Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV. Johansson (2005) visade att VAV mycket väl vara ekonomiskt försvarbart just i skolor varför syftet med detta arbete är att se hur det föreligger i detta aktuella fall, och vilken av lösningarna som är mest ekonomisk.Skolan simuleras med programvaran VIP Energy 2.0.8, ett simuleringsprogram för energibalansberäkning, där de tre olika driftsfallen undersöks och hur energibehovet förändras men varierad ventilationsgrad. Även temperaturerna i klassrummen simuleras och beaktas. Kostnaderna för de olika installationerna presenteras där det visar sig mer avancerade system är betydligt dyrare. Den billigaste lösningen kostar 450 000 kr medan den dyraste kostar 680 000 kr. Vidare diskuteras kalkylräntan, energipris och energiprisförändringarna, och där används två olika kalkylräntor, 5 % och 10 %. Ett Sverigepris på energi presenteras, men även ett Europa-anpassat alternativ där elpriset antas dyrare. Realenergipriset antas öka med 3 % per år.Resultatet visar att de energivinster man gör med de mer avancerade variabla systemen som försvinner de på grund av de dyrare investeringskostnaderna. I vissa fall visar det som däremot att en manuell VAV styrning på ventilationen kan vara ekonomisk försvarbar.Ett problem som dock uppstår med sänkt ventilation under sommarhalvåret är innetemperaturer som överstiger de högstanivåer som Socialstyrelsen satt. / When designing today, the building designer is often faced with the choice of planning for either ventilation with constant flow or variable flow. Furthermore the flows can be varied manually or automatically. The building designer has to take into account the cost of the investment, but also potential energy- and cost savings over time. Many times it is difficult to know how energy is affected by the various systems making it difficult to choose the most optimal system.This work investigates the LCC present value at a school in Uppsala with three different systems, either CAV with timer, manually controlled VAV or automatic VAV with is controlled by temperature and CO2. The main reason is that schools consist of a variety of classrooms and facilities that are not always used during school time, the risk is that schools can be over ventilated with a traditional CAV. Johansson (2005) showed that VAV can be financially feasible in schools why the purpose of this thesis is to see how it is in this current case, and which solution is the most economical.The school is simulated with software VIP Energy 2.0.8 where the three different operating conditions are investigated and how energy changes with varied ventilation rate. The temperatures in the classrooms are also simulated and observed. The costs of the various installations are presented where it appears more advanced systems are significantly more expensive. The cheapest solution costs 450 000 SEK while the most expensive costs 680 000 SEK. Furthermore the thesis also discuss the cost of capital, energy price and energy price changes, and where two different discount rates, 5% and 10%, is used. A Sweden Price on energy is presented, but also a Europe-adapted option where electricity price is predictable more expensive. Real energy prices are expected to increase by 3% per year.The results show that the energy savings due to the more advanced variable systems is marginalized because of the expensive investment costs. In some cases it shows that a manual control of ventilation VAV may be economic considerations.A problem arises, however, with reduced ventilation during the summer months as the temperatures exceeds the maximum levels Socialstyrelsen made.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur väl inarbetad skolans antimobbningsprogram var hos eleverna. Studien som gjordes var av en kvantitativ ansats där en enkätundersökning hos elever i årskurs nio genomfördes för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att majoriteten av eleverna i årskurs nio inte kände sig bekanta med skolans Trygghetsgrupp. Många hade heller inte koll på vilka som tillhörde Trygghetsgruppen och visste alltså inte vilka de skulle vända sig till när mobbningen inträffade. Resultatet påvisade även att elever som utsatts för mobbning inte haft kunskap om Trygghetsgruppens arbete. Dock visade resultatet att de som kände till Trygghetsgruppen kände sig tryggare på skolan, något som kunde tyda på att när Trygghetsgruppen väl blivit bekant för eleverna verkade deras arbete eventuellt ha effekt. Sammantaget verkar Trygghetsgruppens arbete vara verkningsfullt, men bara för de elever som känner till den, vilket långt ifrån alla – särskilt inte de som mest behöver den – gör. En stor brist verkar ligga i att Trygghetsgruppen inte är tillräckligt kända av eleverna

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadieelevers uppfattning om bedömning i ämnet idrott och hälsa och om den överensstämmer med deras lärares uppfattning. Studien ska också undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa tolkar kursplanen. Studien utgår från följande frågeställningar. – Hur uppfattar eleverna vad de blir bedömda på i ämnet idrott och hälsa? – Vad är elevernas uppfattning om när lärarens bedömning sker? – Hur går läraren tillväga för att klargöra betyg och bedömning för sina elever i ämnet idrott och hälsa? – Hur tolkar läraren kursplanen i idrott och hälsa? – Vilka likheter och skillnader finns det i lärarens uppfattning om bedömning respektive elevernas uppfattning om bedömning? Metod Studien använder en kvalitativ intervjumetod innehållande två lärare i idrott och hälsa och fyra fokusgrupper med 6 elever i varje från årskurs 6. Lärarna arbetar på olika skolor och två av fokusgrupperna tillhör de intervjuade lärarna. Lärarna fick under intervjun besvara frågor om hur de bedömer eleverna i idrott och hälsa samt hur de förmedlar kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa för eleverna. Eleverna fick besvara frågor om hur de uppfattar att de blir bedömda i ämnet idrott och hälsa samt hur läraren förmedlar kunskapskraven till dem. Resultat Studien visar att lärarna bedömer eleverna i stort sett varje lektion och använder sig främst av en formativ bedömning. Elevernas uppfattning är att de blir bedömda nästan hela tiden och främst under momenten dans, simning och uppvärmning samt efter varje lektion så att lärarna kan sammanställa deras prestationer i slutet av varje termin. Båda lärarna arbetar med att förmedla kunskapskrav och momentinnehåll via läroplattformar och muntligt till eleverna. Eleverna menar att kunskapskraven och syftet med lektionerna inte förmedlas tillräckligt tydligt den muntliga vägen. Båda lärarna upplever att den nuvarande kursplanen i vissa fall är något svårtolkad. Slutsats Slutsatserna av den här studien är att eleverna är medvetna om att de blir bedömda under varje lektion men de vill ha tydligare instruktioner om vad de bedöms på. Lärarna i sin tur vill ha tydligare anvisningar om undervisningsinnehållet vilket tidigare forskning också visar. / Abstract Aim The purpose of our study is to investigate middle school students understanding of assessment in physical education and whether it is consistent with their teachers opinion. The study will also examine how teachers of physical education and health interpret the curriculum. The study is based on the following question: - How do the students perceive what they will be assessed on in sport and health? – What is the student’s perception of when the teacher’s assessment takes place? – How does the teacher approach to clarify the rating and assessment of their students in physical education? – How do the teacher´s interpret the curriculum in physical education? – What similarities and differences are there in the teacher's perceptions of the assessment and students' perception of assessment? Method The study uses a qualitative interview method containing two teachers in physical education and four focus groups with 6 students in each of grades 6. The teachers working in various schools and two of the focus groups belonging to the interviewed teachers. The teachers had to answer questions about how they assess students in physical education and health, as well how they convey the knowledge in the subject sports and health of students. The students answered questions about how they perceive that they will be judged in physical education and health, and how their teacher conveys knowledge requirements until them. Result The study shows that teachers assess students in virtually every lesson and mostly uses a formative assessment. Students perceive they are being assessed almost all the time, and particularly during moments dancing, swimming and heating, and after each lesson so that teachers can compile their performance at the end of each semester. Both teachers are working to convey the skill requirements and elements content through educational platforms and verbally to students. Students believe that the knowledge and the purpose of the lessons is not communicated clearly enough the oral route. Both teachers feel that the current curriculum is sometimes slightly difficult to interpret. Conclusion The conclusions of this study is that students are aware that they are being assessed each lesson but want clearer instructions on what they actually are being assessed on. The teachers, in turn, want clearer guidelines on teaching content which previous research shows

Jag har i denna uppsats ämnat undersöka hur den beundransvärda karaktären framställs i svenska utvecklingsromaner med nedslag i 1900-talets början, mitt och slut. I studien relateras den beundransvärda karaktären i romanerna till den samtida kontextens beskrivningar av hur en ”god” samhällsmedborgare ska vara. Detta då jag som blivande lärare ser ett intresse i att vara medveten om vad skönlitteraturen kan förmedla. Uppsatsen tar således avstamp i en teori om att skönlitteraturen är identitetsskapande och att det till följd därav blir väsentligt för lärare att undersöka vilken didaktisk intention och funktion den litteratur som ges plats i klassrummen har.  Studien genomförs på tre romaner genom kvalitativ textanalys. I resultatdelen redovisas vilka beundransvärda karaktärsdrag som framkommit vid textanalysen och dessa diskuteras sedan i förhållande till sin samtida kontext i analys och diskussionsavsnittet. I min analys av resultatet framkommer det både hur de beundransvärda dragen förändrats över tid men även hur vissa av dem är beständiga. De beundransvärda karaktärsdragen stämmer ofta överens med samhällets ideal av en ”god” samhällsmedborgare men romanerna presenterar också normer som skolan säger sig vilja motverka.

The pupils’ motivation towards their studies is something that is frequently debated in all different kind of media and the Swedish Television produced TV- show “Gympaläraren” (2016) is only one example out of many. Then, why do the pupils need to be motivated when it comes to their studies concerning physical education? The Swedish Public health care authority (2016) state that, generally speaking, Swedes have maintained a good level of health. Nevertheless, since 1980 there has been an increase of health related troubles like insomnia, depression, headaches and stomach pain among Swedish youngsters in the ages between 13 and 15 years of age. The results from a report made by the Public health care authority in 2014 has shown that only a small amount of the Swedish youngsters between the previously mentioned ages actually performs some kind of physical activity on their spare time. That is to say, most of them do not achieve the daily recommended amount of physical activity, which is the one hour minimum that has been set by the Public health care authority. The school subject “Physical education and health” provides several hours of physical activity for the pupils, and if the pupils have a low level of motivation to participate in these classes, then they are consequently missing out on these hours. The purpose of this investigation is to find and chart the factors which motivates pupils to participate, or not participate, in the lessons of Physical education and Health. To create a more profound investigation within this area is was decided that the investigation would also examine whether the motivation of the pupils differed depending on the sex of the teacher. The background of the investigation is based on the webpage of the Swedish School Department (2015) as well as Lgr11 (2011), but is also based upon the investigations of Professors of education and pedagogy like Larsson and Redelius. The investigation is made by the help of surveys where the respondents consisted of 103 pupils from six school classes in the ninth grade from a school in the south of Sweden. The results from these surveys show that there are differences between the female and the male pupils’ level of motivation towards the Physical training and health subject. Moreover, these results can be related to the sex of the students’ teacher. Both the female and the male pupils believed that activities that included balls were the most enjoyable activities, and thus probably what motivated the pupils to participate. In addition, the results show that the males are the ones who are the least motivated in dance activities while the women, on the other hand, are least motivated by outside activities.

Vi har i vår studie valt att undersöka hur pedagoger och rektorer resonerar kring begreppet inkludering och om samtliga elever är inkluderade i En skola för alla. Frågorna kretsar kring våra tre nyckelbegrepp som är, En skola för alla, inkludering samt likvärdighet. Dessa tre begrepp sätter sin prägel genom hela arbetet. Vi har valt att intervjua fyra pedagoger och fyra rektorer där det tyvärr blev ett bortfall. Vi valde att intervjua rektorer och pedagoger från såväl grundskola som grundsärskola då detta kändes angeläget för oss eftersom vi ville ha svar på frågor som rör båda dessa.   I intervjuerna  framkommer att svårigheter finns med att möta alla elever oavsett val av organisationsform. Respondenterna belyser att inkludering borde innefatta även elever tillhörande grundsärskolan, dock finns det en ängslan inför mötet med dessa elever. Det finns också en viss önskan bland respondenterna att ha mer samverkan mellan grundskolan och grundsärskolan. Några respondenter påtalar att det är resurser som styr och att politikerna mer borde fastställa vad som ingår i begreppet inkludering eftersom begreppet nu kan ha olika innebörd ute i verksamheterna. Det vi kan se är att särskiljning och kategorisering till viss del kvarstår på samtliga skolor men också att delaktighet och gemenskap är något som verksamheterna försöker skapa för eleverna. I studien kan vi även se att likvärdighetsbegreppet inte diskuters särskilt mycket ute i praktiken.

Syftet var att visa hur frukost- och lunchvanor hos lågstadieelever påverkar deras koncentration och belysa huruvida skolmaten uppfyller kraven som ställs på den utifrån eleverna perspektiv. En kvantitativ forskningsmetod i form av enkäter användes för att ta reda på detta. Teorin i uppsatsen beskriver hur ett barn bör äta för att bäst utvecklas både fysiskt och psykiskt. Resultatet visade att många elever inte äter en näringsriktig frukost och att detta påverkade deras koncentration före lunch. Den visade även att trots att många elever hoppade över lunchen så upplevde de inga större svårigheter att koncentrera sig efter lunch. Eleverna som valde att inte äta lunch angav att den inte såg god ut eller att den inte smakade gott. Maten uppfyllde alltså inte de krav som eleverna ställer på den. Det fanns alltså en tydlig relation mellan frukost och koncentration, men undersökningen visar inte någon sådan relation till lunchen.

Syftet med denna undersökning är att ge mig och framtida lärare en större inblick hur aktiva lärare arbetar med IKT och hur IKT kan vara ett hjälpmedel både för lärare och för elever. Hur kan teknologin utnyttjas för att underlätta vårt kommande arbete och hur kan teknologin användas för att underlätta elevernas kunskapsutveckling. Jag har valt att undersöka detta genom att intervjua sju aktiva lärare. Åldern och erfarenheterna inom yrket varierar på lärarna. Jag valde att använda mig utav intervjuer då det ger mig möjligheten att omformulera frågor som eventuellt skulle vara svårt för läraren att tolka samt att det ger mig möjlighet att ställa följdfrågor för att nå ytterligare kunskaper. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader hur IKT används för att underlätta både för lärare och elever. En gemensam faktor hos alla intervjuade var att IKT användes på en daglig basis på ett eller annat sätt. Skillnader var dels kommunens och skolans satsningar som gjorts kring IKT men även olika arbetssätt hos lärarna, det finns olika verktyg inom IKT som används av lärarna. Undersökningen visar att IKT används dagligen av de intervjuade men på olika sätt och olika plattformer. Lärarnas kompetenser skiljer sig åt och den tydligaste faktorn till vad det beror på är det personliga intresset för IKT och teknologi.

<p>Syftet var att jämföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika ålderskategorier, men också att studera utomhuspedagogik och ta reda på vad pedagogernas syn på utomhuspedagogik är. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som är profilerad som Miljöskola/Skola för hållbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att både förskolan och skolan använder sig av utomhuspedagogiken med hjälp av naturen och närområdet kring förskolan och skolan. Det fanns också olikheter och det är att förskolan låter barnen leka mer fritt under dagen än skolan som har lektioner inlagda i ett schema.</p>