The body that is… You have to take care of the body is an ethnological study of how children look at body and health from their own perspective. During five weeks I did a field work in a school in Uppsala, Sweden. Ten fifth grade students and two teachers were interviewed. They were also participants in observations and did paintings. The theories used in this essay are a mix of phenomenology and feminist theories of western culture and the body. This study focuses on four different areas in which the body is important: Looks (clothes and make up), Food (what you eat, when, and why), Exercise (what you exercise, when, and why, and other leisure activity) and finally the Body and Health. Children are a part of society and the purpose of this essay is to see how they think and discuss around this questions. The children look at their own bodies with different eyes than they see others. The looks were important for some of these children; their clothes, their make up and their hair were important parts of how they wanted to be understood. The bodies of other people on, particular if they were related or friends in the closest surrounding, were not a problem but bodies of celebrities or people on tele-vision and magazines could be to fat, to thin, ugly or beautiful. People they knew personally could look how they wanted but the other ones could be valuated. They made a difference between female and male bodies when it came to clothes and make up. The children was aware of the connection between exercise and good health and many of them was part of physical activity on their leisure time, as well as they spent many hours with the com-puter at home, playing games or chatting on the Internet. They were well aware of what kind of food that is considered healthy and good, and what kind of food that makes you fat. Finally, they were well educated in the body ideals of today, and their reflections of the body were that a thin body is healthy and a fat one is unhealthy. They also considered it your task to take care of the body yourself even if many of the children said that how you look is nothing you could do something about.

Denna uppsats syftar till att utreda på vilket sätt införandet av ”Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever” påverkat de åtgärder som måste vidtas mot kränkningar i skolan samt vem som ansvarar för dessa. Uppsatsen syftar även till att utreda hur elevens möjlighet till skadestånd förändrats i och med införandet av den nya lagen. I uppsatsen utreds kränkningar elever emellan, som inte är brottsliga eller diskriminerande, i skolor som kommunen är huvudman för. Uppsatsen är uppdelad i tre delar. I den första delen behandlas ansvar, åtgärder och myndighetskontakter, den andra delen behandlar skadeståndsbestämmelserna och i tredje delen behandlas det rättsfall som är av relevans för uppsatsen. Samtliga delar avslutas med en jämförande analys. Lagen har blivit lättare att tillämpa eftersom skadeståndsbestämmelserna och kommunens ansvar nu finns reglerade i samma lag. Detta underlättar både för skolorna och för de elever som blivit kränkta. Skolorna har ett tydligare regelverk att följa för att undgå skadeståndsskyldighet och eleverna har lättare att se vilka rättigheter de har. Ett barn- och elevombud för likabehandling har tillsatts på Skolverket, som bl.a. ska se till så att skolorna följer reglerna samt agera ombud för de elever som utsatts för kränkningar. Ett utredningsansvar har införts, vilket innebär att skolorna omedelbart måste utreda de kränkningar som de får kännedom om. Kränkningslagen har även inneburit att alla skolor måste ha en likabehandlingsplan. Allt detta syftar till att underlätta för den kränkta eleven att få skadestånd. Vi ser dock ett antal svårigheter med den nya lagen främst i form av gränsdragningsproblem. Hur olika begrepp i den nya lagen kommer att bedömas är upp till praxis att avgöra. Från förarbetena är det svårt att få vägledning i dessa frågor då de enbart berörts ytligt. Vi tror att det enda prejudicerande rättsfallet på området som prövats enligt de gamla skadeståndsregerna inte skulle ha fått ett annat utfall om den nya lagstiftningen varit gällande. Trots detta anser vi att den nya lagstiftningen är ett steg i rätt riktning och vi tror att förtydligandena i lagtexten, vad avser både elevers rättigheter och skolans ansvar, kommer att underlätta för kränkta elever att få skadestånd.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument. Hur väl rektorer lyckas med det kan ha en avgörande betydelse för elevens lärande och utveckling nu och i framtiden. Studien är genomförd med intervjuer. Åtta rektorer på skolor med individintegrerade elever intervjuades. På tre av skolorna finns särskolan integrerad. Det går att konstatera att rektorerna har ett komplext uppdrag, ett statligt och ett kommunalt. Resultatet visar även att det enligt rektorerna finns många faktorer som främjar förutsättningarna för en inkluderande skola men även en del som kan ses som hinder. Det framkommer i studien att rektorerna är positiva till integreringsideologin och föräldrars bestämmanderätt beträffande deras barns skolplacering, i särskola eller i grundskola. Rektorerna vill också tro på en skola för alla. De pedagogiska diskussionerna, samtal/kommunikation med olika parter och det egna förhållningssättet mot elever med svårigheter verkar vara det vanligaste sättet för rektorer att försöka förändra och utveckla verksamheten mot en inkluderande skola. De största hindren för det arbetet är administration, ekonomi, gamla traditioner och omgivningens krav på skolan. Rektorerna anser att det finns områden som behöver utvecklas inom skolan för att den ska kunna bli en inkluderande skola. Det handlar om att skolan i sig behöver förändras för att bättre kunna möta eleverna och samhället nu och i framtiden. Det handlar även om tydlighet beträffande skolans mål, elevernas inflytande och samarbete med hemmet. Resultatet visar på en ömsesidig interaktion såväl positiv som negativ mellan aktörer på samma nivå på den lokala skolan och mellan faktorer på olika nivåer, från mikro- till makronivå som har betydelse för arbetet med att skapa en inkluderande skola. Rektors roll i det här arbetet är central.

Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus. Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan. Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera. Om inte detta sker upplever föräldrar ett utanförskap gentemot skolan. Andra aspekter som upplevs problematiska är när barnen inte får den pedagogiska utmaning de behöver och föräldrarna inte har tillträde till skolan. Föräldrarna vill ha en nära relation till skolan, där de är involverade i de beslut som berör deras barn. Det som präglar dessa föräldrar är deras positiva attityd till skola och utbildning samt att de enligt min mening har ett starkt kulturellt kapital och habitus, vilket de i stor utsträckning använder sig av. Kännetecken för detta är att de är drivande i olika processer som berör deras barns skolgång. Några av föräldrarna påpekar även brister i skolan både när det gäller sociala sammanhang och undervisningens pedagogiska upplägg.

Abstract According to a lot of people, movement contributes with a whole lot of positive things such as, learning, a better bodyknowledge, fellowship and koncentration. Movement has also proved to support many things regarding childrens development. According to Gun Sandborg-Holmdahl who is a teacher in pedagogic and Birgitta Stening who is an physical education teacher, movement and games commits many of the human senses wich contributes childrens ability to use their amagination and also spontanity. Games and movements have also shown to have good effects when it comes to childrens increased feeling to learn things. I have in this study, studied the South African school and their wiew on movement in school. Is movement activities commonly in their teaching and how much knowledge do they have about movement and it’s effect on, for example, the learning ability. I interviewed four teachers, on a school located in Cradock, in the Western Cape province. The students go from grade five to grade seven. All teachers has several years experience of teaching. The result shows that all teachers think that movement is improtant, for example with the purpose to cheer up the childrenms mind. The subject physical-education does not exist anymore, when the new curriculum came there was no more room left for physical-education as a subject says one of the teacher. Three of the teachers think that the children, in spite of the lack of physical-education as a subject in school, the children move enough they believe. The fourth teacher tough, believes that the students moves a lot more before the new curriculum came. Three of the teachers believe that boys move more than girls do, as well in school as in their sparetime. One of the teachers believes that this can mean that boys get bigger possibilities to participate in sport activities in comparacy to girls who must help out more with the domestic duties. The learners play a lot of games and they play football during the 30 minutes break that they have during the schoolday. Keywords: Movement, South Africa, Motor skills

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans. Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus. För att uppfylla undersökningens syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med tre mammor till barn som går de tidigare åren i grundskolan. I berättelserna framgår det att mammorna har det övergripande ansvaret för barnens fostran och utbildning vilket därmed liknar de resultat som tidigare internationell forskning visat på. Mammornas berättelser skiljer sig åt sinsemellan gällande hur ansvaret för barnens fostran och utbildning fördelas mellan föräldrarna. Jag har funnit fyra aspekter som framträder lite tydligare i kvinnornas berättelser som antingen förenar kvinnorna eller skiljer dem åt. Dessa är mammornas utbildningsnivå i relation till ansvarsfördelning mellan föräldrarna, engagemang i barnens fritidsaktiviteter, tillgång på ”ledig” tid samt mammor som informationslänk. Mammornas handlande syftar främst till ett bevarande av genushabitus men i vissa avseenden även till ett utmanande av genushabitus.

No description available.

Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades. Artiklarna inhämtades från ve-tenskapliga databaser. Resultatet från denna litteraturstudie visade att sexualundervisningen i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då majoriteten av ungdomarna inhämtade sin kunskap från andra källor som kan vara vilseledande. Ung-domar hade en varierad kunskap om sexuell hälsa och även könsskillnader konstaterades. Sexualundervisning av special-utbildad personal behövs i skolan då denna ökar ungdomars medvetenhet gällande den sexuella hälsan. Fortsatt forskning behövs inom ämnet, detta för att öka förståelsen för nödvän-digheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan.

Abstract This essay consists of an analytical study of three present-day Swedish films depiction of teenage life. From these films we like to see how youths are described, what attributes they are given, in shape of attire and different symbolic items, such as language and body expressions. The essay emphasizes which values that dominates among the illustrated teenage groups and compares it to the values and expectations that we can derive from an adult society. Here we let the school’s main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, represent the dominating values of the society. Our hypothesis is that media, and also these films, creates images that affects the societies comprehension of teenagers and also how teens see themselves. Overall, which images and stereotypes that young and adults wrestle with. We want to show illustrated values and standards that teens meet in the schools and vice versa and also what kind of image the main determining base documents give of what the youths shall become. The comprehensive method used is based on analysis of what norms and values that are supplied through the three chosen films and the school main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, and to compare the results. The comparison is based upon theoretical competence within the social psychology and culture analytical perspective. The analysis concluded that the school main determining base documents to some extent meet the youth characters thoughts. However, the documents also emphasize some controversial human characteristics, which not completely comply with the youth’s views and opinions. / Sammanfattning Den här uppsatsen består av en analytisk studie av tre nutida svenska ungdomsfilmers skildring av ungdomars liv. I filmerna utläses vilka attribut som tillges de unga karaktärerna, i form av klädsel och olika symboliska föremål, språk och kroppen som uttrycksmedel. Uppsatsen framhäver vilka värden som dominerar bland ungdomsgrupper och sätter det i förhållande till de värden och förväntningar som vi kan utläsa ur ett illustrerat vuxensamhälle. Denna bild av vuxensamhället låter vi skolornas politiska styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, representera. Tanken är att dessa filmer skapar bilder som påverkar hur samhället runtomkring ser på ungdomar och även hur unga ser på sig själva. Helt enkelt vilka bilder och stereotyper som unga och vuxensamhället brottas med. Vi vill visa på illustrerade värderingar som ungdomar stöter på i skolan respektive skolan stöter på med ungdomar och titta på vad läroplanerna ger för bild av hur unga skall vara och bli. Den övergripande metodologin ligger i att analysera vilka normer och värden som förmedlas i de tre filmerna vi valt, samt göra detsamma med skolornas styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, och att jämföra resultaten däremellan. Detta görs utifrån vår teoretiska förtrogenhet som ligger i det socialpsykologiska och det kulturanalytiska perspektivet. Analysen ledde till en slutsats av att läroplanerna till viss del tillmötesgår ungdomskaraktärernas tankar. Men läroplanerna understryker också några särskilda mänskliga kvalitéer, som inte helt går hand i hand med de meningar som ungdomsgrupperna förmedlar.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft. Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9. Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer. Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering. Behörig personal och arbetssätt är viktiga sätt att få elever att välja deras skola. Vissa skillnader finns mellan de olika skolorna.