The gap between rich and poor is increasing. Economic inequality is widening on a global level but also in individual countries like the USA and Sweden. The consequences for individuals are great considering life chance, health, educational level and standard of living.   The curriculum for social studies from 1994 as well as the curriculum coming in effect 2011 emphasize the importance of teaching social class as a tool to interpret development in Sweden as well as the world. Earlier studies have looked at how much and in what way textbooks discuss gender, sexuality and ethnicity but social class has been overlooked.   This study examines if social class is described in textbooks written for high school. The study also analyzes in which way social class is described.  The theoretical tools used are two traditional ways of interpreting class – as a grading between groups with different incomes and economic resources or as relational between groups that are dependent on each other but whose interests are conflicting. The study looks at three books in social science form the major publishers. The first research question is answered by using both a quantitative method while the second question uses a qualitative text analysis.   The results show that the books barely discuss social class.  The discussion is primarily in chapters on the welfare state, economy and international issues. The definition of class is vague and it is not used in other texts in the books instead the books talk about rich and poor. The results also show that the parts of the books that discuss class and economic inequality mainly see it as a gradation between groups and not as a relation between economic groups with conflicting interests.   In sum, books in social studies do not talk about class in an adequate way which gives the teacher little support in following the curriculum.  The students may thus miss an important tool to interpret the world.

No description available.

Skolmåltiden är en viktig del i elevernas vardag. Vi har i denna studie undersökt vad det är som påverkar elevernas val att äta eller inte äta i skolans matsal. Genom närvaro av lärare i matsalen skapas en lugnare och mer harmonisk miljö för eleverna som äter där. Syftet med studien var att med hjälp av faktorerna stress, trygghet och miljö, undersöka elevers matvanor i skolan. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i år 7 till år 9 på en skola i södra Sverige, där sammanlagt 70 av 109 elever svarade på enkäten. Resultatet visar att det finns elever som vantrivs i skolans matsal. Andra negativa faktorer eleverna pekade på var ljudnivån och kvalitén på maten. Det framkom även att många av de tillfrågade eleverna inte åt lunchen varje dag i skolan. Enligt enkäten fanns få lärare i matsalen, vilket eleverna ansåg skapade en otrygg miljö. Slutsatsen av denna studie är att de val som eleverna ställs inför om de skall äta eller inte äta beror inte enbart på de faktorer vi tittat närmare på, utan är en kombination av dessa faktorer tillsammans. De går in i varandra och tillsammans skapar de förutsättningar för en god miljö i skolmatsalen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers lunchvanor i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Följande frågeställningar kommer att besvaras: Hur väl uppfyller gymnasieelevers lunch[1] de svenska näringsrekommendationerna med avseende på energi och näring? Finns det några könsskillnader beträffande i hur väl energi- och näringsrekommendationerna uppfylls? Metod Metoden som användes var en prospektiv kostregistreringsmetod med hjälp av fotografering. De undersökta eleverna går i årskurs 1 och 2 på gymnasiet i en skola söder om Stockholm. Vi fotograferade elevernas tallrikar, glas och eventuella tillbehör som knäckebröd samt en nummerlapp som identifierade eleverna under lunchtiderna i en skolveckas tid. Analyser gjordes i ett kostregistreringsprogram med stöd av portionsguidböcker för att bedöma vikten på olika råvaror utifrån fotografierna. Resultatet har jämförts mot Livsmedelsverkets rekommenderade lunchintag. Resultat Resultatet i vår studie visar på låga intag av samtliga energi- och näringsämnen som vi har undersökt. Ett undantag finns där pojkarna i undersökningen uppnår rekommenderad mängd av protein i varje lunch (100- 196 %) medan flickorna uppnår mellan 8-136 procent. Kolhydratsintaget per lunch varierade mellan kön och dag där pojkarna uppnådde mellan hälften till dubbelt så stora mängder medan tjejerna näst intill aldrig uppnår rekommenderat intag (49-230 % för pojkarna samt 4-102 % för flickorna). Intaget av fett varierade mellan hälften och fyra gånger rekommenderat intag för pojkarna medan flickorna aldrig uppnådde rekommenderat intag. Energiintaget varierar från 4,8 procent till 166 procent per lunch för båda könen. Pojkarna får i sig mer än rekommenderad mängd energi(protein, kolhydrater och fett tillsammans) tre av fem undersökta luncher medan flickorna inte uppnår rekommenderad mängd energi vid någon av luncherna. Intag av vitaminer och mineraler är generellt lägre än rekommenderade intag. Resultatet av intaget av vitamin D utmärkte sig dagen då fet fisk serverades (15 samt 7 gånger så stora intag jämt emot de rekommenderade mängderna). SlutsatsGymnasieelevernas lunchvanor i vår undersökning resulterade i låga energi- och näringsintag i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Förutom pojkarnas samtliga intag av protein. Generellt ligger pojkarna närmare de rekommenderade intagen än vad flickorna gör varje dag i samtliga ämnen, dock är de sällan uppnådda. [1] Mat som intas mellan klockan 11.00 -13.00

I dagens sekulariserade Sverige är det tvärvetenskapliga förhållningssättet till religionskunskapen inget som väcker anstöt. Att lära sig av andra religioner är en självklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan är tvärvetenskaplig är dock ett förhållningsätt som inte stämmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av världen. Hur anpassar sig de elever som kommer från länder där en konfessionell undervisning råder till den tvärvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats är att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser från den svenska skolan och dess religionsundervisning. Debatten kring religiöst betingade fenomen som bärandet av slöjor i skolan och hur vidare det skall få finnas religiösa friskolor eller inte, har tagit sig in i religionsdebatten. Allt sedan invandringen från muslimska länder har ökat, har även landets nationalistiska åsikter växt sig starka. Hur är det att leva som muslimsk ungdom i dagens mångkulturella Sverige, att inte enbart ta del av de ovanstående debatterna, utan även att vara en del av den minoritet som debatterna berör? Denna uppsats baseras på individuella intervjuer, vars syfte är att belysa kunskapen om muslimska ungdomars uppfattningar av den svenska skolan och religionsundervisningen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med att motivera sina elever att delta i undervisningen. För att uppfylla syftet i studien använder vi oss av följande frågeställningar. Vilka metoder använder lärarna i ämnet idrott och hälsa för att få med så många elever som möjligt i undervisningen? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevernas motivation till ett aktivt deltagande? Metod Studien har en kvalitativ ansats som bygger på halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna i studien är tre verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa från Stockholms kommun och tre verksamma lärare från Sundsvall kommun. Lärarna kommer från skolor som är storleksmässigt likvärdiga. Totalt genomfördes sex intervjuer som varade mellan 50 och 90 minuter. Intervjupersonerna var fyra män och två kvinnor, vilka har varit verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa mellan två och nio år. Intervjuerna spelades in på en diktafon och transkriberades Respondenternas svar på intervjufrågorna kopplades till frågeställningarna och sattes därefter i relation till den teoretiska utgångspunkten. Resultat Resultatet visar att lärarna är eniga om att de elever som måste motiveras är de elever som inte är fysiskt aktiva utanför skolan.  Faktorer som lärarna anser påverkar elevernas motivation är bland annat gympakläder och lektionsupplägg. Kamraternas betydelse samt den tidsbrist som ofta uppstår i samband med lektionerna är också orsaker som kan bidra till minskad motivation hos elever. Slutsats Resultatet i studien visar att lärarna i ämnet idrott och hälsa har metoder och förslag på hur de kan förbättra och förstärka elevernas motivation till ämnet. Dock kan vi se att det kanske inte enbart är elevernas motivation som behöver öka utan även lärarnas.

Syftet med mitt arbete har varit att belysa föräldrars och lärares resonemang kring samarbetet mellan hem och skola. Jag har gjort en kvalitativ forskningsstudie där jag har använt den halvstrukturerade intervjun som arbetsredskap. I min studie har jag intervjuat tre föräldrar och tre pedagoger i en grundskola i Mellansverige och jag använde mig av snöbollsurvalet. Det som kommit fram i mitt resultat visar på att samarbetet mellan hem och skola prioriteras väldigt högt. Det har även framkommit att det finns ett gemensamt intresse hos både föräldrar och pedagoger att utveckla samarbetet på olika sätt samt vilken påverkan samarbetet har på barnen. De slutsatser jag gjort i min studie visar att resultatet i min studie är mer positivt än jag hade räknat med från början. Min uppfattning är ändå att samarbetet mellan hem och skola är ett aktuellt problemområde idag.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på lekens betydelse för barns lärande i skolan. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade tolv stycken lärare i olika årskurser från förskoleklass till årskurs fem, detta för att undersöka hur lärares förhållningssätt påverkar undervisningen.

SAMMANFATTNING Eva Fritz Hadd Barnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2 Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2 Antal sidor: 32 Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:   Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?   Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande? Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning. När   lärarna beskriver vilken betydelse barnlitteratur har för barnens lärande   utkristalliseras följande områden: som stöd för språkutveckling, stimulans för läs- och   skrivinlärning, förmedling av kulturarvet, utveckling av empatisk förmåga samt   stärkande av identitet. Lärarnas uppfattningar om vilken betydelse   barnlitteraturen har för barnens lärande stämmer även in med vad forskningen   tar upp som betydelsefulla inom detta område. Sökord:   barnbok,   barnlitteratur, förskoleklass, skola, lärande

Studiens problemområde är att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framträdande i ett klassrum. Studien syftar även till att undersöka några elevers uppfattningar om vilka beteenden som råder i klassrummet beroende på kön. Även elevernas uppfattningar kring lärares bemötande gentemot dem är ett av studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det här gjordes för att vi ville jämföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna. Observationerna är gjorda i en årskurs sju, på en skola i sydöstra Sverige. Intervjuerna är genomförda med åtta elever i nämnda klass. Resultatet visar att det går att urskilja traditionella könsmönster i ett klassrum, så som de tysta flickorna och de stökiga pojkarna. Våra respondenter bekräftar vad vi uppmärksammat under observationerna med att pojkarna tar för sig mer än flickorna och att flickorna har lättare att koncentrera sig på skolarbetet än pojkarna. Respondenternas uppfattningar är även att lärarna talar på olika sätt till flickorna respektive pojkarna.