gender equality in schools. There are four research questions: How do teachers interpret what´s said in management documents for schools? What strategies do teachers use to promote gender equality? What opportunities and obstacles do teachers see for promoting gender equality at the specific school? And, finally, do the management documents for the school work effectively when it comes to promoting gender equality? The study has a socialist feminist perspective, which sees gender differences as a result of a mix of biological, historical and social factors. Important theoretical standpoints include gender socialization as an explanation for how girls and boys become women and men. The results of the study points out that teachers interpret management documents differently, and that they find the documents hard to understand. They use a few different strategies when it comes to promoting gender equality, although they do not sufficiently realize the importance of their own conceptions of girls and boys in reproducing existing gender patterns. One of the obstacles for promoting gender equality in the school, although not mentioned by the teachers, seems to be the school management, who seem to do nothing to promote gender equality and fail to set up goals for gender equality in local school management documents. The main obstacle, however, is found to be the surrounding society and it´s definition of women and men. The main opportunity in the school is found to be the teachers, given that they are provided with knowledge, support from management and more specific formulations in management documents on how to work practically with gender equality. Suggestions for future research include comparative studies, studies on teachers views on gender equality as a goal already reached in Sweden, and studies on how to use the concept of intersectionality in the aim of reaching a higher level of equality in schools.

Syftet med undersökningen var att beskriva fyra högstadielärares syn på anmälningsplikten, som de omfattas av enligt SoL 14:1 andra stycket. Lärarna i undersökningen arbetar vid två olika skolor inom en och samma kommun. Studiens frågeställningar var: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om anmälningsplikten beskriver några lärare vid två högstadieskolor att de har? Finns det faktorer som kan skapa osäkerhet i en anmälningssituation? Vilka är dessa i så fall? Vilket stöd beskriver lärarna att det finns inom skolan för den enskilde läraren, om denne överväger att göra en anmälan? Vilket stöd skulle de behöva? Som datainsamlingsmetod användes den kvalitativa forskningsintervjun. Lärarna intervjuades var för sig. Studiens resultat relaterades till Berglinds handlingsteori (1995) och tidigare forskning. Resultaten visade att skolorna hade liknande anmälningsrutiner, rektor/elevvårdsteamet gör den faktiska anmälan till socialtjänsten, vilket flera ansåg var bra. Lärarnas uppfattning var att endast allvarligare fall anmäls och att det krävs bevis innan en anmälan görs till socialtjänsten. Resultaten visade också att lärarna skulle vilja veta mer om vad som händer eleven efter en anmälan. Dessutom uppgav de svårigheter med att avgöra om och när en anmälan ska göras. Flera av lärarna nämnde det kollegiala stödet som viktigt och att de skulle vilja ha handledning.

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgått ifrån lärare, rektorer och lednings syn på integrering. Jag valde därför att göra min undersökning utifrån elevernas sätt att se på integrering. Det övergripande syftet med min studie var att få kunskap om grundsärskoleelevernas syn på integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser på högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer där jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej är av varierande grad. De är alla positiva till den integrering som sker i dagsläget. Man kan samtidigt i analysen se att de uttrycker att de inte känner sig delaktiga i till exempel vad gäller materialets utformning och lektionernas upplägg. Den elev i studien som varit delaktig i sin grundskoleklass sedan tredje året upplever jag som delaktig i grundskoleklassen. En av de andra har nyligen fått sin tillhörighet i en grundskoleklass, han har ingen kontakt med sina kompisar på fritiden. Den tredje personen har varit integrerad i sin grundskoleklass sedan fjärde årskursen. Han vill integreras mer. Båda är de positiva till den integrering som sker idag. Studien visar att eleverna är nöjda med den mängd av tid de spenderar i grundskoleklassen, men den mesta tiden är de i grundsärskoleklassen. Studien visar följaktligen att dessa tre elever har minimal delaktighet i grundskoleklassen. / There are some studies about inclusive education, but most studies have been from the view of teachers, principals and the managers. I choose to make my study from the student’s point of view in inclusive education. The purpose with my study was to get knowledge about special school pupils view on inclusive education, and there apprehensions of participation in a ordinary school class. The study includes three interviews with pupils. The pupils perspective have been the focus. Whether the students have experienced participation showed to be various. They are all positive to the integrations they have today. But at the same time they express in the analyses that they do not feel participative, in for example the shape of the material and the lessons. The student in the study who have been included in the ordinary class since the third year in school, seems to feel included. An other student who recently got to belong to an ordinary school class, have no contact with his friends after school. The third student have been included in the ordinary school class since the fourth school year. He wants to be in the class more than he is to day. The study points to the fact that the students feel satisfied with the amount of time they spend in the ordinary class but are in fact spending most of the time in their special class. Thus the study shows minimal inclusion of these three pupils.

The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil’s ability to learn. The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires. The in depth study of the literature shows that the education plan (Lpo 94) empathizes on a good relationship between the home and the school environment, since it contributes to endow the pupils with the best conditions to succeed in school. Many of the parents seem to be very well informed about the set goals and they feel that they therefore do not need to take part in the work to achieve these goals. One interesting result of the research with our questionnaires and our in depth study is that there are some specific factors that either complicates or helps the collaboration between the school and the home, it’s just a matter of making it clear what these factors are. An important conclusion is that it takes an open dialogue for the collaboration to evolve. As a teacher there is therefore very important to concretize how one wants to collaborate with the parents since there presence is important for their child’s schooling. This important connection can develop through formal as well as informal meetings between teachers and parents.