Syftet med studien är att få en djupare förståelse för det socialpedagogiska arbetet i skolan och dess status utifrån socialpedagogens perspektiv. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt där semistrukturerade intervjuer tillämpas. Studiens resultat visar att det finns en problematik kring den socialpedagogiska titeln i skolan. Studien visar även att professionens arbetsroll kan feltolkas samtidigt som de arbetar mot att bli sedda för den profession de är. Vidare visar resultatet att samarbetet mellan socialpedagogen och de andra professionella i skolan har en positiv påverkan på arbetet. Vi har utgått från professionsteorin utifrån Brante (2009; 2014) och Freidsons (1994) förklaring, som visar på att professioner är viktiga då de skapar en positiv påverkan på samhället genom att med sin kunskap bidra till ett välfungerande samhälle. Slutsatsen vi kommit fram till visar att den socialpedagogiska titeln är relativt ny i skolan och att det i vissa fall kan vara oklart vad en socialpedagogs uppgift är. Med ett gott samarbete och öppna dörrar kan man nå upp till målet, att göra professionen uppenbar.

I studien granskas övergången till och från förskoleklass utifrån övergångsplaner som finns i en utvald kommun. Syftet med studien är att få svar på om pedagogerna i förskoleklass anser att övergångsplaner och information som delas med dem inför ett nytt läsår är till hjälp för dem i deras fortsatta arbete med en ny elevgrupp, samt hur elever i behov av särskilt stöd synliggörs i övergången. Den teori som används är ramfaktorteorin. Studien genomförs även för att se sambandet mellan formulerings- realiserings- och transformeringsarenan. Metoder för att besvara frågeställningarna är; webbaserad enkät som skickats ut till samtliga förskoleklasspedagoger i studerad kommun, insamling och granskning av skriftliga övergångsplaner, observationer på en enhet samt intervjuer. Resultatet visar att det finns en enhetlighet i övergångsplanerna i kommunen till viss del, men att pedagoger har förslag på förbättringsområden i övergångsarbetet. Den enhet som observerats är den enhet som tydligast visar att formuleringsarenan och realiseringsarenan inte hänger ihop, och genom intervju med biträdande rektor på enheten framkommer det att det beror på organisatoriska omständigheter det senaste året. I övergångsplanerna för alla enheter finns det med en punkt som rör barn i behov av särskilt stöd och hur de barnen ska synliggöras via olika möten innan skolstarten. Däremot framkommer det i enkätsvar att det tenderar vara fler barn som är i behov av särskilt stöd efter skolstart än vad som flaggats för i överlämningen. Det kan kopplas till ett relationellt förhållningssätt och väl fungerande metoder i det vardagliga arbetet på förskolan – då behovet inte blir lika tydligt. Överlag har skolorna som granskats bra och fungerande rutiner och dokument för överlämningen och informationsflödet som efterfrågas i studien.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Undersökningen syftar till att analysera hur riksdagspartierna argumenterade kring den svenska skolan inför valet 2014. Frågeställningen för undersökningen var: Hur argumenterade partierna kring skolans styrning? Hur argumenterade partierna kring betyg och resultat? Hur argumenterade partierna kring friskolor? Hur argumenterade partierna kring lärares roll och lärarprofessionens status? Metod Det empiriska materialet bestod av 1) debattartiklar skrivna av partiledare eller språkrör samt skolpolitiska talespersoner, 2) SVT:s utfrågningar av partiledarna, 3) partiernas valprogram. Metoden som tillämpades var Arne Naess (1970) argumentationsanalys. I analysen söktes efter teser samt pro- och contra-argument till teserna. Urvalet för studiens empiriska material baserades på handplockade urval.  Resultat Undersökningen visade att Moderaterna argumenterade för ett delat ansvar för skolan mellan stat och kommun. Centerpartiet ville behålla nuvarande styrningsform. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet ville att skolan skulle förstatligas. Folkpartiet argumenterade för att betyg skulle sättas från och med årskurs 6 men menade samtidigt att skriftliga omdömen ger en bättre bild av eleven. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet använde PISA-undersökningar för att stärka sina argument. Kristdemokraterna var positivt inställda till friskolor. Likaså var Centerpartiet som menade att vinstutdelning för ägare av friskolor skulle vara tillåten. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet argumenterade för ett vinstförbud. Socialdemokraterna, Folkpartiet, Miljöpartiet ville stärka lärarnas roll och status främst genom att höja lärarnas löner och genom att öka tiden för undervisning samtidigt som att minska det administrativa arbetet. Slutsats Socialdemokraterna, Folkpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet drev tesen om att förstatliga skolan. Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet var i sina teser positiva till vinstutdelning för friskolor medan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet teser ställde sig negativ till vinstutdelning. Folkpartiet argumenterade för tidigare betyg. Socialdemokraterna drev tesen om att införa karriärtjänster för lärare vilket skulle leda till att lärarna snarare skulle komma längre från sitt uppdrag att undervisa. Frågorna kring skolan följde inte den traditionella höger- och vänsterskalan.  Naess (1970) argumentations analys lämpade sig mindre väl för analys av partiernas valprogram än utfrågningarna och debattartiklarna då texterna i partiernas valprogram till sin karaktär sällan var argumenterande. / Abstract Aim The aim of the study was to analyze how the parties in the Swedish parliament debated the matter of  the Swedish school prior to the 2014 election. The question for the survey was: • How did the parties debate school governance? • How did the parties debate grades and results? • How did the parties debate the question of independent schools? • How did the parties debate the role of teachers and the status of teacher profession? Method The empirical material consisted of 1) debating articles written by party leaders or school political spokesmen. 2) Swedish public service hearings with party leaders 3) party election programs. The method for analysis Arne Naess´ (1970) argumentative analysis described by Bergström och Boréus (2005) searching for thesis, pro- and contra arguments. The selection of the empirical material was made through hand picked selections. Naess´ argumentative analysis was less suited for analysing the parties ‘electoral programs than the hearings and articles, as the text, by their nature, rarely were argumentative. Results The study showed that the Moderate party argued for shared responsibility between the state and the municipalities. The Centre party, the Social democrats, the Swedish democrats, the Green party and the Liberal party argued for a nationalization. The Liberal party argued for grades starting from grade 6 at the same time as arguing for written reviews giving a more descriptive picture of the pupil. The Social democrats, The Centre party and the Liberal party used PISA surveys supporting their argument in the question of grades. The Christian democrats were in favour of independent schools. Similarly, the Centre party argued for continued legislation allowing share-out for owners of independent schools. The Social democrats and the Left party argued for banning share-outs. The Social democrats, the Liberal party, the Green party argued for strengthening teachers ‘role and status primarily by raising teacher´s and increasing the time spent teaching while decreasing administrative work. Conclusions The Social democrats, The Liberal party, the Swedish democrats, the Green party and the Left party wanted nationalize the Swedish school. The Christian democrats, the Liberal party and the Centre party were in favour of share-outs while the Social democrats, the Green party and the Left party opposed share-outs. The Liberal party argued for grading pupils at a lower age. The Social democrats argued for the introduction of career opportunities which would lead to teachers being becoming more separated from their teaching assignments. The question of the school could not be divided into left or right wing politics. Naess´ argumentative analysis was less suited for analysing the parties ‘electoral programs than the hearings and articles, as the text, by their nature, rarely were argumentative. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Denna studie är en kvalitativ undersökning som bygger på semifokuserade gruppintervjuer med 8 lärare från två skolor i grundskolans årskurs 7 – 9. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar med motivationshöjande insatser och de forskningsfrågor som ställdes var: - Vilka aspekter anser lärare är viktiga att beakta i motivationsarbete? - Hur arbetar lärare med motivationshöjande insatser i det dagliga arbetet? Som analysmetod användes tematisk analys och de pedagogiska implikationer som låg till grund utgick från påverkan sett ur konstuktionistiskt samt salutogent synsätt. Centralt var antagandet om att lärare och rektor, genom en medvetenhet om hur de sociala konstruktionerna av aktiviteter i skolan fungerar och med hjälp av funktionella och relevanta faktorer, kan påverka aktiviteterna till fördel för eleven och utifrån dennes behov. Detta så att lärarens och elevens målinriktade samspel kan leda till ökad motivation i skolarbetet för eleven. Studien visar att lärarens arbete kräver intresse, passion och kompetens. Den visar även att motivationsinsatser kräver en genuin vilja och en önskan om att det skall gå bra för eleven oavsett var hen befinner sig. Studien visar också att lärare har en stor möjlighet att, med hjälp av en rad faktorer, ta tillvara på den fantastiska möjlighet till utveckling och kunskap som ligger i den unges inneboende resurser. Vilket i sin tur innebär en möjlighet för eleven att få nå sina mål, uppleva att hen kan lyckas och att skolan och kunskapen kan vara meningsfull både nu och för framtiden. En rättighet som alla barn har och som är skolans skyldighet och uppdrag att ge sin elev. Trots det kvarstår faktum att motivationsproblemet växer i västvärlden och i Sverige. Kanske för att lärare ibland saknar stöd och betydelsefulla incitament för att kunna omsätta sin kompetens så att den blir anpassad och effektiv utifrån elevens behov. / <p>Godkännande datum: 2018-10-29</p>

Sammanfattning Att fungera i sociala sammanhang kommer inte alltid problemfritt. Våra olikheter som människor kan skapa spänningar som in sin tur orsakar konflikter. Skolmiljön i sig är en plats där många barn och ungdomar med olika bakgrunder, personligheter och värderingar ska fungera ihop. Detta är en utmaning för många lärare och konflikter samt hur man hanterar dem är en del av deras vardag. Den tidigare forskningen kring ämnet konflikter och konflikthantering har gjorts om barn, vuxna och i skolmiljön. Det är dock sparsamt med forskning om ämnet i specifika skolämnen och dess arbetsmiljö. Ur idrottsvetenskaplig synvinkel blev därför mitt syfte att undersöka lärares erfarenheter av vad som orsakar konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa och hur dessa hanteras. För att besvara mitt syfte blev det två forskningsfrågor enligt följande: Vilka orsaker till konflikter mellan eleverna går att finna utifrån lärarnas erfarenheter? Hur arbetar lärarna med konflikthantering och hur upplever de att eleverna löser sina konflikter sinsemellan? I studien har jag använt mig av två teorier där var och en är kopplade till varsin frågeställning. Andrzej Szklarskis kategoriindelning kopplat till orsaker har används till den första frågeställningen och Cohens konfliktpyramid har används till den andra frågeställningen. Båda teorierna har används på ett liknande sätt där teoriernas olika delar har fungerat som teman i resultatet där jag sedan skapat subkategorier underbyggda av empirin. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer från åtta stycken lärare inom högstadiet och gymnasiet har genomförts. Studien visar att orsaker till konflikter handlar främst om fusk, kränkningar, olikheter i personlighet, miljöns utsatthet samt bollspel och tävlingsdimension. Vidare hanterade lärarna främst konflikter genom förebyggande arbete så som didaktiska val och relationsbyggande, genom medling som tredje part där kommunikationen stod i fokus samt genom att vara auktoritär när eleverna uppträdde på ett icke accepterat sätt. Studiens kunskapsbidrag visar vilka orsaker till konflikter som går att finna i ämnet idrott och hälsa. Att ha med sig denna kunskap in i praktiken skapar förutsättningar för en mer konfliktfri undervisning. Studien synliggör även hur lärarna hanterar konflikter och att skolan i vissa fall brister i sitt stöd till lärare och elever när det handlar om utbildning i konflikthantering.

<p>Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola. Nästan alla respondenter nämner att det finns rutiner för att få till stånd en utredning av något slag för att få resurser till elever i behov av stöd.</p>

<p>Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan. Den teoretiska bakgrunden för studien är Beckers och Goldbergs stämplingsteorier som kortfattat går ut på att avvikelse är något som definieras av samhället på ett sådant sätt att sociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vars överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på vissa personer och beteckna dem som utanförstående.  Processen är själva stämplingen med upprepade negativa reaktioner från signifikanta andra som sammantaget leder till en omdefinierad självbild hos personen som blir än mer negativ än vad den dittills varit. Således orsakas inte brottslighet av sociala förhållanden utan definieras av dessa. Teorierna används senare i studien för att lyfta fram hur stor stämplingseffekt polisen har på ungdomar i Rågsved och om denna, ifall att den existerar, är märkbar hos de elever som har intervjuats. I resultat- och analysdelen framkommer att poliskontoret i Rågsved delvis skapar en trygghetskänsla för många i området, men att vissa av ungdomarna känner sig utpekade att leva i ett problematiskt område. Det påvisas att polisen egentligen bara är en del av ett system av stämpling där även media har en stor roll i ungdomarnas självbild. Några anspråkslösa förslag från min sida är att lyfta fram elevers goda sidor istället för att påtala de negativa, införliva föräldrarna mer i ungdomarnas skolgång samt öka skolpersonalen auktoritet genom ett minskande av polisiär inblandning i de fall personal kan lösa situationer som inte är av grov kriminell karaktär. Framtida forskning borde fokusera på media och polisens roll i denna spiral och även väva in skolans sätt att arbeta.</p>

<p>Ångestsyndrom tillhör den vanligaste psykiatriska problematiken hos barn. Ångestsyndrom börjar ofta i tidig ålder, medför stort lidande och predicerar psykiatrisk problematik senare i livet. Det är viktigt att undersöka hur ångestsyndrom kan förebyggas eftersom få barn med denna problematik kommer i kontakt med behandling. Syftet med studien var att undersöka om FRIENDS, ett preventionsprogram från Australien, fungerar i en svensk kontext. Femtio barn i nioårsåldern undervisades i FRIENDS under tio lektioner. Barnens ångestsymptom, depressionssymptom och generella psykiska hälsa mättes vid tre tillfällen med formulären SCAS, CDI och SDQ. Mätningarna skedde tio veckor innan interventionen, veckan innan och veckan efter interventionen. Resultaten visade att FRIENDS minskade barnens depressionssymptom samt minskade ångest hos barn med förhöjd risk för ångestproblematik. Efter FRIENDS skattade lärarna lägre tendens till psykisk ohälsa hos barnen. Enligt utvärderingen var barn och föräldrar nöjda med programmet. Sammantaget visar studien att FRIENDS är en lovande intervention i en svensk kontext.</p>

<p>Undersökningen omfattar företag som har tagit emot elever både under den traditionella och under den nya praon. praon är skolans samverkan me dnäringslivet och syftet är att ge en blid över hur företagen i kommunen ser på den nya praon och dess förändring. Det finns en allmän verdertagen uppfattning om att lärare och elever har mottagit den nya praon med visst missnöje. En enkät har utformats och sänts till 65 företag, kommun och landsting. Av de 65 företag, kommun och landsting svarade 37 stycken. Resultaten visar att den nya praon har mottagits positivt av de flesta. En slutsats är att den nya praon inte är framtagen i onödan utan att alla tycker att elever i grundskolan ska ha prao.</p><p>This thesis is directed towards companies who have received pupils during both the traditional practical training program (Sw. prao)and during the new revised practical training program. The practical training program is a way for schools to co-operate with the Swedish commercial and industrial life, and the thesis intends to identify and clarify the opinions of the receiving companies with regard to the changes which have been made to the practical training program. There is a current adopted opinion that teatchers and pupils received the revised practical training pprogram with some dissatisfaction. Questionnaires were made and send to 65 companies, community and county and 37 answered. The result shows that the new revised practical training program has been received positive by the majority. One conclusion is that the new received practical training program has not been made unnecessairly everybody thinks that pupils in compulsory school should have practical training program.</p>

<p>I denna undersökning har vårt syfte varit att studera uppfattningar kring tänkbara hinder som kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning och skola, då vi ställer oss frågande till hur visionen om en skola för alla ska uppnås. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbättring kan ges. Vår frågeställning blir därmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning? För att söka svar på vårt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, där hinder har varit vårt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vår undersökning har vi kategoriserat in i olika ämnesområden. Utifrån intervjusvaren framkom mönster inom uppfattningarna av hinder för likvärdigheten inom följande områden; resurser, skolans uppbyggnad och styrning, pedagogers arbetssituation samt elevers olika förutsättningar. Vi fann i intervjusvaren också variationer i pedagogernas uppfattningar, vilket har behandlats och kategoriserats in i; hemförhållanden, resurser, klassklimat och klasstorlek, lärarkompetens och styrdokument. Undersökningen visade att samtliga pedagoger upplevde hinder i sitt arbete för att kunna tillgodose alla elever en likvärdig utbildning. Vi har även presenterat tidigare forskning inom detta område, då endast i relation till de uppfattningar som framkommit i vår undersökning. Hinder som framkommit i tidigare forskning samt i pedagogernas uppfattningar har vi problematiserat och diskuterat kring. Likvärdighetsaspekten har fungerat som utgångspunkt i denna undersökning.</p>