Den senaste kursplanen i idrott och hälsa betonar att friluftsliv ska vara en del av undervisningen. I samband med en flygande inspektion av skolinspektionen 2010 uppdagades det att olika bollsporter var det som förekom mest i idrottsundervisningen. Med detta i åtanke var undersökningens syfte att beskriva innehåll och omfattning i friluftsundervisningen i skolan, och om det fanns några skillnader beroende på om skolan ligger i en stats- eller naturmiljö. Undersökningens syfte var också att ta reda på elevernas uppfattning om vad friluftsliv är och deras inställning till friluftsliv. Undersökningen har en kvantitativ komparativ ansats och resultatet baseras på 76 enkäter. Insamlad data har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet visar att små skillnader finns men att både innehåll och omfattning är liknande på skolorna. Resultatet visar också att eleverna har en positiv syn till friluftsliv och undervisningen kring friluftsliv. En slutsats som drogs var att miljön kring skolan inte nödvändigtvis påverkar undervisningen i friluftsliv negativt eller positivt. Nyckelord: Friluftsliv, Naturmiljöaktivitet, Skola. The latest curriculum in physical education emphasizes that friluftsliv should be part of the teaching. In conjunction with a flying inspection of the school inspectorate in 2010, it emerged that various ball games were the most represented in physical education. With this in mind the survey's purpose to describe the content and scope of outdoor education in schools, and whether there were any differences depending on whether the school is surrounded by roads and houses or nature. Its objective was to find out students perception of what friluftsliv are and their approach to friluftsliv. The investigation had a quantitative comparative approach and the result is based on 76 surveys. Collected data were processed in SPSS. The results show that small differences exist but that both the content and scope is similar in the schools. The results also show that students have a positive approach to friluftsliv and the education around friluftsliv. One conclusion drawn was that the environment around the school does not necessarily affect the teaching of friluftsliv negatively or positively. Key words: Friluftsliv, Activities in nature environment, School.

Sammanfattning Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan? Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar. Kriterierna för att gymnasterna skulle ingå i den här undersökningen var enligt följande; Gymnasten har lägst varit med i Svenska gymnastikförbundets utvecklingsgrupp. Gymnasten tränar i en elitgrupp. Gymnasten tävlar på en internationell nivå. Gymnasten gick i en svensk skola vårterminen 2013 inom årskurserna sexan i mellanstadiet till sista året i gymnasiet. Insamlingsmetoden i studien är enkät. Frågorna i enkäten var slutna frågor, förutom den sista frågan där gymnasterna fick kort motivera sitt svar om de svarat ja. Enkäten bestod av totalt 12 frågor. Resultat: Gymnasterna är på en väldigt hög nivå i sin idrott (88 % är med i svenska landslaget). Under en vanlig träningsvecka blir medelvärdet av deras träning 26,3 timmar fördelat på 5,97 dagar i veckan. Elitgymnasterna visar på en hög motivation gällande både gymnastiken och skolan. På en skala 1-5, där 1= inte alls motiverad, 5= väldigt motiverad, har de 4,85 i medelvärde gällande motivation inom gymnastiken och 3,95 motivation inom skolan. Elitgymnasterna har höga mål och ambitioner inom både gymnastiken och skolan. Hela 70 % har som ambition att delta i OS och resterande har VM eller EM som mål. 80 % har ambitionen att studera vidare på högskola/ universitet. Sammanställda betyg för hela gruppen visar att 59 % har betyget A och B. 41 % har betygen C, D, och E. Ingen har betyget F. Hela 84 % av gruppen har betygen A, B och C. Slutsats: Utifrån resultaten går det att tyda ett mönster mellan elitgymnasters prestation i skolan och inom sin idrott. De presterar högt inom gymnastiken och högt inom skolan. De som tränar mest har högst betyg och är mest motiverade inom gymnastiken och skolan.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2008.

"Ekskolan" is a monumental school placed in the middle of the new town area "Mariehäll" in Stockholm, Sweden. 600 pupils between preeschool until year 5 will use the school and its big schoolyard between the townsquare and the public park. The school will be built in massiv wood, both for human reasons with a environment of good, healthy and suitable material for the people and the school activity. The school is seperated in 3 volymes that organises different years; house B and C, and the common facilities: house A. The scool has a cultural profile with rooms for creative activites, documentation and exhibition. To mark the border to the public places that surround the scool and to meet the inclined topography, the schoolhouses will stand on a terrace. The terrace creates rooms between the houses that can be used to utdoor teaching. Likewise, the terrace creates a opened sightline between the public rooms and all the way down to the river. / ”Ekskolan” är ett förslag på en monumental skola som ska vara belägen mellan ett torg och en park, mitt i det nya bostadsområdet Mariehäll i Stockholm. 600 elever från förskolan upp till femte klass ska använda skolan och dess stora gård. Skolan ska byggas av massivt trä för att ge en bra och hållbar miljö för eleverna, personalen och deras aktiviteter. Skolan ska vara separerad i tre volymer där varje volym organiserar olika årskurser: Hus B och C samt ett hus (A) för de gemensamma aktiviteterna. Skolan har en kulturell profil med rum för kreativa aktiviteter, dokumentation och utställningar. För att markera gränsen mot de offentliga miljöerna som omger skolan och för att passa in i områdets topografi ska skolan vara placerad på en terrass. Terrasen skapar också miljöer mellan husen som kan användas för undervisning utomhus.  Likaså skapar terrasen en öppen siktlinje mellan de offentliga miljöerna och hela vägen ned till floden.

<p>Rotskärsskolan is located in Skutskär, Älvkarleby municipality and the school conducted today consists of lower secondary. The school was built in the early 1960s and contains three buildings. Today there is a great need for reconstruction of Rotskärsskolan, when the premises are worn out and not suitable for today's education. It must therefore be a phased change involving all the school buildings, starting in the winter of 2008/2009.</p><p>Our degree project involves one of these buildings, called house F. This building will, by a recent decision, be adjusted for classes from preschool up to grade five, special school and leisure activities when some of the municipality's schools will consolidate. The purpose of this work is to present a proposal of a change for this building. The proposal will include a layout and design of facades, created on the basis of the users’ wishes as well as the social requirements and regulations.</p><p>Some of the laws and regulations relating to a change in the building which was incorporated in the work process were the BVL, BVF, BÄR and BBR. In order to demarcate us some, we have chosen to only focus on the technical requirements relating to accessibility for people with impaired movement and orientation, safety in the event of a fire and safety in use. Inspiration and the lessons were taken by a literature review concerning school buildings and its premises.</p><p>A pre-study of the building's conditions and the users’ wishes and requirements, were carried out during the programme stage. By using this information the results were reported in forms of flowcharts and a local programme. The next stage in the process, the layout design, the proposal is presented in form of hand sketches and drawings in AutoCAD.</p><p>An extension was required in order to create spaces for the various activities in the building. To create a safer school yard for the younger students the extension was placed on the west side of house F. The entrances were developed to show more clearly where they are located as well as provide a more welcoming impression. In order to achieve the goal of creating pleasant and functional facilities, the layout was designed with a greater openness and more common surfaces such as study rooms and meeting points for the students.</p> / <p>Rotskärsskolan är belägen i Skutskär, Älvkarleby kommun och den skolverksamhet som bedrivs idag består av högstadium. Skolan byggdes i början av 1960-talet och utgörs av tre huskroppar. Det finns idag ett stort behov av ombyggnation av Rotskärsskolan, då lokalerna är slitna och inte lämpade för dagens undervisningsform. Det skall därför ske en etappvis ändring som omfattar alla skolans byggnader, med start under vintern 2008/2009.</p><p>Detta arbete omfattar en utav dessa byggnader, hus F. Denna byggnad skall, genom ett nytaget beslut, anpassas för förskoleklass till årskurs fem, särskolans klasser och en fritidsverksamhet då några av kommunens skolor slås samman. Syftet med detta arbete är att redogöra för ett förslag på ändring av denna byggnad. Förslaget skall innehålla en utformning av planlösning och fasader, skapade utifrån beställarens och brukarens önskemål samt samhällets krav och bestämmelser.</p><p>Några av de lagar och föreskrifter angående en ändring av byggnad som beaktades under arbetets gång var BVL, BVF, BÄR och BBR. För att avgränsa oss något har vi endast valt att inrikta oss på de tekniska egenskapskraven som rör tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning. Inspiration och lärdom togs genom en litteraturstudie angående skolbyggnader och dess lokaler.</p><p>I programskedet genomfördes en förstudie om byggnadens förutsättningar samt brukarnas önskemål och krav. Utifrån denna information redovisas resultatet bland annat i form av flödesscheman och lokalprogram. I nästa skede i processen, projekteringen, redovisas det tänkta förslaget i form av handgjorda skisser och ritningar i AutoCAD.</p><p>För att de olika verksamheterna i byggnaden skulle få plats krävdes en utbyggnad och den placerades på västra sidan av hus F, för att skapa en tryggare skolgård för de yngre eleverna. Även entréerna byggdes ut både för att tydligare visa vart de är belägna och ge ett mer inbjudande intryck. För att kunna uppnå målet om att skapa trivsamma och funktionella lokaler, utformades planlösningen med större öppenhet och fler gemensamma ytor såsom grupprum och samlingspunkter för eleverna.</p>

This thesis is about how to include students with Down syndrome (DS) in a class duringprimary school. The purpose of this study was to study different teacher’s thoughts,experiences and practices regarding including pupils with DS. This work is based on threequestions: what experiences the teacher has out of inclusion, the thoughts they have and howthey work including.To answer these questions four qualitative interviews with different teachers was made. Myresult shows that all four teachers find that including children with DS is something good foreveryone if it is done properly and with the right purpose, which means that the included childshall have the opportunity to be a part of a social group. / Detta examensarbete handlar om hur man inkluderar elever med Downs syndrom (DS) i enklass under grundskolans tidigare år. Syftet med detta arbete var att undersöka olikapedagogers tankar, erfarenheter och arbetssätt kring inkludering av elever med DS. Arbetetutgår ifrån tre frågeställningar: vilka erfarenheter pedagogen har utav inkludering, vilkatankar de har och hur de arbetar inkluderande.För att få svar på dessa frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med olikapedagoger. Mitt resultat visar att alla fyra pedagoger anser att inkludering av barn med DS ärnågonting positivt för alla om det bara görs på rätt sätt och med rätt syfte, vilket innebär attdet inkluderade barnet skall få möjligheten att få vara en del av en social grupp.

No description available.

Rotskärsskolan is located in Skutskär, Älvkarleby municipality and the school conducted today consists of lower secondary. The school was built in the early 1960s and contains three buildings. Today there is a great need for reconstruction of Rotskärsskolan, when the premises are worn out and not suitable for today's education. It must therefore be a phased change involving all the school buildings, starting in the winter of 2008/2009. Our degree project involves one of these buildings, called house F. This building will, by a recent decision, be adjusted for classes from preschool up to grade five, special school and leisure activities when some of the municipality's schools will consolidate. The purpose of this work is to present a proposal of a change for this building. The proposal will include a layout and design of facades, created on the basis of the users’ wishes as well as the social requirements and regulations. Some of the laws and regulations relating to a change in the building which was incorporated in the work process were the BVL, BVF, BÄR and BBR. In order to demarcate us some, we have chosen to only focus on the technical requirements relating to accessibility for people with impaired movement and orientation, safety in the event of a fire and safety in use. Inspiration and the lessons were taken by a literature review concerning school buildings and its premises. A pre-study of the building's conditions and the users’ wishes and requirements, were carried out during the programme stage. By using this information the results were reported in forms of flowcharts and a local programme. The next stage in the process, the layout design, the proposal is presented in form of hand sketches and drawings in AutoCAD. An extension was required in order to create spaces for the various activities in the building. To create a safer school yard for the younger students the extension was placed on the west side of house F. The entrances were developed to show more clearly where they are located as well as provide a more welcoming impression. In order to achieve the goal of creating pleasant and functional facilities, the layout was designed with a greater openness and more common surfaces such as study rooms and meeting points for the students. / Rotskärsskolan är belägen i Skutskär, Älvkarleby kommun och den skolverksamhet som bedrivs idag består av högstadium. Skolan byggdes i början av 1960-talet och utgörs av tre huskroppar. Det finns idag ett stort behov av ombyggnation av Rotskärsskolan, då lokalerna är slitna och inte lämpade för dagens undervisningsform. Det skall därför ske en etappvis ändring som omfattar alla skolans byggnader, med start under vintern 2008/2009. Detta arbete omfattar en utav dessa byggnader, hus F. Denna byggnad skall, genom ett nytaget beslut, anpassas för förskoleklass till årskurs fem, särskolans klasser och en fritidsverksamhet då några av kommunens skolor slås samman. Syftet med detta arbete är att redogöra för ett förslag på ändring av denna byggnad. Förslaget skall innehålla en utformning av planlösning och fasader, skapade utifrån beställarens och brukarens önskemål samt samhällets krav och bestämmelser. Några av de lagar och föreskrifter angående en ändring av byggnad som beaktades under arbetets gång var BVL, BVF, BÄR och BBR. För att avgränsa oss något har vi endast valt att inrikta oss på de tekniska egenskapskraven som rör tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning. Inspiration och lärdom togs genom en litteraturstudie angående skolbyggnader och dess lokaler. I programskedet genomfördes en förstudie om byggnadens förutsättningar samt brukarnas önskemål och krav. Utifrån denna information redovisas resultatet bland annat i form av flödesscheman och lokalprogram. I nästa skede i processen, projekteringen, redovisas det tänkta förslaget i form av handgjorda skisser och ritningar i AutoCAD. För att de olika verksamheterna i byggnaden skulle få plats krävdes en utbyggnad och den placerades på västra sidan av hus F, för att skapa en tryggare skolgård för de yngre eleverna. Även entréerna byggdes ut både för att tydligare visa vart de är belägna och ge ett mer inbjudande intryck. För att kunna uppnå målet om att skapa trivsamma och funktionella lokaler, utformades planlösningen med större öppenhet och fler gemensamma ytor såsom grupprum och samlingspunkter för eleverna.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur samverkan kan se ut mellan hem och skola. För att besvara forskningsfrågorna om lärares syn på samverkan samt hur samverkan fungerar i praktiken har sju intervjuer från tre olika skolor genomförts och analyserats. Utgångspunkt i studien har varit det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att relationen mellan hem och skola har en betydande roll i skolans vardag och att föräldradeltagandet i skolan upplevs ha minskat. Det visar även att det saknas stöd i styrdokument för hur samverkan mellan hem och skola ska genomföras i praktiken. Slutsatsen är att relationen mellan hem och skola är avgörande för barnets utveckling och lärande men trots detta saknas tydliga riktlinjer för hur detta ska ske från skola och styrdokument.

Denna uppsats undersöker hur arbetarrörelsen[1] argumenterar för införandet av en ny grundskolereform som trädde i kraft 1962. Reformen innebar införandet av en gemensam grundskola för alla barn oavsett social och ekonomisk bakgrund. Källmaterialet består av artiklar publicerade i tidskrifterna Tiden och Fackföreningsrörelsen. Undersökningen sträcker sig mellan 1940 – 1950. Tidsavgränsningen beror på att diskussionen om skolan främst fördes innan försöksverksamhet med grundskola infördes 1950. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka argument för en ny grundskolereform artikuleras i arbetarrörelsens två grenar, Fackförbunden, genom tidskriften Fackföreningsrörelsen och Socialdemokratiska Arbetarepartier (SAP) genom tidskriften Tiden, under åren 1940 - 1950? Vilka likheter och skillnader i argumentationen finns i de respektive tidskrifterna?   Resultatet av undersökningen visar att det främsta argumentet för genomförandet av grundskolereformen är det demokratiska och jämlikhets aspekten i reformen. Alla artiklar i undersökningen utgår från ett demokratiskt perspektiv men det finns skillnader i vad som anses vara det mest demokratiska och jämlika sättet att utforma skolan utifrån. Det publicerades fler antal artiklar i Tiden berörande skolfrågan än i Fackföreningsrörelsen. Innehållet i artiklarnas argumentation har analyserats och strukturerats utifrån tre bildningsideal som funnits inom ABF, medborgarbildningsidealet, personlighetsbildningsidealet och det polytekniska idealet. Analysen visar att inom Tidens argumentation finns alla tre ideal representerade och inom Fackföreningsrörelsen endast medborgarbildningsidealet och det polytekniska idealet. [1] Jag är medveten om att arbetarrörelsen är en stor organisation och att anse sig kunna representera hela arbetarrörelsen är övermodigt, då det inom denna uppsats ramar inte finns tid eller utrymme för det gedigna arbete som skulle krävas. I denna uppsats är de skribenter som är representerade genom uppsatsens källmaterial de som representerar arbetarrörelsen. Och det är de som avses när det hänvisas till arbetarrörelsen vidare i denna uppsats.