Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund och svenska som andraspråk kan uppnås. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie med inriktning på elever med utländsk bakgrunds särskilda behov, undervisningsstrategier för ökad måluppfyllelse gällande elever med utländsk bakgrund samt lärarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning på ett interkulturellt perspektiv. Frågor som uppsatsen behandlar är hur man kan arbeta för att öka elever med utländsk bakgrunds måluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlärningsmiljö tillsammans med en informell inlärningsmiljö främjar elevernas måluppfyllelse. Resultaten visar också att elever som känner relevans till det som ska läras in samt som känner trygghet och motivation når en högre grad av måluppfyllelse. Förklaring till detta tycks vara att den glädje och nyfikenhet som den informella inlärningsmiljön bidrar med tillsammans med de nödvändiga språkregler och standardfraser som den formella inlärningsmiljön innehåller ger eleverna en bred och heltäckande utbildning vilket leder till en hög grad av måluppfyllelse. De elever som känner motivation och kan relatera till de stoff som ska läras in tenderar att uppnå högre betyg i betydligt större grad än de elever som inte känner att de kan relatera till stoffet.

Den här studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien är att få en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. Vår huvudfråga är: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv år vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar på att utevistelser kan främja lärande, där fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts på tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola. Vårt urval gjordes utifrån skolverksamheternas läge och dess närmiljö. Det för att se om närheten till utemiljön eller andra faktorer inverkade på utövandet. I urvalet utgick vi också från verksamheternas pedagogik, för att kunna se om pedagogernas uppfattningar skiljer sig åt. En I Ur och Skur- verksamhet använder utemiljön ständigt i undervisningen. Val av forskningsmetod föll på kvalitativa intervjuer, där vi hade direktkontakt med informanterna. På så sätt samlade vi information om pedagogernas egna, uppfattningar, vilket var vårt syfte. Studien visar att begreppet utomhuspedagogik är svåridentifierat, medan metoder kring utövandet är det som pedagogerna i studien har mest kunskap om. Användandet av utomhusmiljön varierar i verksamheterna, vilket beror på vissa inverkande faktorer. De kan handla om tids- och personalbrist, dåligt väder och dåliga kläder.

The purpose of this study is to investigate whether the schools’ pupils have the capacity to understand societal change through social consciousness. In order to investigate that a theory has been developed specifying what social consciousness means and how it is used. The theory has been used as a tool in an ideology critical analysis of the steering documents on which the schools’ work is based. The results of the study show difficulties when it comes to providing the prerequisites which are necessary to create social consciousness among the pupils in school today. Subsequently, the pupils acquire an instrumental view of how democracy operates and therefore lose the comprehension of the intrinsic meaning of democracy itself.

Syftet med studien är att undersöka hur nyexaminerade lärare beskriver sina erfarenheter och kunskaper vad gäller hantering av konflikter mellan elever samt hur de genom sin utbildning har förberetts för sådana utmaningar. Frågeställningarna är följande: -          hur definieras och beskrivs konflikter? -          vilka strategier har lärarana för att lösa konflikter mellan elever? -          vilka kunskaper i konflikthantering har lärarna fått från lärarutbildningen på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping? För att få svar på dessa frågor genomförde vi halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med  åtta nyexaminerade tidigarelärare. Datamaterialet analyserades samt tolkades och tre huvudkategorier gick att urskilja, Konflikt och konflikthantering, Känslor samt Förberedelser från lärarutbildningen. Resultatet visar att de nyexaminerade tidigarelärarna känner sig osäkra på hur de ska hantera konflikter mellan elever och att de saknar metoder och strategier för hur de ska gå tillväga i en konfliktsituation. De upplever att små konflikter, som till exempel tjafs är svårare atthantera än stora konflikter som innehåller våld. Konfliktsituationerna upplevs som ett problem och de vill gärna ha en tydlig plan för hur de ska förebygga, hantera och lösa dem. De nyexaminerade lärarna beskriver att de har förberetts för lite om konflikthantering under sin lärarutbildning på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Detta examensarbete handlar om mångkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mångkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvärlden samt att ur fyra verksamma lärares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mångkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har använt mig av övrig litteratur utöver forskning då det varit svårt att få tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag använt stämmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna. Jag har även genomfört fyra intervjuundersökningar för att kunna ge en bild av hur verklighetens skola ser ut och kunna visa hur dagens lärare arbetar med mångkultur i klassrummet. Jag har kommit fram till att mångkultur är ett resultat av de kontinuerliga kulturmöten som uppstår hela tiden, varje dag. Mångkultur skapas genom att människor med olika bakgrunder och erfarenheter möts på en ständig basis. Hur arbete med mångkultur i skolan bedrivs är de fyra lärare överens om, det sker ständigt och har sin grund i alla människors lika värde och att alla ska tillåtas vara sig själva och känna respekt för sin person. Eleverna lär om världen och människorna i den av varandra, de utbyter erfarenheter och det utvecklar deras kunskaper likaväl som deras förståelse för medmänniskan. Mångkultur handlar om att lära känna varandra och berikas av varandras erfarenheter och kunskaper.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur och i vilken utsträckning lärare i skolämnet idrott och hälsa ger feedback på elevers prestationer och beteenden under lektionerna. Metoden som använts i studien har varit observationer och intervjuer med idrott– och hälsolärare som är verksamma på högstadiet och gymnasiet. Studien har kommit fram till att feedback inte är lika frekvent förekommande i alla idrottshallar. Skillnader finns både i hur lärare ger feedback och till vilka som får feedback. Kvinnor och mäns feedback ter sig olika både till form och till mängd. Anledningar till detta finns det många olika aspekter på men inget som helt kan avgöras. Undersökningen visar att feedback och kommunikation upplevs som viktiga och centrala delar av undervisningen. Målet är att hinna ge alla elever feedback varje lektion men det är svårt att hinna med detta då dagens klasser är stora och lärarna undervisar många vilket är en frustration hos lärarna. Även om lärare upplever det svårt att hinna med att ge feedback är det viktigt att denna form av återkoppling finns med i vår idrott– och hälsoundervisning. De medverkande lärarna framhåller att feedback gynnar elevers inlärning och deras intresse för fysisk aktivitet. Författarna upplever att allt för få elever är fysiskt aktiva utanför skolans idrott– och hälsoundervisning. Genom att använda feedback som en grundsten i undervisningen ökar förhoppningsvis intresset och engagemanget för fysisk aktivitet till ett livslångt lärande.

Uppsatsens undersökningar har både en kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten då vi låtit lärare och elever besvara enkäter angående hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrån dess data fått resultat som gett oss en grund till hur elever och lärare ser på mobiltelefonanvändandet. Vi har i enkäterna låtit både lärare och elever besvara, dels frågor där svarsalternativen varit givna men även öppna frågor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkäter också tittat på de regelverk som skolorna har angående mobiltelefoner och hur dessa får användas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta på formuleringar och tolkat dessa. Syftet med vårt arbete är att titta på hur mobiltelefonen används under lektionstid och titta på vilka konflikter som kan uppstå i klassrummet angående mobiltelefonen. Giddens teorier som belyser hur ny teknik förändrar hur vi agerar socialt har legat som grund för vårt arbete. Genom Säljö och Hylland Eriksen har vi sedan tittat på hur skolan har påverkats av denna utveckling. Domesticeringstraditionen har skapat möjligheter för oss att titta på vilka konsekvenser ny teknik får på människor och samhället. Mobiltelefonen är ett naturligt inslag i vår vardag, den ger oss möjligheter att agera socialt trots avstånd. Mobiltelefonens utvecklande funktioner skapar dock inte enbart sociala möjligheter, den kan också användas som hjälpmedel i skolarbetet och vardagslivet. Genom att reglera hur och när vi får använda mobiltelefonen skapas normer för vad som är tillåtet eller inte. I skolans värld är det viktigt att elever får möjlighet till ny teknik men det är också viktigt att lära sig att fungera i sociala samhällen då social kompetens är en viktig egenskap. Mobiltelefonanvändandet får konsekvenser för hur vi prioriterar i sociala sammanhang och därför får den också konsekvenser i skola och undervisning. Genom detta arbete vill vi belysa vilka konsekvenser mobiltelefonen ger i undervisningen och för dess användare. Vi har i vår uppsats kommit fram till att mobiltelefonen har tagit sig en plats i klassrummet, där den främst används som ett verktyg att socialisera sig med andra genom främst sms. Vi kan i vår studie även se att eleverna själva uppfattar mobiltelefonen som något som drar uppmärksamheten ifrån undervisning .Vi har därmed kunnat identifiera flera problemområden relaterade till mobiltelefonen.

Syftet med vår studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda på hur lärare använder sig av det svenska språket i sin undervisning, så att de flerspråkiga eleverna ska få en bra förståelse av de ord och begrepp som används i ämnena svenska och historia. Vi använde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att de lärare som intervjuades var medvetna om hur de använde sig av det svenska språket i sin undervisning. Lärarna menade även att det var viktigt att de flerspråkiga eleverna fick höra och använda sig av det språkbegrepp som används i ämnena, för att de skulle kunna få en förståelse för vad de ämnesspecifika orden/begreppen betyder. Slutsatserna är att lärarna är medvetna om att de flerspråkiga eleverna ligger på olika nivåer i sin språkutveckling och att man som lärare behöver ge de flerspråkiga eleverna mer hjälp, så att de får en bra ämneskunskap i ämnena svenska och historia

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan på inlärning. Undersökningen baserades på texter skrivna av elever från två halländska grundskolor i årskurs 9, samt observation. Skola A är en friskola medan Skola B är en kommunal skola. Frågeställningarna var: Hur ser eleverna från de två skolorna på klassrumsmiljöns påverkan på lärandet? Skiljer sig elevernas uppfattning åt mellan de olika skolorna? Hur förhåller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i åtanke då de skulle skriva sina texter. Checklistan behandlar frågor kring den fysiska klassrumsmiljön. Elevtexterna från de två skolorna behandlades kvalitativt och presenteras i resultatet i form av citat. I resultatet ges även en beskrivning av skolornas fysiska miljö baserat på observation. Resultatet pekar på att elevtexterna skiljer sig mer åt beroende på individerna snarare än på grund av vilken skola de gick på. Elevtexterna visar även på skillnader mellan elevers åsikter och aktuell forskning gällande fysisk lärandemiljö.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur man kan göra en lektionsplanering i slöjd enligt Lgr 11, de nya regelverken som trädde i kraft hösten 2011, där hänsyn tas till elever med ADHD. Arbetet bygger på litteratur om ADHD och implementeringen av Läroplanen för grundskolan med hjälp av Skolverkets Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen samt egen beprövad erfarenhet i slöjdundervisning. I arbetet beskrivs vad ADHD innebär, hur det kan visa sig och hur man kan bemöta problematiken för att kompensera för elevers svårigheter i skolan, samt att lärarens kunskap om ADHD-problematiken är väsentlig för att kunna bemöta elever på ett bra sätt. Eftersom det finns så många olika beteenden till samma diagnos så är det viktigt att veta vilken problematik som man ska ta hänsyn till, eftersom alla är olika och har olika behov.