Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur dansundervisningen utvecklats i idrottsämnet från Lgr62 till Lpo94. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågeställningar: Hur har dans framskrivits i kursplanerna från Lgr62 till Lpo94? Vilken uppfattning har idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 om dans som moment i undervisningen? Vilka förutsättningar och faktorer upplever idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 påverkar undervisningen i dans? Hur bedrivs dansundervisningen av idrottslärare utbildade från Lgr69 till Lpo94 enligt dem själva? Metod Vi har använt oss av två kvalitativa forskningsmetoder, textanalys och intervju. Studien började med en textanalys på kursplaner i idrottsämnet från Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Därefter intervjuades fyra lärare, två män och två kvinnor, i idrottsämnet som är utbildade under olika läroplaner och på olika lärosäten. Vi ville att varje intervjuperson skulle vara unik för att påträffa särskiljande och eventuellt avvikande företeelser. För att förstå och förklara vårt resultat använde vi ramfaktorteorin som vår teoretiska utgångspunkt.   Resultat Utifrån textanalysen fann vi att kursplanerna från Lgr62 till Lgr80 var detaljerade kring dansundervisningen och dess innehåll till skillnad från Lpo94 som ger skolan och läraren möjlighet att tolka vad dansundervisningen ska innehålla. Resultatet från intervjuerna visade att innehållet i dansundervisningen och mängden dans varierade mellan lärarna, de kvinnliga lärarna hade betydligt mer varierande innehåll och större mängd dans jämfört med de manliga lärarna. De intervjuade lärarna tycker att dans i skolan är viktigt och de känner sig bekväma att undervisa i dans för att de undervisar i de danser som de behärskar. Slutsats Slutsatserna som vi kan dra av studien är att metoder, mängden och innehåll i dansundervisningen är väldigt varierande. Vissa elever kan få väldigt mycket dansundervisning medans andra kan få näst intill obefintlig. Vår studie tyder på att lärarens intresse och kunskap om dans påverkar hur dansundervisningen ser ut. Ännu en slutsats är att hur dans har framskrivits i kursplanerna för idrottsämnet har förändrats över tid.

Trots att mobbning är ett känt problem på många skolor råder det brist på kunskap kring åtgärdande arbete mot mobbning. Syftet med denna studie är att öka förståelsen kring mobbning i skolan samt undersöka om några personer som har erfarenheter av att vara utsatta för mobbning kan finna bra sätt att åtgärda pågående mobbning. Arbetet kommer att fokusera på det åtgärdande arbetet.

Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och därför får svårt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning på bästa sätt. Denna studie syftar till att belysa några elevers upplevelser av matematikängslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lärare och elever kring matematikängslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och användas när det gäller att utforma både den fysiska och den undervisningsmässiga skolmiljön.   Undersökningen är en hermeneutisk studie som baseras på intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever någon form av matematikängslan.   Enligt denna studie är oron för att känna skam i sociala situationer och inför andra människor den kanske mest betydande orsaken till matematikängslan. Att blotta svårigheter innebär en risk att hamna i generande situationer. Istället avstår flera av informanterna från att ställa frågor både under gemensamma genomgångar och under eget arbete, trots att de inte förstår. Följden blir att de får problem med matematikämnet, problem som kan bli ihållande. Tidigare forskning förefaller i första hand vara inriktad på orsaker som vilka specifika moment som ger upphov till ängslan, hur brister i arbetsminne påverkar, om intelligens eller verbal förmåga inverkar på upplevelsen av matematikängslan och betonar inte betydelsen av elevernas egna tankar, känslor och upplevelser av undervisningen.   De första åren under mellanstadiet förefaller vara särskilt känsliga för att matematikängslan ska uppstå. Orsaken skulle kunna vara den så kallade nioårskrisen då många barn börjar jämföra sig med varandra och blir medvetna om sina eventuella brister.   Andra möjliga förklaringar till att matematikängslan uppstår skulle kunna vara att abstrakta begrepp införs utan att betydelsen blir tydlig för eleverna eller att det saknas en tydlig progressionslinje genom grundskolan vilket medför att ett glapp uppstår mellan skolår tre och fyra.

No description available.

No description available.

Unga ställs idag inför otroligt många val vad gäller kost och dryck. Syftet med studien har varit att undersöka hur elever gör kostval under skoldagen, vilka valmöjligheter det finns på, och omkring skolans område samt hur medvetna eleverna är i sina kostval. Vidare syfte har varit att undersöka om eleverna upplever att de har kunskaper för att kunna göra hälsosamma kostval och vilka faktorer som påverkar elevernas val. De frågeställningar studien har utgått från är följande;  - Vilka möjligheter, enligt eleverna, finns det för att göra hälsosamma kostval under skoldagen?  - Hur väl medvetna är eleverna om vad som är ett hälsosamt val?  - Vad ligger till grund för vilka kostval eleverna gör, och vilka kostval gör de?  Utifrån en kvalitativ ansats har vi valt att göra en fallstudie på en utvald skola där vi har använt oss av fokusgrupp som metod. 12 elever har deltagit, uppdelade under två intervjutillfällen, där det har varit en jämn fördelning mellan kön.   De resultat vi fått fram är att eleverna upplever att de inte kan göra hälsosamma kostval under skoldagen samt att eleverna har teoretiska kunskaper om kost men att de ibland bortser från att göra hälsosamma kostval. Vad detta beror på finns flera möjliga förklaringar till, bland annat att de har svårt att omvandla teoretiska kunskaper i handling eller att eleverna prioriterar andra delar som de upplever har ett större mervärde för dem. Det eleverna prioriterar är bland annat smak, tid, tillgänglighet och att maten ska vara fräsch. Ytterligare en aspekt som framkommit i denna studie är att eleverna inte ser någon direkt hotbild kopplat till sig själva och gör då inte alltid hälsosamma val. Detta trots att de uppvisar att de har kunskaper om kostrelaterade sjukdomar.

Syftet med den här studien är att undersöka om friluftsliv och skolverksamhet för årskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat på att undersöka om lokala mål för friluftsverksamheten förekommer och om olika skolämnen integreras av friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av friluftsverksamhet och lärares utbildning inom friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas även. Metoden som har lett till resultaten är en enkätundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar från lärare verksamma i årskurs 1-6 från 18 kommuner. För att ge rättvisa åt studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man läser resultaten. Vad som framkommer är att ca en tredjedel av lärarna, som undersökningen omfattar, inte vet om de har lokala friluftsmål att arbeta efter och ungefär lika många anger att de inte har några friluftsmål att rätta sig efter. Nästan hälften av de lärare som ansvarar för skolans friluftsverksamhet har inte satt upp några mål för den. Historiskt sett var skolans friluftsverksamhet mycket detaljerat i form om innehåll, medan dagens friluftsliv i skolan har väldigt få mål och riktlinjer. Idrott, NO och matematik är de skolämnen som flitigast blir integrerade i friluftsverksamheten. Omfattningen av skolornas friluftsliv är mycket varierande där skolor på landsbygden har fler friluftsdagar än stadsskolor. Historiskt sett har det skett en förändring då stadsskolor omfattades av fler friluftsdagar än byskolorna. Det har även skett en mindre ökning av friluftsdagar för samtliga skolor än vad som genomfördes på 80-talet.

Jag har studerat hur man hjälper de elever som har DAMP/ADHD till en bättre chans att lyckas med skolan. Jag har både undersökt vad som står om detta i litteraturen och så har jag varit på två skolor och intervjuat två specialpedagoger och en lärare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev väldigt olika på de två skolorna. På den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig så bra som möjligt, medan de elever som hade svårigheter och som gick på den andra skolan knappt fick någon hjälp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har också studerat diagnosernas roll, om de är avgörande för om eleverna ska få hjälp eller inte. På skolan där specialpedagogerna gjorde allt för att eleverna skulle lyckas så behövdes ingen diagnos, på den andra skolan så verkade det inte som om eleverna fick mycket hjälp oavsett om de hade diagnos eller inte. Att det var så olika resultat på de olika skolorna kan bero på att specialpedagogen där eleverna inte fick så mycket hjälp var klassföreståndare för en klass, medan specialpedagogen på den andra skolan kunde ägna all sin energi åt de elever som hade svårigheter.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi.

Vi har undersökt hur fritidshemmets och fritidspedagogens yrkesroll kan se ut och dess betydelse för barnen. Arbetet tar sin utgångspunkt utifrån George H. Meads (1976) tankar kring symbolisk interaktionism dvs. människan formas av erfarenheter från sociala gemenskaper. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger. Det vi har kommit fram till är att fritidspedagogens yrkesroll är mångfasetterad, vilket kan innebära en stor variation i arbetsuppgifter. Vilken roll fritidspedagogen har på sin arbetsplats är beroende av vad fritidspedagogen själv anser sig ha för uppgift samt behovet som förekommer på arbetsplatsen. Alla pedagoger är eniga om att lärande på fritidshemmet sker i ett socialt samspel tillsammans med andra och framförallt genom leken. De flesta barnen är inte medvetna om att de lär sig mycket på fritidshemmet då lärandet sker i ett naturligt sammanhang.