No description available.

Precis intill störtloppsbacken i Åre har vi ritat en universitetsbyggnad som ett nytt campus tillMittuniversitetet. Utbildningarnas inriktningar utgår ifrån Åres drivkrafter; sport, design, turism ochföretagande. Då Åre är och vill fortsätta utvecklas som ett levande samhälle året runt är det viktigt attlocka dit nya invånare. Ett universitet placerat mitt i en av Åres bästa backar, präglat av livsstilen somutgör Åre kan bli en stor dragkraft för unga från hela landet. / Right next to the main downhill slope in Åre we have designed a university building, a new campusfor Mid Sweden University. The study programmes are based on Åre's driving forces; sports, design,tourism and enterprise. Since Åre is and strives to continue to develop as a vibrant community yearround, it is important to attract new residents. A university located by one of Åre's best slopes, definedby the lifestyle that is Åre can be a major attractive force for young people from across the country.

Abessinienskolan är en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att så gradvis knyta an till årskursen, skolan och samhället. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen består av en serie fristående volymer anpassade till terrängen där varje klassrum är slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet. Istället öppet i det gemensamma, där korridoren utökas till en mötesplats.

No description available.

Studien har som syfte att undersöka hur samverkan, kunskaps­utveckling och kommunikation sker och fungerar mellan skola och hem där elevernas vårdnadshavare har utländsk bakgrund. Under­sökningen genomfördes på en grundskola i en kommun i södra Sverige. För att samla in underlag för studien genomfördes en intervju med rektorn samt enkätstudier mot lärare respektive vårdnadshavare med utländsk bakgrund. Studien var kvali­tativ med öppna frågor även i enkäterna. Genom att flera katego­rier fick besvara sina respektive frågor av hur samarbetet mellan skola och vårdnads­havarna fungerar, var för­hoppningen att samarbetet skulle bli belyst från flera håll. Bilden rektorn har om detta samarbete var att det verkade fungera bra, vilket även de flesta lärarna och vårdnadshavarna tyckte. Lärarna och vårdnads­havarna upplevde ibland att språket och kulturen utgjorde ett visst hinder. Totalbilden studien gav var att samverkan tycktes fungera bra på skolan eftersom skolan har personal som behärskar olika språk och kulturer. Förbättringsförslag var tydligare information om det svenska skolsystemet.

Examensarbets syfte är att undersöka hur kommunikation och samverkan kring det gemensamma uppdraget för skola och fritidshem uppfattas av de olika aktörerna i de båda verksamheterna. I examensarbetet undersöks även vilka eventuella möjligheter och hinder de olika aktörerna upplever kring sitt gemensamma uppdrag. För att besvara syftet och frågeställningarna gjordes totalt sex intervjuer med rektorer, fritidspedagoger och klasslärare. Med hjälp av begrepp från Pierre Bourdieus sociologiska teorier har vi analyserat resultatet från dessa intervjuer för att synliggöra hur kommunikation och samverkan kring det gemensamma uppdraget för skola och fritidshem uppfattas av de olika aktörerna inom de båda verksamheterna samt belysa de eventuella hinder och möjligheter de upplever i relation till detta. Resultatet och analysen av den insamlade empirin tyder på att kommunikation är en avgörande del för en fungerande samverkan mellan aktörer i de båda verksamheterna och att samverkan är en förutsättning för att arbeta för det gemensamma uppdraget, en helhet för elevernas lärande.

Detta arbete går ut på att vi som studenter ska skriva en kunskapsöversikt. Besitter man kunskapen att kunna analysera hur och på vilket sätt religioner framställs i film så kan man även använda sig av spelfilm i undervisningen. Utgångspunkten för de valda frågeställningarna är att filmen är ett vanligt förekommande läromedel i grundskolans religionsundervisning. Hur används denna läranderesurs? Vilka för- och nackdelar finns det? Detta är frågor som är centrala och som vi lyft under vår lärarutbildning. Vi kommer med stor säkerhet att nyttja mediet film som verktyg för elevernas inlärning. Vet vi om vilka fördelar det finns kan vi således nyttja filmens dragningskraft för att ge eleverna chansen till så mycket inlärning som möjligt.

Syftet med min kvalitativa intervjustudie om IKT inom fritidshemmet är att beskriva hurfritidspedagogerna använder IKT på sin arbetsplats. Vidare vill jag även se vad det finns förutmaningar med att göra IKT till en viktig del av skolvardagen. Sociokulturella perspektivetligger som grund för studien. Jag har intervjuat sex fritidspedagoger på olika skolor för att tareda på deras användande av IKT inom fritidshemmet. Resultatet visar på att det är ettvarierande användande av IKT, detta på grund av olika aspekter som respondenterna beskriveri sina intervjuer. Studien visar även att det är stora skillnader trots att det ska vara likvärdigundervisning för alla elever, oavsett skola.

Since the 1970’s Swedish school politics has changed a lot. In this text I examine how it haschanged, why it changed as well as how the changes affected Swedish society in general. I haveidentified several keywords from which I study and analyze the discourse surrounding Swedishschools. This analysis is focused, primarily, on how the discourse relates to students. I havealso to a lesser extent studied its impacts on other people involved in schoolwork and business.In my studies I have found that much of Swedish discourse surrounding schools and schoolworkhas changed because of a wider change in Swedish politics as a whole. Since the 90’s Swedenhas seen an increased neoliberal presence in its political sphere. This influx of neoliberalthought has in some ways replaced previously held social democratic values and views. I foundthis to be illustrated clearly in my study of the keywords I had identified. Much of our modernschool discourse if focused on individualism and forming students to a neoliberal ideal. This isconcealed in the guise of focusing on equality.I found that this disguising of neoliberal ideals as older social democratic ideas had arisenbecause of Swedish neoliberal focus on the school system. Why neoliberals focus on the schoolsystem I do not know. But I found it to be evident based on my analysis that increasingneoliberal influence has led to large changes within the Swedish school system.I use these finding as a foundation for a discussion on how this neoliberal influence can be seenthrough the theory and methodology of discourse analysis and what it implies for Swedishsociety as a whole.

Internationellt har kvinnors universitetsdeltagande ökat stadigt alltsedan samhället började bli mer egalitärt från och med 1960-talet. Mäns universitetsdeltagande har dock varit på nedåtgående trend sedan 1990-talet. Forskning har undersökt flera anledningar till kvinnors ökade intresse för högre utbildning, medan mäns minskade intresse är mindre beforskat. Trenden har i forskning kommit att kallas för ”det omvända könsgapet i högre utbildning”. Studien använder fenomenologisk metodologi för att undersöka mäns perspektiv av hur grundskolan som organisation påverkat deras val att inte eftersträva högre utbildning. Datainsamlingsmetoden har varit enskilda semi-strukturerade intervjuer, och urvalsgruppen har varit män mellan åldrarna 25 – 35 som slutfört svensk gymnasieutbildning och valt att inte eftersträva högre utbildning (N = 8). Studiens resultat har analyserats med aktivitetsteori. Resultatet visar att männensmotivation att lära i grundskolan inte innefattade aspekter relaterade till att eftersträva högre utbildning. Bidragande anledningar var att skolan inte visade hur fortsatt formell kunskapsförskaffande skulle gynna dem i sitt framtida arbetsliv. I kontrast visar resultatet att influenser hemifrån konkretiserade arbetslivet på ett sätt männen fann mer intressant och relaterbart. För att stärka mäns vilja att eftersträva högre utbildning rekommenderas skolan som organisation att skapa en tydligare koppling mellan högre utbildning och arbetsliv. Flera förslag för detta ges i rapportens analys och diskussion.