Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola. Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner. Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola. Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika.

No description available.

Vi har valt att studera barns spontana musicerande för att se vilken/vilka funktioner/syften den har och vilka faktorer som påverkar det spontan musicerande, samt vid vilka situationer den fö-rekommer. Vi har valt att begränsa oss genom att observera barn i 6-9 års ålder, på tre olika skolor, i tre veckor under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att få veta vad pedago-gerna har observerat har vi även gjort kompletterade intervjuer med dem. Vi har sett att varje tillfälle till spontanmusicering är påverkat av ett flertal faktorer, som vad barnen för stunden håller på med och vilken sinnesstämning de befinner sig i. Vårt huvudresul-tat har varit att glädje är en av de starkast påverkande faktorerna för barns spontana musiceran-de. De situationer och funktioner där spontanmusicerandet genereras är skiftande men vi har sett användningsområden som tidsfördriv, socialt umgänge, kinesestetiskt mm. Av intervjuerna med pedagogerna har vi fått fram att de inte har trott att spontanmusicering fö-rekommer i särskilt stor utsträckning men att samtliga pedagoger ändå är eniga om att spontan-musicerandet är viktigt och utvecklande för barnen. På vilket sätt det är viktigt och utvecklande är pedagogerna dock inte helt eniga om.

Abstract   Our society is becoming increasingly multicultural and so are our schools. This study raises the question of how teachers are working to promote multi-culture and how they can create an understanding of the diversity in the classroom. One way is to use the literature. Literature is already well integrated by many teachers and widely used by pupils. By making use of literature related to multi-culture, pupils can get a deeper understanding of our society. A fiction book can be more exciting than a textbook. The reader can identify with the characters in the book and have the opportunity to make a thrilling way to knowledge. By reading and discussing relevant literature, the pupils get a chance to hear others' reflection concerning multi-culture. They may also enhance their vocabulary by reading literature. In the result, we read that it differs a great deal in how teachers make use of literature related to multi-culture. According to an interviewed librarian, there are a lot of titles dealing with this topic.

Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola. Nästan alla respondenter nämner att det finns rutiner för att få till stånd en utredning av något slag för att få resurser till elever i behov av stöd.

Syftet med denna uppsats är att ur ett lärarperspektiv belysa musiklärares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lärares syn på musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet. Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att människor konstruerar sin identitet i relation till sin omvärld. För att analysera och diskutera vårt resultat har vi utgått från först och främst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas på tre nivåer, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhället som återspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade härskarteknikerna. Eftersom Lpo 94 förordar att lärare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklärare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de får från skolledningen för att arbeta med genusfrågor. Vidare har vi diskuterat musiklärarnas roll som förebild för eleverna. Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfällen i skolår 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de två berörda musiklärarna vid en skola med musikprofil. Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstå hur dessa tre områden hänger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga människors genusidentitet påverkas i musikundervisningen. Av musiklärarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lärarna uppfattar musiken som viktig. Dock drar vi slutsatsen att de intervjuade musiklärarna inte är speciellt genusmedvetna. Därmed utgör de inte något undantag i jämförelse med resultat av tidigare pedagogisk forskning. Vi drar också slutsatsen att utan stöd av skolledning eller kommunpolitiker är det svårt att arbeta medvetet med genusfrågor i sin undervisning.

Arbetet är en undersökning om hur och varför skola och näringsliv samverkar när det gäller arbetsplatsförlagd utbildning på HP-programmet.

The purpose of this study was to investigate teachers in pre-school and school, how they use aesthetic methods in their activity / school teaching and their experiences of this kind of work method. The study also contains the teacher’s experience of possibilities and difficulties in this kind of work method.   The study is based on qualitative interviews with three teachers in pre-school and school. And the results of this investigation turned out to be three different ways to look at aesthetic as; joyful activity, as a subject - to attract attention of interest and a pleasant working environment.   It also turned out to be how the differences can look between pre-school and school and between younger and older children when using aesthetic activities. Every teacher had different purpose of using the aesthetic methods in their activity / school teaching and that it also was shown different much and in different ways.   In pre-school appears aesthetic activities and children’s play the most and  in pre-school are the aesthetic activities and children’s play the methods that forms the children as it brings joyful activities, curiosity and learning.   In junior school, the younger children, are the children’s play and the aesthetic activities still important. But it doesn’t appear that much like it does in pre-school. Here does the teacher use the aesthetic activities to bring interest of school subjects.   In middle school, the older children, seems the aesthetic activities get another importance. The aesthetic activities are being used to create a relaxing moment from the theoretical subjects and it also being used to create a joyful and pleasant environment.   Everybody also thinks that aesthetic is something positive and that it strengthens the children’s and the students’ developments and learning’s. It also turned out to be that aesthetic helps all students who have any kind of difficulties in school or pre-school. They also think that aesthetic should be included in all pedagogy activities.   When it concern the difficulties of using the aesthetic in school or pre-school, no pedagogy had any experience to share, except that the time of planning for more aesthetic activities seems to be a problem in pre-school.   At school the pedagogy felt that the children became too restless, and the bigger students thought it became foolish. It also emerge that the pedagogy had a worried feeling that the children’s parents thought that aesthetic teaching should be fuzzy, that the children should do something else, more useful.   At school for the older students the teacher gave her opinion more like an advice to us, that if you are going to use aesthetic in your school teaching, you have to think twice, so you don’t force students to participate in activities they don’t feel comfortable with.

Bakgrund Genom att ha studerat forskningsrapporter vet vi att det är viktigt att tidigt skapa goda relationer mellan skola och hem, för att barn ska få de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Samarbetet mellan skola och hem poängteras tydligt i läroplanen. Det är skolans ansvar att föräldrasamarbete kommer till stånd, men hur detta samarbete ska se ut väljer de enskilda skolorna former för själva. Under vår utbildning har vi inte fördjupat oss i ämnet samarbete skola och hem. Därför väljer vi nu att öka våra kunskaper i ämnet. Som blivande lärare bygger vårt intresse på hur man kan motivera föräldrar och lärare till att gemensamt arbeta utifrån intresset - våra barn och elever. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka vad skolan kan göra för att stimulera till större föräldrasamarbete. Vi riktar vårt intresse mot en föräldracirkel vars huvudsyfte var att stödja föräldrarna i deras fostrarroll. Vi vill undersöka anledningar till deltagande, behållningar av att delta, orsak till att avstå och uppfattningar om vad man som lärare behöver tänka på vid samverkan skola – föräldrar. Metod Vi har valt att använda oss av enkäter med öppna frågor. I enkäterna har vi använt metoden meningskategorisering för att skapa huvudkategorier, för att sedan genom ad hoc få fram underkategorier som vi presenterar i diagram. Härefter genomförde vi halvstrukturerade intervjuer. Vi använde oss av meningskoncentrering när vi behandlade intervjumaterialet. Slutligen har vi jämfört intervjumaterialet med enkätresultatet för att se skillnader och likheter. Resultat Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det som stimulerar föräldrar att medverka i föräldracirkeln är att möta andra föräldrar. Den praktiska nytta som föräldrarna anger är att de ökar sina kunskaper om barns utveckling, får konkreta förslag om fostran och ökad förståelse för andra föräldrars handlande. Ledarna ökar sin förståelse kring frågor om dagens föräldraskap genom föräldracirkeln. De flesta föräldrarna som inte deltog hade velat delta i föräldracirkeln. Den främsta orsaken till att inte delta i cirkeln var att man har tidsbrist. De föräldrar som kunnat delta men avstod gjorde det på grund av att de inte kände något behov av en föräldracirkel. Det en lärare behöver tänka på när det gäller föräldrasamverkan är att man ska skall vara öppen, rak och tydlig. Inför möten ska vi som lärare ha klart för oss vad målet för mötet är och vi ska beakta vad för sorts möte föräldrarna behöver. Vi ska visa omtanke och respekt inför föräldrar samt alltid tänka på att alla har ett förhållande till skolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som främjar eller motverkar lärande. Något jag ville undersöka för att i min framtida lärarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som främjande för lärande. Som blivande bildlärare ville jag även se om eleverna är så pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildämnet kan utarbeta ett arbetsområde rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar: Hur ser eleverna på skolans lärandemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, främjar lärande vara utformad? Överensstämmer elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande med de riktlinjer som finns idag på hur en skolmiljö som främjar lärande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever. Resultatet visade att eleverna är insatta i skolmiljöns fysiska utformning och att den påverkar lärandet. Att ljusa och öppna skolmiljöer är främjande medan mörka och slutna är motverkande för lärande. Dock överensstämmer inte elevernas önskade fysiska miljö för lärande med deras nuvarande skolmiljö. Elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande stämmer i mångt och mycket överens med de riktlinjer som finns idag, men som tyvärr inte följs. Slutsatsen som styrks av litteraturstudierna är att eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö och att elevers delaktighet i skolmiljöns fysiska utformning är viktigt i framtiden. Jag kom även fram till att eftersom eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö är det möjligt att på ett givande sätt arbeta med den inom bildundervisningen.