Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteär att skapa förståelse för vad som gör barn stressade i skolan och härigenom ge förutsättningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning är begränsad till tiden kring och under idrottslektionen och härmed är studien inriktad på att klargöra stressen i samband med idrottslektionen. Stress är speciella krav som vår kropp utsätts för. Det finns både positiv och negativ stress och båda är en del av livet. Orsaker till stress hos barn är framförallt föräldrarnas och andras vuxnas förhållningssätt i olika situationer. Andra centrala orsaker finns att finna i skolan, där barnens skoldag är fylld av problem och påfrestningar som ger upphov till stress. Det gäller i teoretiska ämnen, i idrott, i umgänget med jämnåriga och i kontakten med lärare. I skolan är också konkurrensen om betyg och utmärkelser en viktig orsak till stress.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som står i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring är ett kommersiellt samarbete mellan likvärda och aktiva parter som frivilligt väljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller läroplaner som reglerar sponsring i skolan. Nordiska Ministerrådet har dock kommit med rekommendationer för vägledning till skolor i sponsringsärenden. Vad det gäller innehållet i riksdagsmotionerna i stort så efterfrågas ett tydligare regelverk kring formerna för sponsring i skolan. Motionärerna menar då att det finns en risk att skolans oberoende kan sättas ur spel om kommersiella intressen tar för stor plats i skolan. Samtliga motioner avslogs med hänvisning att det är upp till varje enhet att avgöra formerna för ett eventuellt sponsringssamarbete. Artiklarna i tidningen Dagens Nyheter ligger ofta i linje med de flesta motionerna. Andra artiklar beskriver projekt i skolan där det faktum att dessa projekt är sponsrade är av underordnad betydelse. Denna typ av artiklar är den klart dominerande i tidningen Svenska Dagbladet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom grundskolans tidigare år använder sig av musik i undervisningen. Jag vill även undersöka på vilka olika sätt de använder sig av musiken och till vilka syften. Undersökningen bygger på nio kvalitativa intervjuer med både klasslärare och musiklärare. Jag har funnit att resultatet från den empiriska undersökningen till stor del stämmer överens med den litteratur som finns inom ämnet. Resultatet visar att musiken används på olika sätt av lärarna. Den används både integrerat med andra ämnen och för att bidra till sammanhållning och trygghet i en grupp. Enligt undersökningen leder musiken till glädje, lugn och koncentration hos eleverna. Dock menar några lärare att det även finns nackdelar med musik iundervisningen eftersom det inte passar alla elever. Lärare upplever vissa svårigheter i användandet av musik då de har alltför stora elevgrupper och en ljudnivå som är skadlig för hörseln. Dock visar undersökningen att samtliga lärare upplever att de positiva möjligheterna med arbetet överväger svårigheterna

Denna studies syfte är att undersöka hur tidigare erfarenheter av och inställningar till datorspel förhåller sig till varandra. I studien har fyra lärare och sex elever i årskurs tre intervjuats. Vi har i studien dragit slutsatsen att lärarna inte har tillräckliga kunskaper om kring datorspel dock har studien visat att lärarna var positiva till användning av datorspel i skolan, även om de själva inte använde sig av det i någon större skala. Dessutom önskade de öka sin kompetens kring datorspel genom utbildning. Eleverna var kluvna till idén att få använda sig av datorspel i undervisningen, eftersom de hade svårt att se nyttan med det, förutom själva underhållningsfaktorn.

Ångestsyndrom tillhör den vanligaste psykiatriska problematiken hos barn. Ångestsyndrom börjar ofta i tidig ålder, medför stort lidande och predicerar psykiatrisk problematik senare i livet. Det är viktigt att undersöka hur ångestsyndrom kan förebyggas eftersom få barn med denna problematik kommer i kontakt med behandling. Syftet med studien var att undersöka om FRIENDS, ett preventionsprogram från Australien, fungerar i en svensk kontext. Femtio barn i nioårsåldern undervisades i FRIENDS under tio lektioner. Barnens ångestsymptom, depressionssymptom och generella psykiska hälsa mättes vid tre tillfällen med formulären SCAS, CDI och SDQ. Mätningarna skedde tio veckor innan interventionen, veckan innan och veckan efter interventionen. Resultaten visade att FRIENDS minskade barnens depressionssymptom samt minskade ångest hos barn med förhöjd risk för ångestproblematik. Efter FRIENDS skattade lärarna lägre tendens till psykisk ohälsa hos barnen. Enligt utvärderingen var barn och föräldrar nöjda med programmet. Sammantaget visar studien att FRIENDS är en lovande intervention i en svensk kontext.

Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är.

Jämställdhet har varit ett prioriterat värdegrundsarbete inom skolväsendet sedan skollagen fastställdes 1985. Läroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lärarnas uppdrag att verka för jämställdhet. Trots detta har delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jämställdhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte är mycket som hänt. I denna uppsats redovisas en enkätundersökning som har gjorts med 146 lärare på 9 skolor inom 3 av 6 skolområden i en medelstor kommun i södra Sverige. Lärarna var från förskolor, grundskolor åk F-5 och åk 6-9 och fick svara på hur de upplever att de har stöd och kunskap i jämställdhetsarbetet. Frågorna handlade om stöd från likväl stat, kommun, skolledare och kollegor. De har också fått svara på i vilken grad de anser att arbetet är aktivt och hur det drivs. Strävan har varit att jämföra skolnivåerna för att se vilka skillnader som finns. I studien har också ingått att titta närmre på hur kommunen har riktat stödinsatser till skolorna och lärarnas jämställdhetsarbete varvid en intervju har genomförts. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan förskola och åk 6-9 i hur lärarna upplever att de har fått stöd i arbetet. Lärarna i åk 6-9 utmärker sig tydligt genom att de är få som anser att jämställdhetsarbetet är aktivt, ytterst få som upplever att skolledarna har drivit på arbetet och att kommunen har riktat stöd till deras arbete. Förskolelärarnas upplevelser visade sig vara tvärtom. Men resultatet visar också att det finns tydliga brister i stödinsatser till lärarna generellt. Lärarna påtalar tydligt bristen på vidareutbildning och kompetensutveckling i ämnet genus/jämställdhet. Forskning, rapporter och utredningar har alla fastslagit att kunskap är en nödvändighet för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. I undersökningen syns det att en stor del av denna kunskap saknas. Lärare har fortfarande svårt att reda ut de grundläggande begreppen och de efterfrågar mer kunskap för att mer aktivt kunna arbeta med jämställdhet. Det är skolledare och kommun som måste ge dem detta stöd så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Kommunen påbörjade 2007 ett utvecklingsarbete för att ge bättre stöd till skolornas arbete och har tagit ett initiativ genom att utbilda skolledare och jämställdhetsutvecklare. Än syns dock inga resultat från detta arbete ute i verksamheterna. I diskussionen belyses de brister som finns och hur kommunens arbete kan komma vidare.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgång. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts är fenomenologi för att kunna fånga essensen i ungdomarnas berättelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som använder sig av droger är benägna till att avsluta sin skolgång i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, närvaro, intresse av att inhämta kunskap, rollen i skolan och förmågan att hålla sig till skolans regler. Dessa teman utgjorde tillsammans en essens: Den sociala skolan. Det som framkommer genom intervjuerna har sedan diskuterats och kopplats till tidigare forskning samt de valda teorierna, socialisationsprocessen och kontrollteorin.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur regelbunden massage i skolan påverkar elevers upplevelse av det sociala klimatet i klassen.  Vilka förändringar kan ses i elevernas sinnesstämning efter fyra veckors massage i skolan?  Upplever eleverna någon påverkan på det sociala klimatet i klassen efter genomförd massageperiod?  Hur upplever den enskilde eleven regelbunden massage i skolan? Metod Denna undersökning har genomförts med en aktionsstudiedesign där vi på plats har genomfört en förändring i elevers vardag för att se om det ger någon påverkan på det sociala klimatet. Urvalet för studien gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval, vilket baserades på elever i årskurs 5-7 i Stockholmsområdet. Totalt deltog fem klasser fördelat på tre skolor, fyra klasser i årskurs 7 och en klass i årskurs 5. Datainsamlingen har varit kvantitativ då för- och efterenkäter har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Totalt deltog 91 elever i för- och efterenkäterna. Då aktionsforskning utförs på plats sker det hela tiden saker som kan påverka resultatet men som inte fångas upp i enkäterna. Därför gjordes utöver enkäterna även fortlöpande fältanteckningar för att ge en bredare bild av vad som skedde under studiens gång. Resultat Enkätsvaren visade signifikanta förbättringar av det sociala klimatet i klasserna, minskad irritation hos eleverna samt att eleverna kände sig mindre ensamma. Detta kunde även observeras på plats då vi i fältanteckningarna såg ett ökat lugn hos eleverna samt att de som valde att inte massera visade mer respekt för de som aktivt deltog. Trots detta ansåg drygt hälften av eleverna att det inte hade skett en förändring, troligtvis beror det på att eleverna inte själva klarade av att avgöra detta på egen hand. Vi såg även indikationer på att eleverna ville fortsätta med massage, dock inte på lektionerna i Idrott och Hälsa där de hellre vill vara aktiva och röra på sig. Slutsats Den förbättring av det sociala klimatet som studien gav upphov till kan inte enbart härledas till massagen då en rad bakomliggande faktorer såsom grupprocesser, att eleverna vande sig vid vår närvaro samt att det brukar lugna sig i en klass några veckor in på terminen kan ha påverkat resultaten. Vår slutsats är dock, baserat på tidigare forskning tillsammans med våra egna observationer, att massagen har bidragit till dessa processers positiva utveckling på det sociala klimatet i klasserna. / Aim The aim of this study was to investigate how regular massage in school affects students' perception of the social climate in class. • What changes in students' frame of mind can be found after four weeks of massage in school? • Do students notice any impact on the social climate in class after completing the massage session? • How does the individual student react on regular massage in school? Method This study was carried out with an action study design in which we have introduced a change in the students’ everyday lives to see if it provides any impact on the social climate in class. The sample for the study was based on a convenience sample, which was based on students in grades 5-7 in the Stockholm area. A total of five classes spread over three schools, four classes in year 7 and a class in year 5. The data collection was quantitative where pre- and post questionnaires were collected and analyzed the statistical program SPSS. A total of 91 students participated in pre-and post questionnaires. Since action research is performed on site things will occur that can influence the result which will not be seen in the surveys. Therefore in addition to the surveys we have also made observations and written field notes during the study. Results The results show an improvement of the social climate in the classes. This could also be observed on sight. We saw in our field notes that there was an increased calm among the students and those who chose not to participate in the massage showed more respect for those who chose to do so. Just over half of the students did not experience that there had been any change due to the massage. Our interpretation is that the students could have difficulties to determine the improvement of the social climate on their own. We also saw indications that the students wanted to continue with massage, but not during lessons in physical education where they would rather be active. Conclusion The improvement of the social climate that we see in the results can not be attributed solely to the massage when a number of confounding factors such as group processes, the fact that the students got used to our presence and the fact that a class tends to calm down a few weeks into the semester, may have influenced the results. However, based on previous research pointing to positive effects of massage in addition to our own observations, we believe that massage has helped these processes to evolve.