Sammanfattning Syfte och frågeställningar Forskning visar att friluftsliv utövas i liten utsträckning mot vad som förespråkas i läroplanen, Lpo94. Det som utövas mest är friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero på idrottslärarens tolkning av vad som är friluftsliv och vad som är dess innebörd. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgående från en ny läroplan som föreskriver ett större innehåll i momentet friluftsliv. De frågor jag vill försöka besvara och diskutera är följande:   Vad lär sig elever i friluftsliv? Hur lär de sig? Vad undervisas i friluftsliv?   Metod För att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod använts där intervjuer har gjorts i så kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever från årskurs 5 och fyra elever från årskurs 9. Denna metod har använts för att den kan ge fler svar och synpunkter samtidigt. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats och tolkats utifrån läroplansteori med transformation och realisering som begrepp. Idrottslärarna som undervisar elever i årskurs 5 och 9 har fått besvara ett antal frågor om friluftsliv, detta för att illustrera vad som undervisas i friluftsliv.    Resultat Undersökningen visar att det finns skillnader i idrottslärarnas kunskap och därmed också i deras undervisning, vilket avspeglasi fokusgruppsintervjuerna. En grupp elever upplever att de har goda kunskaper i friluftsliv, medan den andra gruppen känner sig mer begränsad. Det beror på att undervisning i friluftsliv skiljer sig markant i antal lektioner och innehåll.   Slutsats Studien visar hur läroplanen transformeras och realiseras i undervisning. Idrottslärarna tolkar läroplanen olika, vilket syns i friluftslivsundervisningen. Kan konsekvenserna av detta leda till att en del elever inte får tillräcklig utbildning i friluftsliv? Kan man som idrottslärare bedöma en elev i friluftsliv med endast några få lektioner per läsår? / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka vad musiklärare som arbetar i grundskolans tidigare år har för förhållningssätt till musikämnets egenvärde. Detta utreds genom två frågeställningar som fokuserar på syftet till att musik används i skolan samt hur musikämnets egenvärde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som används för att undersöka detta är hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglädje och kreativitet, att ge eleverna avbrott från teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lärande. Musikundervisning bedrivs även i syfte att vara kultur- och traditionsbärande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande. Resultatet visar dessutom att studiens lärare anser att musikämnets egenvärde skulle kunna öka om dess förtjänster skulle tydliggöras, liksom de positiva resultat som musikundervisningen genererar också i andra ämnen. Egenvärdet anses även kunna öka om musikundervisningen blir mer kvalitativ genom att musiklärarna får adekvat utbildning och att de rumsliga och materiella förutsättningarna för undervisningen blir bättre. Analysen visar dock att vad lärarna benämner vara av egenvärde inte alltid är detta.

Denna studie avser undersöka två pedagogiska praktiker med utgångspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlärare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhållningssätt till konst och bilder. Metoden som används är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjälp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori. Studien visar att trots att de två pedagogerna har ett gemensamt intresse för konst - och bilder gestaltas detta i deras respektive undervisning på två helt olika sätt. De arbetar med två mycket olika pedagogiska praktiker och måste förhålla sig till mycket olika ramar och strukturer.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800’s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today’s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues’ thoughts and work around the concept a school for all. The study was performed using semi structured individual interviews. Of the results it appears that pedagogues’ reason about a school for all is that they think it is a difficult concept but something worth striving for. The pedagogues are all working for a school for all in their daily work to try to see and meet all the children on the level they are. It’s also appeared that the concept a school for all has different meanings depending on how you emphasize it. The results show that the pedagogues believe that a school for all children is possible, but to attain it requires more time and resources than are available today.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, på en specifik skola, om bakgrundsmusik på lektioner i idrott och hälsa. Vi ville även se om valet av musik har någon betydelse för elevernas inställning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lärarna använder sig den musikanläggning som fanns i idrottssalen. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkäter, som delades ut till samtliga elever i årskurs nio på en skola i Uppsala. Med enkäterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan påverka under en lektion i idrott och hälsa. Vi har även gjort tio observationer där vi tittade på om eleverna påverkades av bakgrundsmusiken, men även hur musiken användes av lärarna. Detta gav oss ett kvalitativt inslag i denna studie. Resultatet av enkäterna och observationerna visar att musiken har en inverkan på eleverna, och att lärarna använder musiken på olika sätt. Slutsatsen av studien är att musik är en yttre faktor som kan påverka den inre motivationen. Musiken kan få elever att utföra uppgifter en längre tid då musikens tempo och rytm, som är vitala delar i en låt, hjälper dem under aktiviteten. Vidare kan vi säga att lärare måste anpassa sitt musikval utefter kontext, dvs. åldersgrupp och aktivitet.

Kränkande behandling och mobbning är något som alla skolor ska arbeta aktivt för att motverka men vad händer när dessa kränkningar och mobbning förekommer på internet och i de sociala medierna där lärarna och skolan inte har insyn? Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare i mellanstadiet och rektor på en skola uppfattar att de arbetar med denna form av kränkande behandling och mobbning samt hur eleverna på mellanstadiet uppfattar att deras lärare hanterar detta om det skulle inträffa. I den här studien ligger fokus framförallt på lärare, rektor och elevers uppfattningar om kränkningar och mobbning i sociala medier samt hur dessa uppfattningar skiljer sig åt. Metod 1 för insamling av empiriskt material har skett genom kvalitativa intervjuer med samtliga lärare utom en på mellanstadiet, varav en lärare även arbetar med fritidsverksamhet, samt med rektor. Metod 2 har skett genom en kvantitativ enkätstudie som besvarades av de flesta elever på mellanstadiet i årskurs 4-6. Resultatet av dessa två undersökningar visade framförallt på ett stort kunskapsglapp mellan lärare och elever när det kommer till de sociala medierna, där eleverna är de som kan mest när det kommer till vad som sker på de olika siterna som de rör sig på, medan lärarna har mer generell kunskap om säkerheten. En annan sak som framkom tydligt är att samtliga lärare uttryckte starka önskemål om att få mer kunskap om de sociala medierna och vad barnen/eleverna gör när de befinner sig i denna cybervärld. För det står klart att även om de vuxna i studien uppfattar de sociala medierna som just en cybervärld så gör inte eleverna det. De upplever detta mer som en verklig värld eller i alla fall som en förlängning av den verkliga världen.

Denna undersökning riktar sig till personer som är verksamma inom det musikpedagogiska området och som intresserar sig för hur legitimeringen av musik som ämne kan se ut. Vidare riktar sig undersökningen till alla som är intresserade av frågan om olika skolämnens legitimitet. Även politiker och andra makthavare kan ha användning av denna studie. Den öppnar upp för reflektion kring begrepp som kunskap, bildning, musik och makt. Syftet är att undersöka hur musikämnet i den obligatoriska skolan legitimeras av lärarutbildare. Genom intervjuer med lärarutbildare som är verksamma på musikhögskolorundersöks vilka argument som används och hur legitimeringen ser ut. Med hjälp av diskursteori och dess verktyg har maktförhållanden kartlagts för att möjliggöra undersökandet av vad som bestämmer hur konstruerandet av legitimeringen sker. Resultatet visar att legitimeringen sker utifrån musikupplevelsens egenvärde och självförklarande värde i stor utsträckning, även om argument om musik som ett medel till någonting utommusikaliskt finns närvarande. Fem olika teman har identifierats varifrån argumentationen för musikämnet utgår. I materialet framkommer att de intervjuade förhåller sig till en hegemoni där kunskap bör vara mätbar och till nytta. Musik som kunskap faller utanför denna ram och betraktas därmed som en illegitim form av kunskap. I förhållande till denna hegemoni framstår informanterna som antagonister. Det finns en kamp om hur kunskap ska förstås, ett vi och ett de skapas mellan de kunskaper eller ämnen som ses som legitimaoch de som ses som illegitima.

No description available.

SAMMANFATTNING Titel: Krishanteringsplanen – ett verktyg eller en dammsamlare? En studie av en F-9 skola i Mellansverige. År 2010 Antal sidor: 25 Syftet med denna underökning är att belysa hur arbetet med skolans kris- och katastrofhanteringsplan bedrivs på medelstor F-9 skola i Mellansverige. - Hur resonerar skolpersonal om det regelverk som styr krishanteringsplanen, samt hur denna arbetats fram och hur arbetet med planen bedrivs idag, hur kunskap om krishantering sprids till personal, samt hur personal tycker att krishanteringen på skolan fungerar. Undersökningen är kvalitativ och genomförd med semistrukturerade personliga intervjuer kompletterade med litteraturstudier. Den undersökta skolans krishanteringsplan utarbetades för ca åtta år sedan. Få av skolans nuvarande krisgrupp var med i upprättandet av planen. Tanken är att den ska revideras årligen. Dock visade det sig vid undersökningen att det var två år sedan sist. Skolan har varit förskonad från större tillbud vilket kan vara en av orsakerna till att frågan inte aktualiserats. Det kan även bero på vissa oklarheter kring ansvar för uppdatering, revidering osv. Ingen av de intervjuade lärarna har fått någon utbildning i kris- och katastrofhantering, varken under lärarutbildningen eller senare. Under intervjuerna framkom önskemål från samtlig personal att lyfta denna fråga mer och att få utbildning och övning för att bättre kunna bemöta elever i kris. Några av lärarna har erfarenhet av krishantering då en elev på skolan dog. Trots att de då saknade utbildning upplevde de ändå att de kunde klara av situationen, mycket tack vare stöd från kyrkan. De regelverk som styr skolans arbete med krishanteringsplanen är huvudsakligen Arbetsmiljölagen och de föreskrifter som hör till denna. Tillkomsten av handlingsplaner för kris- och katastrofhantering i skolan är i första hand inte reglerade i lagtext utan har tillkommit utifrån den kunskap som byggts upp efter de större kriser och katastrofer som skett inom de senaste tjugo åren. Skolan bär ett särskilt ansvar vid kriser och katastrofer genom att man möter så många elever och har ett ansvar för deras kunskapsinhämtning. Genom en väl fungerande krisorganisation kan skolan förbereda sig och på så sätt vara "efterklok på förhand".

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, där utvärdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera något av programmen. Trots att fler elever påpekar att skolorna har blivit bättre på att arbeta aktivt mot mobbning, så minskar inte antalet mobbade på skolorna (Socialstyrelsen, 2009). Vår studie syftar till att kartlägga hur en skola lyckas nå ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan där studien är gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram där vi via enkäter tar reda på om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Dessa enkäter har innehållit öppna frågor i förhoppning om att få eleverna att tänka efter på hur de svarar. Enkäterna har sammanställts i kategorier där de vanligaste svaren har lyfts fram i resultatet. Resultatet visar att eleverna i stor utsträckning är införstådda med skolans program samt hur de skall agera när de påträffar kränkningar. Skillnader mellan könen har uppvisats där tjejerna tenderar att vara mer mottagliga för skolans arbete samt mer medvetna om hur de kan stävja mobbning och kränkande behandling.